Fördomar

Annons

Täljer vi guld med kniv?

Vi var ju med i ett poddavsnitt härom veckan där vi berättade om vårt liv..
Fick en kommentar om det från en av er läsare. Alltid trevligt med kommentarer! =) Men det verkar som det blivit en ganska stor missuppfattning.. vi kanske var otydliga när vi pratade kring detta ämne:

”Jag lyssnade på podden med er – jättebra och intressant avsnitt!
Älskar hur ni lever exakt såsom ni vill leva!
En fråga som dök upp var iaf kring föräldraledighet och att ni bara är två som får ta ut ledighet- hur tänker ni att det blir rättvist att ni ska få mer föräldrapengar än ett par som får barn? Jag tycker samhället ska anpassa sig efter att alla inte lever i tvåsamhet – men – att ni skulle få föräldraledighet x 3 per barn känns ju ganska orättvist…? Tänker också att ni, som föräldralediga dessutom har två heltidsinkomster + en inkomst för den föräldralediga så ni har ju mer pengar/mån än en ”vanlig” familj har. Är bara nyfiken på hur ni tänker? Utifrån sett känns d ju som att ni borde ha större inkomst i månaden är om man lever två tillsammans….sen har ni ju många barn men det finns det ju fler som har😊”

Alltså.. vi har aldrig någonsin pratat om att ”kräva” föräldraledighet x 3.
Den tanken har inte ens flugit förbi. Föräldradagarna är ju dagar för barnen.. och alla barn har lika många dagar (förutom tvillingar som har färre per barn) oavsett hur många vårdnadshavare/föräldrar barnet har. Som det ser ut nu är det 480 dagar per barn. Om man är ensamstående får man alla 480 dagar själv, är man två får man 240 dagar var. Men det finns ingen lösning för om man är fler än två.
Det vi pratade om var att kunna fördela dom 480 dagarna fritt mellan oss tre föräldrar. Inte att vi skulle få fler dagar.
Det finns ju restriktioner om hur man kan fördela föräldradagar.. vilket kan ställa till det för många familjer. Det krävs att man har/har haft barn tillsammans eller är/varit gifta eller registrerade partners för att man ska kunna flytta över dagar mellan varandra.
Man kan heller inte flytta över alla dagar, eftersom var och en av vårdnadshavarna har 90 dagar som är låsta för det.

Sen det där med vår privatekonomi.. ja.. det är en mycket vanlig tanke/fördom att vi skulle ha det så mycket fetare än alla andra. Vi är ju tre som kan dra in pengar här!
Det har sett lite olika ut med vår ekonomi kan man ju säga.. När Nils och Signe föddes hade vi precis sagt upp oss från våra fasta jobb som taxichaufförer och satsade helhjärtat på vårt eget företag och att få igång Regnbågens förskola. Vi brinner verkligen för förskolan och att forma den så som vi vill ha en förskola.
Men var det lägligt att göra en sån stor omändring i livet just då..? Nej, knappast.
Under första året levde vi på en föräldrapenning.. På den föräldrapenningen plus barnbidrag skulle vi driva runt en familj på 10 personer. Ingen lön plockades ut från företaget eftersom ekonomin inte tillät det.
Man kan ju lugnt säga att vi blev otroligt duktiga på ekonomi under det året! =)

images

Nu, tre år senare så är allt mycket stabilare tack och lov. Vi kan ta ut lön.
Men även om vi har tre inkomster så har vi ju ganska mycket utgifter.. utgifter som är svåra att göra så mycket åt. Eftersom vi nu är 3 vuxna och 8 barn i familjen kräves det lite mer än den genomsnittliga familjen.. Större hus, fler bilar, fler försäkringar, större matkonto, mer kläder, dyrare vid resor, fritidsaktiviteter för många barn kostar pengar.. och så vidare..
Men det är ju så många tänker.. man räknar bara plus på inkomsten.. och glömmer att det blir större minusposter i ekonomin också. =)
Men visst, vi är tre som kan dra in pengar.. fast vi har ju inga ”vanliga” jobb att få lönen från.. Det är från vårt eget företag vi får lön.. och det vet nog alla som driver/har drivit företag.. Det är inte så att man startar ett företag och sedan täljer guld med kniv från det. 😉
Det krävs jobb dygnet runt, året runt..

Alltså, jag vill inte låta otrevlig eller nåt. Jag ville bara förklara lite. =)
Är tacksam över din kommentar, så vi fick lyfta det här ämnet till ytan. =)

Kom gärna med mer funderingar om ni har det.

Kramar Hampus
Polyfamiljen

 

Annons

Vem tar hand om barnen om vi dör??

Så sitter vi här och funderar över testamentet.. Försäkringar kan man ju välja förmånstagare på, så det kan vi styra som vi vill. Och här kan man ju tänka lite olika.. Vill man sätta barnen som förmånstagare? Eller vill man sätta varandra som förmånstagare?
Hur vill vi att arvet ska fördelas? Och hur mycket kan vi styra det?
I slutändan vill vi i möjligaste mån att alla barn ska ärva lika mycket i slutändan.. men vi vill också skydda oss själva i den möjligaste mån det går så länge någon av oss är vid liv. Det kan ju bli stora problem om någon av oss går bort om ett arv måste betalas ut direkt.
Allt det där börjar vi få någorlunda ordning på.. tror vi.. 😉 Iallafall hur vi önskar ha det. Sen får vi ordna det så långt det är möjligt tillsammans med vår jurist.

I testamentet ska vi också skriva in en önskan om våra barn.. om vi tre plötsligt skulle avlida innan alla barn är myndiga. Vad händer med barnen då?!
Vi tänker att vi vill skriva in i testamentet vad vi vill. Vem/vilka vill vi ska ta hand om barnen.
Vi vill ju inte att barnen splittras upp i olika familjer på olika orter. Vi vill att de ska få fortsätta vara syskon på heltid.
Men.. vilka kan tänka sig att ta på sig ett sånt ansvar? Det handlar ju inte om ett eller två barn i vårt fall. Det handlar om 7-8 barn.. beroende på om Isabelles mamma är vid livet.
Vi är såklart medvetna om att det här endast är en önskan från vår sida. Sen ligger avgörandet i om dom vi önskat vill ta på sig att ta hand om barnen, och om socialtjänsten är med på noterna.

Vem tror vi har möjligheten och viljan att ta på sig det? Vi har inget självklart svar på det. I ärlighetens namn känns det som att de allra flesta skulle få panik om de blev kontaktade för en sån här sak. Att ta på sig att rodda en stor familj! Och ångesten man kanske lägger på någon om den känner att den inte vill.. men att det var vår önskan.. och så är vi döda.. ja.. ni förstår.. det är är inte helt lätt!
Men vi vill ändå sätta några namn på listan för våra önskemål! Annars blir det upp till socialtjänsten att ordna det hela.. och chansen att dom hittar en familj som kan ta hand om alla barn.. hmm.. den är nog inte så stor. Att den familjen dessutom skulle finnas här i närheten.. njae.. chansen är nog helt obefintlig.

Skulle jag få ett samtal om en sån här sak skulle min reaktion vara: Självklart! Vi ordnar det!
Men jag är rädd att många andra inte skulle reagera på samma sätt..

Strömsunds kommun

En annan sak om att vara en stor familj.
Hörde ett inslag med morgongänget på Mix megapol idag. Ett inslag när man satt kaffet i halsen och undrade om dom skämtade! Alltså.. hur dum får man vara?
Dom pratade om att det borde sättas en gräns för hur många barn man får skaffa. Det borde absolut finnas en gräns för det tyckte dom! Dom pratade en del om familjen annorlunda.. det var väl där deras funderingar hade börjat förstod jag det som.
Dom antog att man skaffar många barn av ekonomiska skäl.. Linda Fyrebo gissade på att en familj med 10 barn får ut ungefär 60.000:- i barnbidrag varje månad! Bwwahahaha!! VAAA??? På riktigt alltså?
Hur f*n kan dom sitta och spekulera på det här sättet i radio?
Vem kan känna sig ha rätten att bestämma att det borde finnas ett tak för hur många barn man får ha? Och varför ska det finnas ett tak på det? Så länge man tar hand om sina barn så är det väl ingen annans business?
Gå gärna in och lyssna på inslaget: https://www.radioplay.se/mixmegapolgoteborg/morronganget?episode-id=38492

Det märks att ingen av dom har många barn.. för dom har iiiiiiingen aning om vad dom pratar om!

Ha det gott!
Kramar Hampus
Polyfamiljen

Annons

”Stor familj istället för arbete..”

För ett tag sen efterfrågade vi vilka fördomar som finns mot stora familjer. Det kom in några kommentarer då och de kommentarerna kan nog sammanfattas med den här kommentaren:

”Stor familj istället för arbete… Dvs låg utbildning, svårt med jobb, skaffar massa ungar istället …”

Det är en fördom vi själva kan komma på att vi också har när man tänker på andra stora familjer. Inte alla såklart.. men en del. Men det är nog ingen fördom vi själva lever upp till precis. 😉
Eller ja.. låg utbildning. Kanske? Vi har alla gymnasieutbildning och yrkesförarutbildning.. några övriga kurser har vi gått också. Men ingen av oss har högskole/universitetsutbilding. Jag har påbörjat förskollärarutbildningen men tagit paus p.g.a. att det föds barn här i huset med jämna mellanrum. 😉 Ska återuppta den utbildningen bara det blir läge. =)

Men svårt med jobb.. Haha! Verkar inte så.. 😉
Ingen av oss har varit arbetslösa nån längre tid. Max 1-3 månader p.g.a flytt till ny ort. Innan vi öppnade förskolan körde vi taxi allihopa. Vid sidan av det startade vi upp Mejodej i Strömsund AB.
När vi startade förskolan sa vi upp oss från taxikörandet och har jobbat på hårt för att få vårt eget företag att fungera så bra som möjligt.
Nu arbetar vi alla i vårt eget företag, har 6 fast anställda, 3 som jobbar extra med matkörning och några vikarier som jobbar vid  behov. Vi håller på utöka förskolan med en avdelning till och behöver inom kort 3 fast anställda till.

Vi håller på bygga upp en verksamhet kring hushållsnära tjänster. Vi har bland annat tagit på oss städuppdrag den senaste tiden. Vi har dock inte annonserat om det eftersom vi inte varit beredda på att ta på oss så mycket än. Nu går vi i tankar om att anställa för såna uppdrag.. Vilket gör att vi kan ta på oss mer.

Bageri & catering-verksamheten rullar på med en del beställningar den också. Där sköter vi allt själva än så länge..

Vid sidan av det har vi webbshoppen.. www.mejodej.se där vi säljer mestadels GOTS-certifierade barnkläder.

Skärmavbild 2018-05-03 kl. 22.20.49

Skärmavbild 2018-05-03 kl. 22.20.40

Ja.. jobb finns det hur mycket som helst. Det gäller bara att ha lite fantasi och möta efterfrågan från kunder. =)
Och finns det inte jobb är det ju bara att skapa jobb.. eller?

Sen är det ju såklart viktigt att få ihop det här med vardagslivet med barnen. Vi tycker ändå vi har en bra balans i det hela. =)

Ha det så gott!
Kramar Hampus
Polyfamiljen

Annons

Ska ni befolka hela jorden?

Måste börja med att tacka för alla härliga kommentarer, både här på bloggen och på Facebook. De flesta av er tycks ändå vara på vår ”sida” och tycka att detta kring barn och hur många man vill ha är upp till varje familj själv att bestämma och avgöra. Vare sig man väljer att inte skaffa några barn alls eller om man vill ha många.

Men visst är det så, att oavsett vilka val man gör i livet så finns det alltid dom som ska ifrågasätta, hur många barnlösa är det inte som får frågan om när dom tänker skaffa barn? Kanske har dom gjort ett aktivt val redan att dom inte vill ha några barn eller så kämpar dom varje månad med att bli gravida utan plus på stickan. Eller dom med ett barn, när det första barnen är några månade kommer frågan om när det blir några syskon, hur många känner inte igen sig i det? Oavsett så hoppas vi frågorna är i alla välmening men kan ändå bli så fel.

Just det här med ofrivillig barnlöshet är ofta ett väldigt känsligt ämne och vi får ofta kommentarer som att ”ska ni befolka hela jorden?” ”Är det det ända ni gör” Och att många tror att vi bara bestämmer oss för att nu vill vi ha barn också blir det ett plus på stickan månaden efter. Riktigt så enkelt är det inte även om det kan se så ut när man är en stor familj med många barn. Alla våra barn är planerade in i minsta detalj, inga hoppsan här inte! Vi har verkligen kämpat för våra barn och är dom verkligen efterlängtade när dom väl bestämmer sig för att komma.

Varje familj göra sina egna val i frågan. Somsagt så länge man kan ta hand om sina barn borde ingen annan lägga sig i, vare sig andra släktingar, tanten på ica eller grannen:)

Önskar er alla en fortsatt bra dag!

Annons

Alla hjärtans dag

3-hjartan

Vi undrar fortfarande när Sverige ska förstå att all kärlek är bra kärlek? Att kärleken inte alltid följer gamla normer. Det är helt klart underbart att homosexuella par får gifta sej! Men vi vill och kommer kämpa för att det i Sverige ska bli lagligt att gifta sej med fler än en. Varför ska samhället få bestämma hur man får leva? Med vem man får gifta sej?

När folk hör ordet månggifte tänker de med all säkerhet på nysvenskar.. en man med flera fruar.. Ingen tänker som första tanke att det kan även röra sej om tre ursprungssvenskar.. En kvinna och två män där alla älskar varandra..
Och oavsett vilka det nu rör sej om så borde de få gifta sej om alla vill det.

Vi tycker det är jättetråkigt att inte alla i vårt förhållande kan vara lika inför varandra rent juridiskt sett.. Vi kan inte ens bära samma efternamn. Och framför allt rör det sej mycket om det symboliska.. att tillhöra varandra lika mycket.
Vi valde att förlova oss alla tre förra året, det är inget som är juridiskt bindande och inget någon kan lägga sej i om vi gör. Tyvärr är det inte samma sak med att gifta sej.. Där kan vi inte bara göra som vi vill. Det är reglerat av lagen.. å den lagen hoppas vi kunna ändra på!

Vi hoppas att fler vågar stå upp för sin kärlek även om den inte följer alla normer!

Glad Alla Hjärtans Dag
//Polyfamiljen