Polyfamljen består av Erik, Linda och Hampus. Tillsammans har vi 9 barn mellan 0 och 18 år. En rejäl spridning i ålder som gör att det inte alltid är så lätt att anpassa aktiviteter som passar alla, men vi försöker så gott det går. Vi driver tillsammans en fristående förskola, en webshop med barnkläder och inredning, cateringverksamhet och Strömsunds cigarraffär. Vi har alltid något renoveringsprojekt som väntar på att slutföras och tar gärna en sväng med husvagnen eller en charterresa när tid finns. Här får ni följa med i vår vardag, vi har alltid något på gång! =)

Vuxna barn

Onsdag morgon och Ture och jag tog sovmorgon, eller när såhär är det, Ture hade innan jul börjat somna tidigare och tidigare på kvällen så det gick att lägga honom runt 20, vilket kändes som en bra tid då de andra små lägger dig vid 19. Sen kom julen och tydligen förstod han att det var lov så han skapade nya rutiner, natt vi 23… vi har försökt nu att gå tillbaka till de gamla rutinerna igen men nä, man kan få honom att somna vid 20 men då tror han att det är läge för en powernap, då då vaknar han efter 30 minuter igen och vill upp..

Nu somnar han alltså mellan 22 och 23 och sover sedan då istället fram till halv tio halv elva någonstans istället, inte helt optimalt kanske men han får ju sin sömn iaf och jag vaknar allt som oftast före honom. I dag överraskade han dessutom med att bara äta en gång och så sent som kl 6. Ska egentligen inte klaga, han sover verkligen superbra men om man fick önska så kunde han ju få gå och lägga sig en par timmar tidigare på kvällen 🙂 Men det kommer väl..

Så dethär med vuxna barn. Oscar har ju fyllt 18 och tar studenten i sommar. Vi kommer alltså ha ett ”vuxet” barn här hemma, en som är redo att vidga sina vyer och antingen plugga vidare eller söka arbete. Just för honom är det en utbildning inom media tror jag det är som hägrar, en utbildning som finns i Stockholm. Kommer han in på den utbildningen är det bara att hoppas på att han hittar ett boende, känns kanske inte helt enkelt men dom har något elevboende så får hoppas att det finns plats där isf. Om han inte kommer in så är det ju dags att söka arbete.

Men så ställs man ju inför endel val som förälder, hur länge och hur mycket förväntas vi hjälpa till? Alltså vad ska man ha för regler kring detta? Ska man få sitta på sitt rum och låta tiden gå och bo gratis hemma? Måste man ”prestera” något för att få allt serverat? Om man har arbete, ska man betala för sig hemma eller inte? Ska man automatiskt bli  medbjuden på familjesemestern om man flyttat hemifrån? och ska man med, vem betalar?

Hur resonerar ni? Finns mycket att fundera på kring detta har vi ju insett och det är ju nu med första ”vuxna barnet” man måste sätta ”reglerna”, vi har ju några stycken till som kommer efter så det känns viktigt att vi har ungefär samma ”regler” kring det här.

Ni som har utflugna barn hur gjorde ni?

Och ni som inte har det, hur går funderingarna kring det till den dagen det är dags?

8 reaktioner på ”Vuxna barn

  1. Hur har era föräldrar gjort?

    18 år så ska man ta ansvar hemma om det finnes möjlighet, så man får hitta sin roll, sitt ansvar och att tiderna sitter där då man väl funnit ett riktigt jobb. Fast samtidigt ska man bara kunna vara en del av familjen med, få barnprivilegier ibland när livet är kämpigt eller då något ska firas. Eller vid speciella tillfälle som gemensamma semestrar.

    Men olika regler passar olika familjer så rätt omöjligt.
    Finns de som kickar ut sina vuxna barn då de fyller 18 år och har de tur får de veta om det innan.
    Andra talar om för sin 18 åring efter studenten att de får bo hemma tills de är 25 år och då ska de ha skaffat jobb och eget boende. Tills dess så räknas det ut hur mycket de kan betala till föräldrarna beroende på deras inkomst. Vid tur så kan de spara till sitt första egna boende dessa år samt känna på hur vuxenlivet är.

    Stockholm – vet om de som pendlar från orter utanför, tex Uppsala MEN även där är det ofta svårt att få boende.
    Finns de som haft tur och hittat AirBnB till okej pris. Men fortfarande en rätt stor utgift per månad som alla ej kan ha råd med.

  2. Sitta hemma utan att vara aktiv var inget alternativ för vare sig oss eller barnen. Vi gjorde som så när de fick jobb och inte flyttat hemifrån ännu att de fick sätta in den summan som de skulle betalat hemma på ett särskilt konto som sedan var grundplåten när de skaffade eget boende. De flyttade hemifrån efter ca ett år och fick då klara utgifterna själva

  3. Hej
    Våra barn bodde hemma första året. En jobbade behövde inte betala hemma utan fick spara sina inför kommande flytt till egen bostad alternativt studier. En pluggade lite, jobbade lite samma gällde där.
    Båda har fått hjälp under studietiden så dom har kunnat plugga och ha råd att göra det lilla extra. Båda har fått följa med på semester och blivit bjuden dock har dom fått betala allt extra utöver maten.
    Det måste ju bero på om man har råd eller inte.

  4. Föräldrars försörjningsplikt gäller ju till dess att barnet fyllt 18 eller gått ut gymnasiet enligt föräldrabalken. Jag tänker att ju äldre barnet blir desto mera ansvar ska de ta. Om barnen bor hemma efter skolan och får arbete och inkomst så tycker jag att de ska bidra ekonomiskt till hushållet. Försäkringskassan har bra schablontabeller för vad barn beräknas kosta. Är väl mest tänkt för skilda föräldrar men går ju att använda beloppen för att räkna ut skälig kostnad för mat och boende. Ju mindre inkomst barnet har desto mera ansvar och uppgifter får man ta i hemmet. Så tänker jag att vi i vår familj kommer att göra om barnen bor kvar efter gymnasiet.

  5. Jag tänker lite att allt beror på omständigheterna.

    Först och främst förutsätter alltihop att man som förälder har ekonomiska förutsättningar att låta ett vuxet barn (efter studenten) bo kvar hemma ’gratis’.

    Jag tänker spontant att om ungdomen har ett jobb så kan man ju bestämma att han sparar en stor del av pengarna han tjänat till ett framtida boende. Det skulle jag vara mer ok med än att låta en ungdom bo hemma gratis och sen ’leva loppan’ på hela lönen. Det stjälper mer än det hjälper…

    Om ungdomen inte har en lön/studiemedel så känns det också rimligt att han/hon får bo kvar tills situationen löser sig. Skulle dock vilja se att det finns ett driv att hitta jobb eller börja plugga.

    Att hjälpa till hemma tänker jag bör gälla alla barn och ungdomar. Ansvaret bör rimligen växa med åren. Någon gång ska alla stå på egna ben och då är det en fördel att kunna laga mat, tvätta, städa, göra budget mm.

    Att semestra ihop skulle jag själv vilja göra ihop så länge mitt barn vill. Men jag hoppas och tror att en 20åring förstår om föräldrarna vill göra ngn egen resa ihop också ?. Skulle nog vara generös och betala om jag kunde – men allt beror på. Inga enkla svar. Kanske att ungdomen får betala en liten del – beroende på inkomst?

    Ni känns kloka – så ni kommer komma fram till vad som blir bäst för er och era barn!

  6. Inte dags här än.
    Men bor man hemma och jobbar så bidrar man.
    Sen att jag hade sparat en del av pengarna är en annan femma.
    Har man inget jobb så blir det svårt att bidra ekonomiskt.
    Men hjälpa till hemma är minimum; städa och laga mat, fixa med disken.
    Jag hade aldrig låtit vederbörande bara lata sig på rummet.

    Familjesemester: tillfrågad ja, har man jobb betalar man själv OM inte ni vill bjuda.
    Har de inte jobb så får man som förälder vara beredd på att betala annars frågar man inte.

  7. Självklart ska man betala för sig när om man bor kvar hemma! Jag gjorde det, o kunde en stolthet gentemot kompisar som bodde gratis.

    Min son var hemma ett år efter studenten. Han fick betala sin telefon o Spotify o 1000kr för mat o boende. Liten summa, men jag tror ändå att det är viktigt att känna att man inte bor gratis.

  8. Vi har 4 barn som hunnit fylla 18 (2av dem har, efter avslutade studier, flyttat hemifrån) och 4 barn under 18år.
    De vuxna barnen har fått möjligheten att bo hemma gratis om de pluggar heltid, (även om de jobbat lite helger och kvällar), de har dock varit tvungna att bospara en summa varje månad till framtida boende.
    Alla har hjälpt till med hushållssysslor och så har de även fått planera, inhandla och laga en middag till hela familjen en dag i veckan.
    Kläder, nöjen och telefon har de fått stå för själva.
    Utlandssemestrar har alla blivit tillfrågade om de vill följa med, även de som flyttat hemifrån.
    De som jobbar har betalat sin del (även de som pluggar om de haft möjlighet, annars har vi stöttat i den mån det gått).
    Den som inte haft så mycket jobb har fått hjälpa till mer hemma med div arbeten som kompensation.
    Längre resor är något vi gemensamt sparat till under en längre tid.
    Sommarsemestrar på hemmaplan eller till stugan har alla fått följa med på om de velat och haft möjlighet, då har vi stått för maten och resan.

    Detta har fungerat bra hos oss hittills, vi är vanliga arbetare själva, mao inga höginkomsttagare.

Lämna ett svar till Elli Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *