Polyfamljen består av Erik, Linda och Hampus. Tillsammans har vi 9 barn mellan 0 och 18 år. En rejäl spridning i ålder som gör att det inte alltid är så lätt att anpassa aktiviteter som passar alla, men vi försöker så gott det går. Vi driver tillsammans en fristående förskola, en webshop med barnkläder och inredning, cateringverksamhet och Strömsunds cigarraffär. Vi har alltid något renoveringsprojekt som väntar på att slutföras och tar gärna en sväng med husvagnen eller en charterresa när tid finns. Här får ni följa med i vår vardag, vi har alltid något på gång! =)

Den eviga frågan om att acceptera varandra..

Vi har nu levt tillsammans på detta sätt i drygt ett år. Vi har förståelse för att folk i början inte förstod sej på vårt sätt att leva och hade problem att direkt acceptera det fullt ut. Vi har heller aldrig krävt att folk ska tycka att vi är normala eller smarta som lever tre personer i ett förhållande. Vi är väl medvetna om att vi varje dag kommer att mötas av funderingar och frågor från olika personer.

Det enda som vi har tyckt är att folk i vår närhet måste acceptera att vi lever som vi gör och acceptera oss som personer. Vi är alla tre samma personer som vi var innan vi kom på att vi älskar varandra och flyttade tillsammans.

 

Men ganska ofta har vi fått kommentarer liknande denna:

”Att ni vill att barnen ska växa upp i en fördomsfri miljö är ju fint men ni har ju varit/är väldigt fördomsfulla mot dem som väljer att inte acceptera erat sätt att vara och leva på. Ni har även kastat mycket skit på diverse familjemedlemmar och vänner/fd vänner när de inte accepterat er som hel familj. Hur är det att vara fördomsfri?

Varför ska alla acceptera er men ni inte respektera/acceptera andras åsikter?”

 

Vi respekterar andras åsikter, fullt ut! Men det är svårt att umgås med personer som inte accepterar en för sina val och det tycker vi är tråkigt.
Och sen är det ju lite så att antingen accepterar man oss som hel familj eller inte alls, för inte väljer man ut halva familjen i någon annan familj och säger att ”jag accepterar inte er som familj, jag vill bara umgås med dej och dej”.
Och att bara acceptera en i ett förhållande och vilja umgås blir ju även det konstigt för denne personen, då dennes val i livet inte accepteras utan dom utifrån väljer åt den, då kan ju inte heller den i förhållandet känna sig accepterad.
Vi förstår inte riktigt vad det är för skit vi kastat på familjemedlemmar och vänner/fd vänner..? Vi har inte pratat skit om dem, inte sagt åt dem att de lever på fel sätt.. bara sett dem för vilka de är som personer. Det vore bra om de som tycker att vi kastat skit på dem säger det till oss. Vad vi sagt och gjort som är fel..? För vad vi vet så har vi inte gjort annat än stått upp för oss själva och försvarat oss när någon sagt och gjort saker mot oss som vi tycker är fel.

 

Som sagt.. vi respekterar och accepterar att folk har olika åsikter. Det är upp till var och en vad de tycker och gör. Men tycker någon att man är dum i huvudet och dessutom vräker ur sej det till en så är det ingen man vill umgås med. Och det tror jag gäller alla människor oavsett hur de lever.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *