Polyfamljen består av Erik, Linda och Hampus. Tillsammans har vi 9 barn mellan 0 och 18 år. En rejäl spridning i ålder som gör att det inte alltid är så lätt att anpassa aktiviteter som passar alla, men vi försöker så gott det går. Vi driver tillsammans en fristående förskola, en webshop med barnkläder och inredning, cateringverksamhet och Strömsunds cigarraffär. Vi har alltid något renoveringsprojekt som väntar på att slutföras och tar gärna en sväng med husvagnen eller en charterresa när tid finns. Här får ni följa med i vår vardag, vi har alltid något på gång! =)

Annons

Många kommentarer

Förra inlägget som handlade om barn som bor varannan vecka var tydligen väldigt känsligt..
Det har ramlat in många kommentarer där det hela går ut på att vi gör fel.. tänker fel.. inte gör som vi ska.. inte tar oss tid till barnen o.s.v.
Men det är nog en hel del missuppfattningar där ute bland er läsare..

Tyvärr är det väl svårt att få fram hela sanningen och hur det exakt fungerar hemma hos oss genom att skriva här. Många antar saker som de egentligen inte har någon aning om.
Vi vill att alla barn ska ha det bra både nu och i framtiden.. Vilket innebär att de måste förberedas för livet.. Å det är ingenting man kan börja med när barnen fyllt 18 år. De måste få lära sej och utvecklas i tid.

Och detta som handlade om problem kring varannan vecka är väl inget unikt för oss. Vi vill kunna samarbeta med mamman till dottern som bor varannan vecka.. Inte att vi ska se varandra som fiender. För som någon kommenterade så hade hon inte funnits utan henne. Hennes mamma kommer alltid finnas med i bilden och för allas bästa vore det skönt att kunna diskutera saker och komma fram till lösningar och kompromisser.

Har samlat ihop alla kommentarer som kommit hittills och svarat på dem så gott det går..

 

 

Kommentar:

”Om pappan till detta varannan vecka barn tog sig tid för att vara med henne och inte jobba även de helger hon är där så kanske hon skulle älska pappa lika mycket som mamma även fast han inte curlar henne.”

Svar:

Hej ”Doris”.
Jag vet inte riktigt hur mycket du vet om våra hemförhållanden.. hur mycket tid vi lägger på barnen, jobbet och annat..?
Vi lägger mycket tid på barnen, det är inte så att vi skiter i dem å låter dem klara sej själva. Vi är tre företagsamma personer och kombinerar jobb, familj och fritid i lagoma doser. Att barnen ser oss jobba och är med oss på jobbet ibland ser vi inte som någon nackdel. De lär sej att jobb är en naturlig del av livet.. Det är inget farligt att jobba, utan att man måste göra det för att få pengar att betala saker för.
Att jag jobbat ett par helgen när dottern varit hos oss är heller ingen stor sak. Jag jobbar inte dygnet runt precis och är hemma större delen av dagarna under helgen för att umgås med familjen. Att jag inte tar mej tid till min dotter är bara ett rent hån mot mig, tack så mycket.

 

 

Kommentar:

”Du kan inte kräva att en 4 åring skall kunna duscha och ta hand om toalettbestyr. Det krävs när man är ca 6-7 år. Klarade du det när du var så liten ?

Men jag kan förstå att ni inte hinner med att hjälpa era barn med detta, men dem hade nog uppskattat att få lite hjälp. Så vill du att hon skall tycka om dig lika mycket så skall du nog engagera dig lite mer i din dotter.”

 

 

Svar:

Hej Anonym.
Vi kräver inte att en 4 åring ska klara av att duscha och ta hand om sina toalettbestyr helt på egen hand. Men vi kräver att hon under handledning försöker att torka sej efter toalettbesök och att hon lär sej vad schampo och tvål är. Vi lämnar inte 4 åringen själv att duscha. Men målet är väl ändå att lära sej att klara saker eftersom?

Om man väntar tills barnet är 6-7 år med att lära det att klara såna saker själv får man skjuta på skolstarten ett par år.. när barnet börjar skolan krävs att man klarar såna saker själv.. Ingen lärare kommer hjälpa barnen att torka sej i rumpan efter nummer 2.
Har läst om barn som inte klarar toalettbesök vid skolstart som inte törs gå på toa i skolan och därför får magproblem.. Det låter inte som någon bra lösning tycker vi.
Och varför ska man vänta med att försöka lära sej saker? Är det bra att alltid vara sist i sin åldersgrupp med allt? Om man märker att ett barn klarar av saker så är det väl bara till fördel att lära sej i tid?
Å vad vet du om att vi inte skulle hinna med att hjälpa barnen? Du har ingen aning om detta. Vi hjälper alltid barnen med det de behöver.. Någon av oss finns alltid till hands om det behövs. Du tror väl ändå inte att vi lämnar barnen vind för våg och struntar i dem?
Jag älskar min dotter och engagerar mej i henne, vill lära henne saker och att hon ska utvecklas. Förstår inte riktigt var du fått det ifrån att jag inte skulle göra det?
Vi alla engagerar oss i alla barnen för deras bästa. Men vi tänker inte låta dem flumma runt och inte lära sej saker.. Det är bara att skjuta problem på framtiden.

 

 

Kommentar:

”Jag har följt er blogg, och fascineras av er styrka och framförallt kärlek till varandra. Men du. Varför hänga ut mamman till din dotter i en blogg som mer än halva ström läser? Stackars dagispersonal som säkerligen kommer läsa de här, och stackars mamman.. Kom ihåg att det är tack vare henne som du har din dotter. Jag förstår frustrationen men att hänga ut dessa på de här sättet är både barnsligt & förbaskat dåligt gjort då varken mamman eller dagis har möjlighet att försvara sig offentligt!”

 

 

Svar:

Hej Anonym.Tack för att du följt oss, fascinerats av vår styrka och kärlek.
Men varje dag är inte en dans på rosor. Det uppstår problem och funderingar.
Detta är en sak som vi jobbar på.. En sak som inte fungerar till fullo.
Om man har olika syn på uppfostran är det ju givetvis med den andra föräldern man diskuterar..
Jag kände att jag ville lyfta detta problem, som inte är unikt för oss… att få hjälp och råd hade varit skönt.. Men det är ingen som verkar känna igen sej i problemet som kommenterar här.
Du har helt rätt i att vi känner frustration.. Det är ingen lätt match att separera när det är barn inblandade.. och det är svårt att kunna diskutera och komma överens om alla saker när man har olika syn på tillvaron runt barn.

Mamman och dagis har möjlighet att försvara sej här, precis som alla ni som kommenterar.

 

 

Kommentar:

”Med det här inlägget tappade vi precis all respekt för er!”

 

Svar:

Hej F.L.
Jag ser att du är samma person som kommenterade innan som ”Anonym”.
Du ser ju vad jag svarat till dej där.. tråkigt att du tappat all respekt för oss på grund av att vi lyft ett problem.. Skulle du ha respekten kvar om vi mörkade att det uppstår problem även hos oss? Om du och alla andra fick tro att allt alltid är rosaskimrande och vackert i vårt hem?

 

 

Kommentar:

”Det här var lågt..”

 

Svar:

Hej Anonym.Tråkigt att du ska tycka det.. Det verkar som om folk inte uppskattar att vi tar upp problem som uppstår.. Det är lugnast om vi bara skriver om framgångar och det som går bra..
Men vi känner att vi vill lyfta problem också.. Vår familj må vara konstig i mångas ögon.. men hade det inte varit ännu konstigare om vi inte hade problem med saker ibland?

 

 

Kommentar:

”Du verka negativ? :'( haha!! Du själv är ju ett curlingbarn, å för dig ha det ju gått ganska bra för ändå. B-)”

 

Svar:

Hej Jimmy.Jo, det är väl inte så lätt att vara positiv i alla lägen? När problem uppstår och man kämpar med saker som är svåra att lösa är det väl klart att man blir lite frustrerad.
Hmm.. Jag, ett curlingbarn..? Jag vet inte det riktigt.. Beror väl på hur man definierar det. Mamma och pappa har väl inte precis gjort allt för mej under uppväxten.. Jag har varit tvungen att ta egna initiativ, lärt mej saker och utvecklats. Jag vet inte riktigt vad du syftar på..? Att jag inte lärt mej snickra, skruva bilar eller andra manliga saker som ses som självklarheter för många? Jag har däremot lärt mej många andra saker som kanske inte du är bäst på precis? 😉
Å ja, det har gått ganska bra för mej..

 

 

Kommentar:

”Man vinner inte barns hjärta av att curla som du tror utan barn älskar en för att man tar sig tid och bryr sig om dom och att bry sig om är inte detsamma som att knyta skor o.s.v utan att ta sig tid att leka, lyssna och göra saker tillsammans . Jag tror att dottern som bor hos er växelvis kanske behöver mycket tid själv med sin pappa för det är en stor omställning för henne först att pappa flyttat och att hon också måste dela honom med flera andra barn och sånt kan ta tid för barn för dom förstår inte varför mamma och pappa inte alltid bor tillsammans . Attt få syskon är ingen konstig sak men att plötsligt få fyra kan va jobbigt . Ta tillvara på all tid ni kan med detta barn medans ni kan och det är ni föräldrar som bestämmer vart hon ska bo .Det kommer en dag när hon aktivt själv har laglig rätt att välja vart hon vill bo och då kan ni inte tvinga henne . Nu måste hon göra som ni föräldrar bestämmer .Det kan också komma den dagen när hon inte vill bli samman kopplad med er för att ni lever i en annorlunda familjekonstellation och sånt kan vara väldigt känsligt speciellt för tjejer i tonåren när föräldrar bara ska finnas men inte synas.”

 

Svar:

Hej Ester.
Att vinna ett barns hjärta kan vara krångligt.. å vi förstår att det handlar mycket om att ta sej tid att umgås, lyssna och älska sina barn.
Men det här handlar mer om att dottern tycker det är mycket lättsammare att vara hos sin mamma, då hon inte behöver ta eget ansvar. Någon tänker åt henne och gör saker åt henne istället för att hon ska behöva reflektera över sin egen insats. Om saker bara blir gjorda runt henne utan att hon gjort något är det väldigt enkelt..
I vårt hem är det mer så att alla efter sin ålder måste lära sej att sin egen insats påverkar resultatet i slutändan.. att veta att tvätten inte kommer till tvättkorgen av sej själv, att rummet inte städar sej själv och så vidare…

Vi förstår att det är en stor omställning för ett barn vid en separation.. nya föräldrar och syskon.. ny vardag.. nya vanor.. allt blir nytt.. Det är inte lätt att anpassa sej från en dag till en annan..
I en perfekt värld skulle alla föräldrar kunna samarbeta för barns bästa i alla lägen.. Men tyvärr lever vi inte i en perfekt värld.. Å lite hjälp, stöd och råd skulle inte vara fel ibland.
Här får vi inte så mycket av det.. mer onda ord så fort vi tar upp ett problem.. å de e ju synd. :(

 

 

Kommentar:

”Hej! Detta var ett barnsligt inlägg! Tack för mig :)”

 

Svar:

Hej Barndomskamrat.
Tråkigt att du tycker så.. Men även i denna familj uppstår problem.. och vi vill lyfta en del problem och göra omvärlden medveten om det. Detta problem är knappast unikt för oss och lite råd och hjälp hade varit trevligt.
Du som är min barndomskamrat kanske kan komma med något konstruktivt istället för spott och spe? :)

13 reaktioner på ”Många kommentarer

  1. Hej hopp!
    Jag blir helt brydd på kommentarerna som ni har fått på förra inlägget… Tanken med en blogg är väl att man ska kunna skriva vad man vill och jag tycker att det är ett perfekt sätt att ”få ur” sig tankar och känslor.
    Jag är själv en ensamstående mamma och förstår problemet med att inte ha en fungerande relation med barnets andra förälder.
    Jag tror helt enkelt att de som har kommenterat aldrig har varit i samma sits själva.
    Jag tänker fortsätta att läsa er blogg och ser fram till invigningen av er butik :)
    Hälsningar Madelen

    1. Tack så mycket Madelen! =)Det värmer att det finns någon slags förståelse där ute..
      Det är inte lätt att få samarbetet att fungera mellan separerade föräldrar och det vore skönt att höra med andra hur de arbetar för att få saker att fungera.
      Jag tror som du, att de som kommenterat mest negativt inte själva varit i situationen.. det är oftast så.. De som inte har barn är också de bästa föräldrarna och vet precis hur man ska göra i alla lägen. De fattar inte hur det verkligen är.

      Du är så välkommen till butiken! Hoppas du kommer på invigningen.. Det är ju inte allt för långt borta.

  2. Hej hopp!
    Jag blir helt brydd på kommentarerna som ni har fått på förra inlägget… Tanken med en blogg är väl att man ska kunna skriva vad man vill och jag tycker att det är ett perfekt sätt att ”få ur” sig tankar och känslor.
    Jag är själv en ensamstående mamma och förstår problemet med att inte ha en fungerande relation med barnets andra förälder.
    Jag tror helt enkelt att de som har kommenterat aldrig har varit i samma sits själva.
    Jag tänker fortsätta att läsa er blogg och ser fram till invigningen av er butik :)
    Hälsningar Madelen

    1. Tack så mycket Madelen! =)Det värmer att det finns någon slags förståelse där ute..
      Det är inte lätt att få samarbetet att fungera mellan separerade föräldrar och det vore skönt att höra med andra hur de arbetar för att få saker att fungera.
      Jag tror som du, att de som kommenterat mest negativt inte själva varit i situationen.. det är oftast så.. De som inte har barn är också de bästa föräldrarna och vet precis hur man ska göra i alla lägen. De fattar inte hur det verkligen är.

      Du är så välkommen till butiken! Hoppas du kommer på invigningen.. Det är ju inte allt för långt borta.

  3. Hej. Har hittat er blogg idag och suttit och läst igenom den. Den är ärlig och härlig! :) Fint med människor som törs stå för det dom tycker. Lycka till vidare!!

  4. Hej. Har hittat er blogg idag och suttit och läst igenom den. Den är ärlig och härlig! :) Fint med människor som törs stå för det dom tycker. Lycka till vidare!!

  5. Jösses! Det sägs att det kan storma i ett vattenglas! Detta blev ju en fullblodig orkan i en äggkopp! Jag håller med ert inlägg till 100% Man måste ju kunna läsa lite mellan raderna också (vilket bevisligen många inte fixar..) En förälders jobb är att förbereda kidsen för en jäkla tuff värld. Och inget barn tjänar på att bli curlad överhuvudtaget. Oavsett vad det gäller. Jag och han jag delar tidningen med har tack och lov samma syn på barnuppfostran. Och idag har vi två fina tjejer på 20 och 23 år. Dom är väldigt ocurlade men säger båda att dom kommer inte göra mycket annorlunda när dom själva får egna barn. Nu är första barnbarnet 15 månader bara så det är kanske lite tidigt att utvärdera honom:))

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons