Det här med sömn var något som oroade mig mycket under graviditeten. Redan från start vaknade jag två-tre gånger varje natt för kisspaus. Alltså redan innan jag fick ett plus på stickan. Sedan fortsatte det så fram till förlossningen. Därefter hade vi några extremt jobbiga nätter på BB där vi ställde klockan var 3e timme dygnet runt för att väcka och mata Prinsen. Stundtals var jag ett vrak och jag förstår inte i efterhand hur jag orkade. Adrenalin och endorfiner gissar jag.
Nätterna när Prinsen var nyfödd bestod väldigt mycket i att amma var tredje timme. Lyckligtvis kunde han ligga bredvid mig och så somnade vi direkt. Ibland somnade jag förmodligen innan honom. Under den tiden upplevde jag ändå att jag sov gott. Det var knappt att jag reagerade på att jag faktiskt vaknade under natten. Allt flöt liksom ihop.
Men sedan kom vi in i en jobbig period där han inte alls var nöjd. Helt plötsligt blev det ångestladdat att somna eftersom jag visste vad som med största sannolikhet väntade. Långa stunder av vaken tid med en bebis som inte hade samma dygnsrytm. I kombination med en trött och sliten mamma som inte hade några krafter på nätterna så var det tufft. Många gånger låg Prinsen i babygymmet och sprattlade och jag satt och grät av utmattning bredvid. Tur att vi nästan alltid har varit två hemma och så småningom kunnat dela på nätterna.
När vi började introducera flaskan så var det lättare för Prinspappan att hjälpa till med nätterna och jag kunde somna om. Helgerna var länge min chans att andas ut. Jag hörde talas om bebisar som minsann sov hela nätter och tänkte att det antagligen måste vara fel på Prinsen eller att det dessa bebisar bara var en myt. Det var en lättnad att få höra att många andra också har och har haft bebisar som inte sovit mer än två-tre timmar i sträck.
Någon gång i december så hände det plötsligt! Prinsen sov en hel natt! Vi vaknade och kände oss lite förvirrande och frågade vem av oss som varit uppe under natten utan att minnas det. Vilken lycka! Att det sedan skulle dröja många veckor innan nästa gång kändes som en petitess i det stora hela. Prinsen kunde sova en hel natt!
Numera är det väldigt blandat på nätterna. Vanligtvis vaknar han en gång under natten. Det kan lika gärna vara klockan 22 som 03, men oftast somnar han om direkt han kommer över till vår säng. Ibland är det lite svårare att få honom att somna om, men det är sällan långa stunder vi är vakna. Jag tänker hela tiden tillbaka på hur det var när han var 4-5 månader och hur jobbigt det var då och hur mycket lättare det ändå är nog. Vissa nätter sover han gott ända till klockan 06. Dessa nätter är fantastiska! Att vakna upp och känna sig utvilad och veta att Prinsen också sovit gott. Det väger upp för de nätter då jag knappt vet om jag har sovit. Imorse vaknade vi alla utvilade och glada kl 06.00. En underbar känsla.
Instagram @prinsmamman_se
