Månadsarkiv: maj 2013

Utomhusprojekt på gång

 

Så var helgen över.. Den förflöt ungefär som vi hade planerat. Blandat jobb och fritid. Vi hann med marknad och morsdagsfirande som vi tänkt.. Vi var till Pappa2’s föräldrar och åt enkelt grillat ute på morsdag. Det är så kul att dom accepterar oss som vi är och vill umgås helt normalt. =)

Nu var måndagen här med vardagen.. Ungarna har varit på skola och dagis och vi har jobbat.
Efter jobbet har vi hunnit med utomhusarbete på tomten. Det gäller att passa på när det är bra väder. Vi har städat upp på gården, varit på tippen med ett lass skrot och planterat blommor i de nya krukorna vi köpte på marknaden. Krukorna var kanske lite dyra, men vi blev över förväntan nöjda med resultatet på altanen.
Vi har också planerat vad vi ska göra härnäst ute på gården. Så imorgon ska vi åka och köpa virke av olika slag för att bygga ut altanen och slutföra påbörjade projekt.. ta ner några träd, måla klart huset och lite annat.. får se hur långt vi kommer denna sommar. Av nån anledning hinner man inte riktigt så mycket som man tänkt sej.
Tur att Pappa1 är händig med hammare och såg. Utan honom kommer vi ingen vart med utomhusprojekten.
Själv är jag nog bättre på plantering och att baka kakor och göra kaffe till fikapuserna. 😉 Men jag har gett mej den på att jag ska lära mej hantera ”manliga” verktyg som sticksåg, cirkelsåg, skruvdragare, slägga och vinkelslip denna sommar. Men en bra handledare så ska det nog inte vara några problem.
Mamman är hjärnan och får räkna ut hur vi ska planera gården bygga altanen.
~Pappa2

Helgens planer

Så var det fredag igen..
Barnen har fått göra chokladbollar till sitt fredagsmys och sitter nu vid teven å myser.
Pappa1 är ute å jobbar. Pappa2 och Mamman funderar på hur vi ska pussla ihop helgen. Två av oss jobbar, men det ser ut att vara mycket att göra så kanske vi måste göra någon insats alla tre. Isåfall får vi dela upp barnen mellan oss och ha med på jobbet då det är som mest att göra.. Men det brukar inte vara något problem.
Det är marknad på byn imorgon och vi var tänkt att prova hinna ut på den en stund om det blir lugnt med jobb någon timma. Vore kul för barnen att hinna med ponnyridning, barndisco, uppträdande, hoppborg och allt som hör till. Å så hoppas vi på fint väder!
På söndag är det mors dag. Det är väl egentligen ingenting vi brukar göra en stor sak av, men hinner vi så ska vi åka till Pappa2’s föräldrar för att fira med grillning. Lättast med utomhusmiddag när man blir många. Pappa2 har tre syskon med respektive och två syskonbarn och Pappa2’s mormor och farmor ska delta. Så vi blir 20 stycken bara med den närmsta familjen.
Vi kan tyvärr inte planera helgen i detalj då vårt jobb kan komma emellan. Det kan snabbt tillkomma arbete som ändrar planerna ögonblickligen. Men vi gör som vanligt.. tar helgen som den kommer. Det brukar bli bra i slutändan. =)

Barnen igen

Som vi skrivit innan kommer frågan om barnen upp i princip varje gång vi berättar om hur vi lever, och det är väl inte så konstigt egentligen, alla vill ju att barnen ska ha det bra, så även vi.
Vi skulle aldrig sätta barnen åt sidan till förmåna för oss själva, barnen först! alltid!
Att vara 3 vuxna gör att dom har fler runt omkring sig som älskar dem och kan vara en god förebild för dem. Dom vet mycket väl alla 5 barnen hur läget är, dom vet var vi sover, att vi pussas alla tre och att vi gör det för att vi älskar varandra, precis som i vilken familj som helst, dom vet varken mer eller mindre än vad grannens eller klasskompisens barn vet om deras föräldrars förhållande.
Vi har en vardag precis som alla andra, barnen är i skolan, vi vuxna arbetar, vi kommer hem, äter middag, barnen har aktiviteter eller leker med någon kompis och sedan är det läggningsrutin med tandborstning och allt sånt, precis som hos de flesta andra familjer en dag mitt i veckan.
Helgerna vi är lediga och ingen av oss jobbar försöker vi hitta på så mycket som möjligt, vi har på vintern vår husvagn uppställd vid en slalombacke dit vi åker all ledig tid för att kunna få åka slalom, skoter och umgås. Nu på våren har vi somsagt varit iväg till Norge för att fiska, varit en långhelg i Göteborg och inte långt borta ligger heller semestern, då är det dags för husvagnen att få visa vad den tål igen.
Vi gör alltså saker precis som alla andra, både till vardags och då vi är lediga, vi är precis som alla andra bara att vi är fler, både vuxna och barn.
Vi ser inte att våra barns uppväxt skulle skilja sig från något annat barns bara för att vi är fler vuxna, snarare kan vi nog tycka tvärt om, vi kan ge dem det där lilla extra, både vad gäller närhet, mer tid, ekonomiskt och framför allt tryggheten med att det alltid finns en vuxen där för dem.

Alltså såhär:

Låt alla leva som dom vill, så länge det inte skadar någon annan!
Bryr sig folk om någon lever ensam? Har sju katter? Är bög eller flata? Om man bor i en etta i stan eller ett hus på landet? Om någon gillar modelljärnvägar? Om någon gillar partnerbyte? Vilken bil man kör? Vilket jobb man har?
Det är väl saker som inte direkt angår någon annan.. något ingen annan behöver leva med.. så länge det inte skadar någon, låt alla göra vad de vill, vad de mår bra av.
Så varför är det så många som måste lägga sig i just detta förhållande?! Att vi lever tre tillsammans. Det är inget någon annan behöver delta i. Ni behöver inte bo med oss, ligga i samma säng, kyssa fler än en. Ni behöver bara låta oss vara. Vi har det bra och älskar varandra och våra barn.
Uppenbarligen har vissa stora problem med oss.. tycker att vi ska backa, att vi kunde hållit det på en kompisnivå och att det är konstigt att ingen anmält oss till sociala.. tror att en har bestämt allt och de andra bara fogar sig.. Men varför skulle det vara så? Tror folk på allvar att någon skulle gå med på att leva såhär mot sin vilja?
Vi är samma enskilda personer med våra personligheter vi hade innan vi flyttade tillsammans. Gör ingen stor sak av att vi är tre. Ni behöver inte ens tänka på det.
Vi tänker inte bry oss om hur ni lever.. så länge vi kan vara vänner och bete oss mot varandra. Det angår liksom inte oss om ni har ett förhållande där mannen sitter vid datorn och runkar medan frugan diskar, eller om du lever i celibat, eller har ett perfekt fungerande förhållande med din kusin.
Om alla bara sköter sina egna liv och inte lägger sig i andras så himla mycket i onödan så blir allt mycket enklare.
Man behöver inte tycka om hur andra har det, men vi kan väl leva sida vid sida i ömsesidig respekt till varandra?
/Alla tre

På vilket sätt ska vi anpassa oss

Många negativa kommentarer handlar om att vi är egoistiska och inte tänker på andra, att vi måste anpassa oss efter deras åsikter och vilja. Men vi tycker att det är konstigt om andra ska få bestämma hur man lever, vem eller vilka man är tillsammans med, vad man gör, så länge det inte skadar någon.
Den stora skillnaden i vårt förhållande är att vi lever tre tillsammans istället för två. I övrigt är det som i vilket förhållande som helst.
Många tycker att vi borde ta hänsyn till våra föräldrar och syskon.. för att dom inte tycker om det här.. Men hurdå ta hänsyn? Hur ska vi kunna kompromissa detta så att alla blir nöjda?
Tänk er i ett förhållande på två där någons föräldrar inte tycker om ens partner.. ska man då ta hänsyn till vad föräldrarna tycker? Ska man då göra slut för att föräldrarna vill det? Knappast nån som tycker så…?
Är det någon som avstår att hålla handen eller pussa de man älskar för att inte stöta sej med andra? Inte i ett förhållande på två iallafall..
Är det då rimligt att andra tycker att vi borde ta ett steg tillbaka i vårt förhållande? Borde vi inte leva vår dröm för att det stör våra nära och kära?
Ska vi bryta upp vårt förhållande för våra föräldrar och syskons skull, trots att vi är lyckliga med det vi har nu?