Månadsarkiv: april 2013

I bilen på vägen hem

Så var denna långhelg över. Vi sitter i bilen på väg hem å funderar över helgen som gått.
Det har varit en väldigt lyckad helg med släktmiddag, förlovning, utgång å en tur till Ullared.

Igår kväll var vi ute å firade vår förlovning. Vi åt god middag på La Sombrita Avenyn. Sedan mötte vi upp några bekanta till Pappa1 och Mamman.
Det var kul att träffa dessa bekanta. Två av dem lever i ett lesbiskt förhållande där en av dem har fyra barn sen innan. Vi diskuterade alternativa familjer en hel del och det är kul att prata med människor som är öppna och inte lever efter normens alla regler.
Vi har pratat med rätt många om vår polyfamilj nu och möts av mycket positiva reaktioner. Som det verkar skulle många vilja ändra något i sina liv och leva i alternativa lösningar till kärnfamiljen. Men det är ett svårt beslut och stort steg att ta att bryta sej loss och leva som man själv vill och mår bäst av.
Det är synd att de flesta styrs av samhällets syn på hur man ska leva. Vi är glada att vi vågat ta steget att älska varandra fullt ut och vara öppna med det. Fler borde göra det. För sin egen skull och kärlekens skull. :)

Imorgon är vi tillbaka i verkligheten med vardag, jobb och aktiviteter för barnen. Ännu en vecka i paradiset. 😉
Jag ska också ta upp kampen för att få ha min dotter varannan vecka. Fortsätta hitta vägen dit.
Skönt att jag har stöd i ryggen av min numera fästmö och fästman. :)

Det finns bara en lycka i livet.
Det är att älska och vara älskad.

Jag älskar er och vet att ni älskar mej.. Alltså är jag lycklig. :)

~Pappa2

Förlovning

Vi är 100% säkra på att vi älskar varandra. Som en naturlig del i detta har vi idag förlovat oss. Nere vid hamnen i Göteborg bytte vi ringar, sa vackra ord till varandra och drack champagne.
Vi för alltid! Vi för varandra! Vi för världen!
Kärlek är vackert i alla former.Vi vill vara öppna med vår kärlek. Det är något vi är stolta över.
Våga visa kärlek! :)

Träffa Pappa1's familj

Denna helg har vi tagit långhelg. Vi tog ledigt torsdag och fredag, packade bilen i onsdags och åkte ner till Göteborg efter jobbet på onsdag kväll. Vi bor rätt långt från Göteborg så resan tog några timmar. Vi kom fram mitt i natten. Anledningen till den här resan är att träffa Pappa1’s familj. Hans föräldrar, syskon och syskonbarn, som alla bor i Göteborgsområdet.

Det var lite spänt inför mötet med hans familj. Han själv var nog mest nervös då han inte träffat sin familj på typ ett och ett halvt år.. De har varit lite oense om en del saker. Missförstånd och småbråk har lett till stora saker och ingen har pratat med oss.
Men nu tog han tag i att lösa konflikterna för allas bästa. Ingen mår bra av att vara osams med sina släktingar.
De gamla konflikterna har vi pratat om så dom vet vad vi tycker och vart det gått snett. Vi har väl lite olika syn på vem som gjort fel. Men vi är överens om att prova att inte göra samma fel igen.. Nu måste vi se framåt och bygga bra relationer framöver.

Vi hade berättat om hur vi lever nu innan vi åkte ner till dem men ville ändå ta upp det öga mot öga. Vi bor hos hans föräldrar nu när vi hälsar på och tog ett snack med dem på torsdag kväll. Det snacket gick relativt smärtfritt. De dömer ingen. De säger att vi är vuxna människor och bestämmer själva hur vi vill leva. De tycker förstås att detta är ovanligt, speciellt för dem som tillhör den äldre generationen. Så de har svårt att förstå och se det för vad det är.
Men vi har blivit väl mottagna. Dom beter sej bra och verkar ta till sej sin nya svärson. :) För dem är alla människor lika mycket värda och tycker att det är roligt att vi vill bo hos dem.

Han har tre syskon som vi också pratat om vårt liv med. Det har mottagits på lite olika sätt. Två av dem accepterade vårt val och tyckte att så länge vi är lyckliga så är det bra. Men ett av syskonen tog det lite sämre… Tycker väl att det är onormalt och tror att det är mamman som bestämt detta och vill ha två karlar. Hon vill liksom inte tro oss när vi säger att detta är något vi alla tre bestämt och att alla tre älskar varandra.

Vi träffade hela familjen ikväll. Hans föräldrar och syskon med respektive och barn. Ett av hans syskon äger en restaurang och hon bjöd på middag där till hela familjen. Väldigt generöst av henne! :)
Det var lite nervöst även inför middagen.. Att komma på släktmiddag som en polyfamilj första gången. Men det gick bra. Alla hanterade det bra.. Kul att träffa hans närmsta. Vill gärna lära känna dem mer.
Men det känns som vi borde prata med det syskon som inte tagit det bra. Tyvärr var det inte riktigt nåt bra tillfälle ikväll, men vi får ta tag i det senare.

Nu går vi och lägger oss. Ser fram mot en härlig dag imorgon! Mycket kul händer då. :) Det kommer vi skriva om imorgon kväll!

Over and out!
~Pappa2

Tack skolan

Som ett steg i rätt ringning har skolan accepterat att vi är tre föräldrar i denna familj. :) I deras värld är det bara för vårdnadshavarna att skriva på en fullmakt för att en annan vuxen ska behandlas på samma sätt som föräldrarna.

På senaste mötet för ett av barnen kom lärarinnan med ett papper som rektorn skrivit iordning.

Numera får vi alla gå på föräldramöten, utvecklingssamtal och ta del av all information.

Nu är det bara resten av samhället kvar att övertyga om att man faktiskt kan vara fler än två föräldrar. 😉

Efternamn

Som det ser ut nu har vi tre efternamn på brevlådan.. Mitt, min dotters som hon fått från sin mor och det som resten av familjen har.
Det känns lite spretigt och osammanhängande. Helst av allt skulle jag vilja gifta mej med mina två sambor och på så sätt få byta till deras efternamn. Men eftersom Sverige inte kommit riktigt så långt i äktenskapslagstiftningen så är inte det möjligt. Bara en tidsfråga när det blir lagligt med månggifte hoppas jag.
Till dess måste vi lösa det på något annat sätt..

Man får tydligen inte byta efternamn hur som helst.. Måste finnas i släkten, gifta till sej det eller hitta på ett nytt namn som ingen annan har..
Så nu måste vi hitta ett sätt att lösa detta på..

Det efternamn familjen har är ganska ovanligt.. Cirka 40 personer bär namnet.. Så en lösning är att få medgivande från dessa personer att jag får byta till deras efternamn.. Tror jag börjar i den ändan å hoppas alla går med på det.. Annars måste vi ha något annat alternativ..

Alternativ till det är att jag gifter mej till namnet.. Men det blir konstigt.. Skulle då mina sambor skilja sej och sedan en av dem gifta sej med mig..? Känns inte helt okej att dom ska behöva skilja sej.. :(

Ett annat alternativ är att jag hittar någon ogift med det efternamnet som ställer upp på att gifta sej bara för att jag ska få namnet.. Och sedan skiljer vi oss. Känns inte heller okej.. Ska jag gifta mej vill jag göra det med mina sambor. Å så rent juridiskt kanske det inte är så smart?

Funderar på hur det blir om jag och mamman skaffar ett barn tillsammans som får deras efternamn.. Då finns ju namnet i min släkt.. Fast funkar det åt det hållet? Att man kan ta ett namn från ens barn för att man vill ha samma? Tveksamt..?

Vi funderade på att gifta oss i ett land som tillåter månggifte.. Och se om det går lösa den vägen på nåt sätt? Fast finns det länder där månggifte med två män och en kvinna är tillåtet? Och hur gör man för att få genomföra det?

Finns det någon smidig lösning på detta?? Förslag mottages tacksamt!
Enklast vore väl om Sverige öppnade upp för att vi ska få leva som vi vill!

Å så vill jag att min dotter ska få lägga till samma efternamn.. Såvida jag har fått byta efternamn blir det lagligt att lägga till det på henne.. där blir väl största kruxet att hennes mor måste skriva på namnändringen.. Vilket jag nästan kan slå vad om att hon kommer motsätta sej.. Suck!

~Pappa2