Polyfamljen består av Erik, Linda och Hampus. Tillsammans har vi 9 barn mellan 0 och 18 år. En rejäl spridning i ålder som gör att det inte alltid är så lätt att anpassa aktiviteter som passar alla, men vi försöker så gott det går. Vi driver tillsammans en fristående förskola, en webshop med barnkläder och inredning, cateringverksamhet och Strömsunds cigarraffär. Vi har alltid något renoveringsprojekt som väntar på att slutföras och tar gärna en sväng med husvagnen eller en charterresa när tid finns. Här får ni följa med i vår vardag, vi har alltid något på gång! =)

En spykisk svacka..

Om ni följt oss en längre tid så kanske ni minns att jag tränade stenhårt inför Vasaloppet i vintras? Jag älskar att träna och att ha mål med träningen. Vasaloppet var alltså perfekt att sikta på! Jag löptränade, styrketränade och körde många mil på längdskidor. Jag drog på ett par barn i pulkan för att få extra hård träning och för att dom sov gott i vagnen. Jag knuffade vagnen framför mig vid löpträning.
Jag åkte Östersund ski marathon för att seeda mig inför Vasaloppet.
Och jag utförde Vasaloppet! Även om jag var sen till start och fick värma upp med 6 km jogging! 6 km jogging och 90 km på skidor! Vilken dag! Jag var så nöjd och glad när det var genomfört.

Efter Vasaloppet tog jag det lugnt en dag eller två. Men sen var jag på träningen igen! Dels för att mjuka upp kroppen som var ganska stel.. men också för att träna inför kommande evenemang.
Jag deltog i Flyktingloppet som går från Nordli i Norge till Gäddede i Sverige.
Började planera för att göra klassikern. Övergå från skidträning till löpträning, cykling och simning. Jag menar, har man klarat av Vasaloppet bör man ju ha tillräcklig grundkondition för att fixa övriga moment i klassikern.

Men.. så kom det en morgon.. 4 april vaknade jag och kände att det var något fel med höger knä. Å jag visste direkt vad det handlade om. En lös benbit i knäleden. Det här har jag varit med om tre gånger förut.
Upp till hälsocentralen och förklarade läget. Jag behöver röntga knät och få en operationstid.
Okej.. men så enkelt är det inte. Du måst träffa läkaren först..
Mhm.. ja.. visst, vi gör det den långa och onödiga vägen.
Fick träffa sköterska, läkare, in på röntgen, läkaren igen, en sköterska igen… och fysioterapeut (sjukgymnast). Några timmars flackande fram och tillbaka på hälsocentralen. Men någon operation var det inte att tala om just nu. Det är lååååånga köer på det.

Efter några dagar var jag upp till hälsocentralen igen, för det kändes värre med knät. Det knäpper och låser sig ibland.. ingen direkt smärta dock.
Fick träffa läkaren igen och han skickade en ny remiss till ortopeden i Östersund.. med en förklaring om att det är lite mer brådskande.

Sedan dess har jag bara gått och väntat på en operationstid. Varje dag väntar jag på posten som ett barn som väntar på glassbilen.
I juni fick jag ett brev från ortopeden! Hurra, tänkt jag! Jag hade fått en tid.
Åkte in med förhoppning om att det skulle bli operation.

Men någon operation blev det inte.. en undersökning och en plats i kön var det jag fick den dagen.
Men det lät ändå hoppfullt att jag skulle få opereras ganska snart.
Å sen var det bara att vänta igen.. hoppas varje dag på ett brev från dom..
Än har inte brevet dykt upp..

Under dom här månaderna har jag helt lagt av med träningen. Jag har bara gått och väntat på operation för att kunna börja träna igen.
När man är van att träna och helt plötsligt slutar med det påverkar det en otroligt mycket. Jag har varit mycket irriterad, sur och arg. Jag har som inte funnit någon glädje alls många dagar.
Kanske påväg in i en depression?
Linda och Erik har ju såklart märkt det här..
Idag tvingade dom iväg mig till utebadet för att simma. Dom släppte av mig och sa att dom hämtar mig om 45 minuter.
Okej.. bara att hoppa i och börja simma då!

45 minuter senare klev jag upp ur bassängen.. och var en mycket gladare kille! =) Alla borde få träning utskrivet på recept! Det är helt klart den bästa medicinen! =D
Så.. nu är det bara att fortsätta träna på de sätt som går bra med trasigt knä. Något försiktigare träning än jag är van vid. Men jag ska inte sluta träna nu. Jag vill ju vara en glad kille. 😉
Tack mina älsklingar för att ni tvingade iväg mig idag! <3

thumbnail_IMG_7708

För övrigt så har vi ägnat hela dagen åt städning. Jag tog mig an att skrubba toaletterna grundligt idag. Linda tog hand om köket och Birk. Birk hjälpte till med disken verkar det som. 😉
Övervåningen fick sig en rejäl omgång också. Alla rum där uppe är städade och torkade. Imorgon får vi fortsätta med nedervåningen.

Ha det så gott!
Kramar Hampus
Polyfamiljen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *