Nu börjar vi närma oss hemgång på riktigt känns det som! Idag kom läkaren med en ny plan för hur vi ska försöka få ett avslut på den här sjukhusvistelsen så snabbt som möjligt. Det kom som en väldigt trevlig överraskning för vår del. =)
Hittills har det inte låtit som att det finns någon plan på att släppa ut oss förrän vid jul.. Det ska testas att lägga till järn.. ta bort zantac.. testa neocate.. och en sak i sänder i lugn och fin takt. En droppe järn i några dagar innan vi testar något nytt..
Vi höll på bli knäppa på det här faktiskt! När man själv bara vill hem nån gång så blir det ganska påfrestande när det känns som vi blir kvarhållna ”i onödan”.
Nu hade nog läkaren kollat över hur Ture ligger till enligt statistiken i sin journal. Han dippar mycket mindre, äter bättre, bajsar som han ska och verkar må bra. Sjuksköterskorna och undersköterskorna på avdelningen har nog lagt sig i en del också. Dom träffar ju Ture varje dag och ser hur mycket det gått framåt den senaste veckan.
Så.. Den nya planen blev att från och med idag testa neocate och ta bort zantac. Järndroppar kommer vi få introducera hemma.
Kravet för att få åka hem nu är att Ture orkar äta hela mål utan att dippa allt för mycket. Nu är det bara att kämpa på med maten och hoppas han knäcker koden inom några dagar. =)
Plötsligt känns målet att komma hem inom räckhåll!
Ja.. och apropå kämpa på med maten.. De senaste dygnen har jag verkligen lagt manken till för att få det att fungera för Ture. Jag har matat dag och natt för att se om jag kan förfina matningstekniken för att underlätta. Vi köpte en Dr Braun’s nappflaska för att testa om det kunde hjälpa. Nu är vi beredda att göra nästan vad som helst för att få komma hem!
Efter några dygn utan sammanhängande sömn börjar det bli lite slitsamt.. Linda passade på att smygfota mig en morgon strax efter klockan åtta..
Jag skulle upp och mata Ture igen.. men det ser inte ut som att jag var speciellt taggad. 😉
Här håller vi på förbereda oss för utgång. Nu när vi fått tillåtelse att lämna sjukhuset mellan matningarna har vi passat på att göra det varje dag såklart! =)
Det gör att dagarna känns väldigt mycket lättare nu när man får röra sig utanför sjukhusets väggar. =) Idag lyxade vi till det med att sätta oss på en uteservering en stund. Helt underbart. =)
Nu tackar vi för idag och taggar inför kommande dygn med kämpande för att få matningen att fungera så vi får åka hem! =)
Kramar Hampus
Polyfamiljen