Graviditet

Annons
Annons

Mardröms-förlossningen!!

Jaha ni.. nu är han här! Ja, det blev en pojke. =D
Jag skulle nog kunna skriva huuuur mycket som helst om det här, men det kan ju bli lite långdraget för er att läsa. Jag tror vi ska ta och sätta oss ner och berätta om hela upplevelsen i en vlogg nån dag framöver. Bara vi har landat lite och bearbetat händelseförloppet själva.

Men lite kortfattat så var den här förlossningen som att befinna sig mitt i en mardröm!
Igår vaknade jag av att Linda skriker med skärrad röst: ”JAG BLÖDER! DU MÅSTE RINGA AMBULANS!”
Jag kollade dit och ”HELVETE!! FAN VAD BLOD! JÄVLAR!”
Jag flög upp ur sängen! Yrvaken och chockad. Linda ryckte åt sig min telefon och ringde 112. Hon klev ur sängen och ställde sig på golvet.. Det bara forsade blod på golvet! ”HELVETE!”
När SOS svarade skrek jag åt dom att vi behöver en ambulans NU!! Vi är på campingen, First camp.
”Vilken kommun befinner ni er i?”
Eh, va? Jaha.. UMEÅ!! Vi är på campingen i Umeå.
”Vilken adress är det?”
ADRESS?? HUR FAN SKA JAG VETA DET?? Det får ni koll upp. FIRST CAMP i UMEÅ!
Samtalet med SOS fortsatte vidare och dom fick prata med Linda. Jag hade inte tid med dom mer.
Jag ryckte täcket ur sängen och slängde på golvet. LÄGG DIG NER LINDA!! NU!!

Jag ringde förlossningen. När dom svarade så kommenderade jag dom bestämt! Linda-Marie Fridland kommer in med kraftig blödning! Ställ upp er och förbered för operation på en gång! Det här är JÄVLIGT akut! Vi kommer med ambulans.

SOS frågade om jag kunde möta upp ambulansen vid infarten till campingen för att öppna bommen. Japp, jag åker dit.
Linda låg på täcket på golvet och var helt förtvivlad. Hon var helt indränkt i blod. Det var ju inte direkt så jag ville lämna henne där, men vad skulle jag göra?!
Jag möter upp ambulansen nu. Fortsätt prata med SOS.

Nån minut senare var ambulansen på plats och dom bar ut Linda med täcket.
Snabb färd till förlossningen.
Under färden hann jag tänka ganska många tankar. Barnet lever säkert inte nu. Undrar om Linda överlever? Vi skulle ha bott på avdelningen på sjukhuset istället! Fan, vi förlorar säkert barnet!
Jag försökte ändå hålla mig samlad.
Linda kände inget av barnet. Jag svarade henne att det är helt normalt i det här läget. Det är klart du inte känner det nu när du är stressad.
Men egentligen ville jag bara skrika och grina.. jag trodde ju barnet hade dött där i magen.

När vi kom fram togs vi emot av all den personal som var tänkt att vara med på den planerade operationen om två veckor. När vi såg läkaren vi haft mest kontakt med här i Umeå så kom det nästan glädjetårar mitt i allt det här! Det var en sån himla lättnad att hon var där. Hon vet ju exakt vad det här fallet handlar om.

Snabbt in på ett undersökningsrum för att kolla läget.
Läkaren hittade bebisens tickande hjärta! ÅHHH!! HURRA!! Jag tror till och med att jag applåderade då! Jag blev så himla glad! =)

Så vidare in på operation. Där var allt uppdukat för att genomföra den här komplicerade förlossningen.
Nu vreds tempot ner en aning. Bebisen lever och Linda kontrollerades.
Efter lite förberedelser fick jag gå ut ur rummet och Linda sövdes.

09.42 förlöstes familjens nionde barn. En pojke.
1494 gram och 40,5 cm lång.
Han hade några kämpiga minuter i början eftersom han blivit påverkad av sövningen, men stabiliserade sig ganska snabbt.

Jag följde med upp till neo-iva medan Linda fortfarande opererades. 10 enheter blod och 8 enheter plasma fick hon.
Hon hade förlorat 4,5 liter blod enligt deras mätningar.. men då var inte det i husvagnen medräknat.
Dom höll Linda sövd tills allt var stabilt med henne igen.

Jag gick till henne på uppvaket vid 16.00 och vi åkte tillbaka till förlossningen vid 17.00.
Hon behövde lite mer vård innan vi gemensamt kunde åka till neo-iva så hon fick träffa bebisen.

Alltså! Vilken dag! En mardrömsstart som ändå slutade lyckligt!
Hela den här graviditeten har varit ett stort orosmoment! Skönt att det äntligen är över måste jag säga.
Nu blickar vi framåt och ska njuta av tiden på neo innan vi får komma hem och njuta ännu mer av att få vara en familj igen.

thumbnail_IMG_1686

thumbnail_IMG_1688

thumbnail_IMG_1690

IMG_0631

IMG_0632

IMG_0623

IMG_0619

IMG_0614

_MG_4591

_MG_4590

_MG_4585

_MG_4580

_MG_4578

Ha det gott!
Kramar Hampus
Polyfamiljen

Annons
Annons

Linda vaknade med blödning!

Den här dagen började lite väl tidigt!! Och lite väl dramatiskt!

04.45 väckte Linda mig för att hon blödde! Skarpt läge alltså! På med kläderna och ut i bilen. 05.00 infann vi oss på förlossningen.
Det var inte direkt någon störtblödning så det var inte så akut att Linda behövde in på nån operation eller så.
En barnmorska började med att undersöka Linda. Blodtryck, blodprov och lyssna på bebisen. Allt såg bra ut. Dom kopplade upp en kurva för att hålla koll på bebisen.

Vid 06.20 ringde jag Erik. Inte varje morgon man får ringa honom så tidigt.

Efter första undersökningarna blev vi flyttade till ett annat rum för att läkaren skulle göra undersökningar där. Hon gjorde ultraljudsundersökning och gynundersökning. Det fortsatte sippra blod.. men bebisen såg ut att må bra. Normalt med fostervatten.. inga synliga ansamlingar av blod.
När den undersökningen var klar så blev vi flyttade till ett lite trevligare rum för att avvakta där under dagen.
En stund senare blev vi flyttade från förlossningen till antenatalen två trappor upp. Där hamnar man om man behöver vård innan förlossning.
Vi fick träffa nån sköterska av nåt slag där som välkomnade oss. Så låg vi där och väntade.. lunch serverades.. och vi väntade..
Blödningen minskade under dagen.
Det var lite olika bud om hur länge vi skulle bli kvar där.. första budet var till efter lunch om allt var lugnt.. nästa bud var 2-3 dygn.. Sen kom ytterligare bud på att vara kvar till imorgon iallfall.

Vid 16.00 kom en läkare in för att kolla av läget och föra en diskussion med oss om hur vi skulle göra.
Den här läkaren lät ganska lugn.
Han berättade att det mest troliga är att det är en blödning på grund av föreliggande moderkaka. Det är mer regel än undantag att man får någon blödning runt vecka 28-30.

Han tyckte att vi kunde åka tillbaka till husvagnen. Det är bara att åka tillbaka till sjukhuset om det skulle börja blöda igen.
Så blev det. Nu sitter vi i husvagnen och hoppas att allt får vara lugnt. Inga mer blödningar nu tack.

_MG_4557

_MG_4558

_MG_4560

Medan vi har haft en orosfylld dag på sjukhuset har Erik varit på förskolan för att jobba. Vi har hållit honom uppdaterad under dagen.
Eter hans arbetsdag åkte han iväg till sporthallen. Idag var det dags för gymnastikuppvisning för Moa och Isabelle. =)
Nils, Signe och Birk hade någon slags egen uppvisning där också som det verkar. 😉

thumbnail_IMG_1680 (1)

thumbnail_IMG_1681

Såna här dagar blir det lite extra jobbigt att vi är på olika håll. Jobbigt för Erik att inte vara här när det händer något.. och jobbigt för oss att inte få gå på gymnastikuppvisning. Man hade ju gärna varit där!

Eftersom det blev så tidig morgon får det nog bli tidig kväll också.
Tack och god natt. =)

Kramar Hampus
Polyfamiljen

 

Annons

Idag blev det tivoli för vår del!

Så var det söndag. Idag har det varit strålande väder! Enligt Smhi skulle det vara mulet och inte lika varmt som igår.. Smhi hade fel! Solen har gassat hela dagen och det har varit minst lika varmt som igår.
Under förmiddagen tog vi det lugnt vid husvagnen. Vi åt smörgåstårta till lunch och sen åkte vi iväg en sväng. Den här helgen var det tivoli i stan!! =) Vi passade på att ta oss en tur dit.
Vi spenderade ett par timmar där.

_MG_4442
Signe var spänd av förväntan! Vad är egentligen tivoli för nåt..? 😉

_MG_4445

_MG_4459

Nils och Signe tog första åkturen i bilar som går på räls. Nils såg mest ut som att han skämdes. Han brukar göra det när det är såna här upptåg! 😉 Efter ett par turer så slappnade han av lite och kunde ha roligt.

_MG_4461

_MG_4471

Andra åkturen hakade även Birk på. =)

_MG_4474

_MG_4485

_MG_4487

_MG_4491

_MG_4494

_MG_4516
Moa och Alexander åkte ett par karuseller dom också. =)

_MG_4518
Signe har vunnit en nalle! Vilken lycka!! =)

_MG_4519

_MG_4502

_MG_4531
Birk vann en nalle han också. =) Hurra!!

_MG_4536

_MG_4550

Som avslutning på vårt tivolibesök satte vi oss i gräset och fikade.
Moa tyckte lite synd om Nils som inte fått någon nalle, så hon tog med honom och fixade det. =) Alla nöjda och glada.

_MG_4552

Vid klockan 14.00 åkte Erik och barnen hemöver. Som vanligt så känns det som dom lämnar ett stort tomrum här i Umeå. Det blir så påtagligt på söndag eftermiddag varje vecka.. man längtar hem! Längtar till en normal vardag! Längtar till familjen får vara samlad igen!
Men det är bara att bita ihop.. Det är inte länge kvar nu till förlossning.. Sen är det några veckor på neo innan vi äntligen landar hemma.
Om man tänker tillbaka så känns 28 januari lååångt bort. Det var den dagen Linda och jag åkte till Östersund. Efter det har vi levt ett splittrat liv. Snart fyra månader.
Man får tänka på belöningen som kommer efter allt detta. En bebis! =)

Resten av eftermiddagen har Linda och jag grejat på i husvagnen. Först satt vi ute i solen en stund och laddade för att ta tag i något.
Har betalat räkningar, lånat om böcker på biblioteket vi nätet, kollat igenom kort, lagat middag, diskat.
Nu ska vi snart varva ner med att kolla på Robinson.

Så tackar vi för en fin helg!
Kramar Hampus
Polyfamiljen