Frågor

Annons

Svar på frågestund, del 1.

Vi uppmanade er att ställa frågor i vår ”frågestund” för ungefär en vecka sen. Det har ramlat in många frågor av olika slag. Vi skulle egentligen svara på dessa frågor i lördags, men hade inte riktigt möjlighet och tid. Ber om ursäkt för det. Nu ska vi iallafall börja svara på era funderingar och frågor. =)
Vi kommer inte svara på alla frågor i detta inlägg.. för då skulle inlägget bli cirka en mil långt. 😉 Så det blir några frågor nu och sen fortsätter vi svara i kommande inlägg. =)

Fråga 1:

Hej!
Tack för alla super mysiga blogg- och vloggar!
Jag har en liten undran, eftersom Linda och Erik är gifta, som jag också gissar äger huset, har ni på något vis lagt upp det om (Men förhoppningsvis aldrig! Men man är ju fortfarande bara människa) skulle gå isär?
För Hampus har ju ändå lagt ner både tid och arbete på huset, även om han inte äger det. Eller gör han det? Ja summa summarum är väl om ni har och isåfall hur ni lagd upp det rent praktiskt i äganderätt kring både lösöre men även huset om ni skulle gå isär?

Svar: Från början i vårt förhållande flyttade Hampus in till Erik och Linda. Då ägde Erik och Linda huset och allt lösöre tillsammans. Efter någon månad bestämde vi oss för att ha gemensam ekonomi. Vi slog helt enkelt ihop våra tillgångar och skulder och har sedan dess allt gemensamt. Huset stod dock fortfarande skrivet på Erik och Linda. Vi hade planer på att fixa det rent pappersmässigt så alla skulle stå som ägare på huset. Men det skulle också innebära en ”onödig” kostnad för lagfart och sånt.
Det löste sig när vi flyttade från förra huset till det hus vi bor i idag. Vi står idag som ägare av fastigheten alla tre eftersom vi köpte det tillsammans. Vi äger 1/3 var.
När Hampus flyttade in ägde Erik och Linda det mesta av lösöret tillsammans. Under de år vi bott ihop har det köpts mycket nytt och bytts ut. Allt vi köpt under tiden vi bott tillsammans äger vi lika mycket. Skulle det gå så långt att det blir en rättslig sak av det skulle det avgöras på det sättet att allas lön gått in på samma konto och allt är betalt från samma konto. Alltså äger vi det lika mycket.
Sen finns det givetvis saker som naturligt skulle tillfalla den ena eller andra. T.ex. Lindas brudkista är ju hennes.. Hampus piano som han fått av sin mormor är hans.. Och det är nog ingen av oss som skulle bråka om det. =)

 

Fråga 2:
Min fördom är att killarna skulle kunna bli svartsjuka om Linda är mer into en av killarna en period. Så min fråga är om Linda nånsin blir svartsjuk åt andra hållet på killarna?

Svar: Det här med svartsjuka är en svårighet när man lever i ett förhållande på tre (eller fler). Vi kan känna av svartsjuka olla tre mellan varven. Det är något vi har pratat med varandra mycket om för att försöka undvika att någon känner sig utanför. Det var nog svårare i början när det här var helt nytt för oss.. då uppstod det svartsjuka ganska ofta. Men vi har försökt att vända det till något positivt. Det är nog få som för så öppna dialoger om hur man mår i sitt förhållande som vi gör. Egentligen borde även de som lever i tvåsamhet prata känslor med varandra mer.

 

Fråga 3:
Hej!
Heter Emma och bor i Stockholm.
Gillar verkligen er blogg. Härlig blandning av barn, bakning och bygge.
Mina frågor handlar om barnen.

1. Vad tyckte er äldsta son först om att ni flyttade ihop? Han var/är ju i den åldern när allt föräldrarna gör är extremt pinsamt och man vill inte sticka ut på något sätt. Tyckte han att det var en bra idé?

2. Vad kallar de andra barnen (förutom de tre gemensamma) er föräldrar som inte är ens biologiska?

Sen en liten önskan. Ni verkar vara väldigt duktiga på mat och bakning. Det skulle vara så kul om ni lade ut lite recept ibland.

Mvh Emma

Svar: Vår äldsta son tog det väldigt bra när vi flyttade ihop alla tre. Han var drygt 11 år när Hampus flyttade in hos Erik och Linda. Vi hade väntat oss en starkare reaktion och mer svårigheter kring just honom eftersom han var i en ålder som är känslig. Din fråga är på pricken vad vi själva tänkte i början.
Vi satte oss ner och pratade med alla barnen en vecka efter vi bestämt oss för att bo tillsammans. Alla barnen tog det på ett bra sätt och hade inga invändningar.
Efter det har äldsta sonens relation med Hampus varit mycket bra. Det har oftast varit till Hampus han ringt om det är något och vänt sig till om olika saker.
De problem som varit är nog det som kan vara till vilken bonusförälder som helst. ”Du är inte min pappa!” Är nog någon många bonuspappor fått höra när man diskuterar saker.. Men sen är det bra igen efter en stund.

De andra barnen kallar oss vid våra namn. Vi har inte lagt någon vikt vid vad dom ska kalla oss utan det har dom fått välja själva. Så för Oscar, Elliot, Alexander och Moa är det mamma, pappa och Hampus. För Isabelle är det pappa, Erik och Linda. För Nils och Signe är det pappa, pappa och mamma… Birk pratar ju inte än.. men för honom är det också pappa, pappa och mamma.
Signe har börjat särskilja sina pappor med pappa-Erik och pappa-Hampus. =)

Självklart kan vi börja dela med oss av lite recept! =) Tack för förfrågan.

 

Fråga 4:
Hur fördelas föräldradagar?
Säger de äldre barnen pappa till Hampus?
Är det något barn (utan att nämna ngt namn) som har svårare för ert livsval än de andra?

Svar: Föräldradagarna fördelas på de som är vårdnadshavare. Barn kan ju bara ha två vårdnadshavare vilket gör att föräldradagarna inte fördelas på oss alla tre.
Däremot kan man föra över föräldradagar till varandra om man är eller har varit gifta, har eller har haft barn tillsammans. I vårt fall kan vi alltså själva styra över dagar som vi vill till vem vi vill.

De äldre barnen säger inte pappa till Hampus. Vi har låtit barnen själva bestämma vad de vill säga och de kallar Hampus hans namn.

Som jag skrev ovan är det inget av barnen som haft några större problem med att vi valt att leva i ett polyförhållande. Vi har hela tiden varit lyhörda för hur barnen mår och om det uppstått någon mobbing på grund av vårt sätt att leva. Barnen är ju det viktigaste vi har. För oss har det varit viktigt att vara öppna och prata med barnen mycket.
Barn har inte fördomar och problem på samma sätt som vuxna. Det är bara vuxna som haft invändningar om vårt sätt att leva.. aldrig några barn.

Så! Det var svar på några av era frågor. =)
Kom gärna med följdfrågor på våra svar.
Det finns många fler frågor vi ska svara på och det kommer vi göra i kommande inlägg.

Ha det så gott!
Kramar Polyfamiljen

Annons

Kromosomavvikelse

När man är yngre och är gravid brukar ofta frågan komma om man ska kolla vad det är för kön. Det verkar vara väldigt vanligt att man gör det.. av vilken anledning man gör det kan väl vara olika. Smidigt att veta vad man ska köpa för kläder, hur man ska inreda barnrummet, eller bara för att man vill veta. Det känns lite som att det är någon hysteri över att allt måste vara klart innan bebisen kommer. Som att man aldrig någonsin mer kommer ha tid att köpa kläder, eller lösa problem när de uppstår.. förmodligen kommer man aldrig hinna lämna huset något mer förrän barnen börjar skolan. 😉 Visst är det bra att ha någon form av grund med saker när barnet väl kommer.. men herre Gud..

Vi har aldrig kollat kön på något av barnen. Dels så spelar det ingen roll vad det är för kön.. alla barn är välkomna! Och dels känns det lite som att öppna julklappen innan julafton.

Nu när Linda är lite äldre och gravid kommer andra frågor.. inte bara om vi ska kolla kön.
Vi har flera gånger fått frågan om vi ska göra KUB-test. Alltså för att se om det finns någon tendens till kromosomavvikelser. Det är vanligare bland äldre mammor att få barn med t.ex. Downs syndrom.

Här resonerar vi som så att vi inte vill kolla det eftersom vi ändå inte skulle avbryta graviditeten om vi fick veta att det är något ”fel” på barnet. Ett KUB-test i sig är inte farligt eller något som innebär någon risk. Det är ett enkelt blodprov och ett ultraljud. Det ska ge en hint om det finns någon risk för att barnet har en kromosomavvikelse. Alltså bara en hint om.. inget som fastställer det. Ska man fastställa det mer säkert måste man gå vidare med att göra ett fostervattensprov eller moderkaksprov. Det är ett litet ingrepp, men ökar risken för ett missfall. Och det vill vi inte riskera.

Att vi väljer att inte göra något test utöver vanligt ultraljud kan väcka reaktioner. Vi kan då få höra att vi borde göra det för barnets bästa. ”Det är inget liv värt att leva för ett barn med kromosomavvikelse.”
Hmm.. är det mer värt att inte få leva alls då?
Nja.. inte enligt oss.

Men vi står fast vid vårt resonemang.. vi skulle ändå inte avbryta graviditeten om något ”fel” upptäcks.. och därför blir det inget KUB-test. Barnet är välkommet oavsett. <3

Kramar från Polyfamiljen.

Annons
Annons

Svar på era frågor.

Har kikat igenom de frågor ni ställt och kan väl se en röd tråd och den tråden handlar kanske inte helt oväntat om sex. Sex tycks vara det första många tänker på när dom hör hur vi lever. Men vi kan väl säga såhär, sex har ungefär lika stor del i vårt liv som det har för er andra, varken mer eller mindre, vi har jobb, hus och barn att sköta precis om alla andra och det är inte enbart för sexets skull vi är tillsammans.

Sexet? Hur funkar det? Gör alla de med alla i alla hål? Är det mycke snö där ni har husvagnen? Många bofasta?

– Ja, alla har sex med alla! Det är mycket snö där vi har husvagnen, blev mycket skottande innan vi fick fram skotrar och annat på lördagen. Vet inte hur exakt hur många bofasta men runt 40st.

Hej på er!
Man blir ju nyfiken på hur sexlivet fungerar?
Är alla alltid med? eller är lite blandat?
Hoppas inte fråga är allt för privat.
Älskar hur ni lever! kärlek till alla!

MVH :)

-Allt som oftast är vi alla med, men visst händer det att det bara är två stycken också, om någon jobbar eller liknande.

Hej! Jag undrar vem som ger & tar i eran sexliv? Eller kör ni dubbelmacka hela högen?

-Ger och tar? Alla ger väl och tar olika dagar, precis som hos andra så ser det olika ut från gång till gång.

Hur många kunder har ni i snitt per dag? Funderar på att öppna butik själv på en mindre ort.

Det är väldigt olika från dag till dag, så svårt att säga, men vi tycker vi har en bra kundkrets för att vara så nyöppnande, sedan hoppas vi givetvis på fler kunder ju längre tiden går och fler vet att vi finns. Sen hoppas vi på att webbshoppen ska komplettera butiken för dem som inte bor i närheten.

Annons