Polyfamljen består av Erik, Linda och Hampus. Tillsammans har vi 8 barn mellan 1 och 17 år. En rejäl spridning i ålder som gör att det inte alltid är så lätt att anpassa aktiviteter som passar alla, men vi försöker så gott det går. Vi driver tillsammans en fristående förskola, en webshop med barnkläder och inredning och cateringverksamhet. Vi har alltid något renoveringsprojekt som väntar på att slutföras och tar gärna en sväng med husvagnen eller en charterresa när tid finns. Här får ni följa med i vår vardag, vi har alltid något på gång! =)

Annons

Fortsättning på början

Ja, nu har ni säkert listat ut vad som hände i bastun på julfesten när alla andra gått hem..?
Tre personer som gillar varandra sitter nakna i värmen med någon promille i blodet..
Bastandet tog drygt två timmar.. 😉

Dagen efter vaknade jag hemma. Jag ångrade inte det som hänt. Jag var glad att vi hade gjort det.
Däremot var jag ganska förvirrad och undrade vad de andra kände. Ångrade de sej? Kommer det vara konstig stämning på jobbet på måndag? Tanken slog mej att jag varit otrogen. Men största sveket kände jag inte mot min fästmö, utan min dotter. Att förstöra den perfekta kärnfamilj vi hade. Med villa, kombi, katter och allt ordnat. Att vi ändå planerat för den. Skaffa syskon åt dottern. Kanske inte för vår skull som föräldrar, utan för hennes skull. För det är så det ska vara.

Jag träffade mina arbetskamrater redan dagen efter festen. Hon hörde av sej och tyckte att det var bäst att träffas så snabbt som möjligt just för att det inte skulle ligga och gro till måndag morgon och skapa konstiga spänningar i luften på jobbet.
Vi gick på julmarknad tillsammans den dagen. Jag, min dotter och hela deras familj. Det var en helmysig dag och allt kändes normalt på nåt vis trots allt.

Vi funderade nog alla tre på vad som skulle hända nu? Ska vi träffas igen? Ska jag lämna min fästmö? Ska de två separera? Vem känner vad för vem? Handlar det bara om sex?

Vi skrev mycket till varandra de följande dagarna och kom fram till att ingen ångrade det som hänt. Tre dagar senare bestämde vi att jag skulle komma till dem när barnen lagt sej.
Det var ganska nervöst och krystat. Vi drack kaffe och pratade. Vi kringgick ämnet sex och samlevnad rätt länge. Det är mycket svårare att prata om det och göra saker i verkliga livet än det är att skriva det i ett sms.
Dragningskraften till varandra tog till slut över och vi hamnade i sovrummet. Allt kändes så bra.

Efteråt drack vi julmust och pratade mycket mer öppet. Lättare att prata när spänningarna släppt och isen är bruten. Vi pratade om oss.. Vad som egentligen händer? Vi kom iallafall fram till att vi måste träffas igen.. Och igen.. Och igen..
Jag kom hem ganska sent på kvällen och min fästmö låg och sov, vilket var ganska skönt för min del.

Det gick några dagar. Sedan var jag dit igen. Samma procedur upprepades. Så höll vi på hela december. Drack kaffe, hade sex, drack julmust och pratade. Vi har nog alla en annan relation till julmust nu än vi haft innan. 😉

Hela tiden gnagde dock sveket och skammen inom mej. Jag förstod att detta var ohållbart även om jag provade stoppa huvudet i sanden.
Jag visste heller inte vad jag hade att vänta mej av mina älskare. Vart skulle det här landa? Handlade det om mer än sex? Jag fick starkare och starkare känslor för båda två. Måste jag till slut välja en? Det var ju heller inte bara upp till mej. Det var ju två personer till inblandade. Vad kände de? Hade de några känslor för mej?

Hon frågade mej en dag hur jag ville ha det. Om jag fick bestämma.
Utan betänketid svarade jag att om jag fick bestämma så skulle jag flyta in hos er precis som det ser ut nu. Med man, fru och alla barn. Jag tycker om er alla och kan inte välja.

Jul och nyår närmade sej. Jag var inne i min bubbla att hålla fasaden. Planerade högtiderna precis som vanligt. Allt för familjens skull. Ville inte riva upp allt precis före jul. För mina föräldrar, syskon, dotter och fästmö.
Jag saknade den andra familjen nåt fruktansvärt på julafton. Kunde inte njuta av tillvaron alls. Kände mej helt felplacerad. Redan på juldagen var jag hem till dem igen.
Dagarna mellan jul och nyår kändes plågsamma. Jag ville bara vara hos dem, men visste att nyårsafton skulle firas med släkten som vanligt.

Nyårsafton kom. Jag saknade den andra familjen lika mycket som på julafton. Jag var på dåligt humör och näst intill okontaktbar. Det märkte naturligtvis de runt ikring mej. Min fästmö provade att prata med mej och vara mej till lags hela tiden. Hon kände nog på sej att det var nåt allvarligt fel och att jag var tänkt att lämna henne.
Under kvällen skickades många meddelanden mellan mej och mina älskare. Han jobbade och hon var ensam hemma med barnen. Ingen av oss hade den nyårsafton den ville.

Jag genomled kvällen och gick och la mej tidigt efter tolvslaget. Dels var jag på dåligt humör och dels skulle jag upp för att jobba på nyårsdagen. Vi sa knappt god natt till varandra jag och min fästmö.

På nyårsdagen åt vi frukost tillsammans med mina släktingar och sedan åkte vi hemåt. Jag släppte av min fästmö och dotter hos mina svärföräldrar och sedan utförde jag mitt jobb. Direkt när jag var klar med det åkte jag till mina älskare. Inte för att ha sex, utan för att jag saknade dem. Jag ville bara vara hos dem.
Jag skickade ett meddelande till min fästmö och skrev att jag inte skulle komma hem. Jag var tvungen att få vara borta från henne och tänka.

Det var mycket känslor på gång då. Jag visste att jag var på väg att ta steget på riktigt.. Det var väldigt smärtsamt även om jag visste att det var det jag ville..

Jag åkte aldrig hem nåt mer..

24 reaktioner på ”Fortsättning på början

  1. Intressant blogg! :)

    Jag har lite frågor!
    ”Jag åkte aldrig mer hem” – hur menar du? Hur tog din fd. Fästmö det hela?
    Vad har ni två för relation idag? Bor er dotter varannan vecka och hur funkar kontakten er emellan? :)

    1. Jag menar att jag inte åkte tillbaka till min fästmö, det huset och det livet. Jag sov hos mina nya partners från den natten och flyttade in utan att fundera. Pratade med min före detta fästmö om det.. först att jag inte kommer hem och behöver tänka. Sen förklarade jag för henne att det var slut. Att jag bara ville hämta mina saker.Hon tog inte det här speciellt bra.. vilket jag förstår. För henne kom det som en chock. Vilket har gjort att vi haft svårt att samarbeta de första månaderna efter uppbrottet.
      Som det ser ut nu bor vår dotter varannan vecka och jag och dotterns mamma en kontakt för att göra det så bra som möjligt för dottern. Naturligtvis kommer vi aldrig bli vänner, men vi måste bete oss som vuxna för barnens skull.

  2. Intressant blogg! :)

    Jag har lite frågor!
    ”Jag åkte aldrig mer hem” – hur menar du? Hur tog din fd. Fästmö det hela?
    Vad har ni två för relation idag? Bor er dotter varannan vecka och hur funkar kontakten er emellan? :)

    1. Jag menar att jag inte åkte tillbaka till min fästmö, det huset och det livet. Jag sov hos mina nya partners från den natten och flyttade in utan att fundera. Pratade med min före detta fästmö om det.. först att jag inte kommer hem och behöver tänka. Sen förklarade jag för henne att det var slut. Att jag bara ville hämta mina saker.Hon tog inte det här speciellt bra.. vilket jag förstår. För henne kom det som en chock. Vilket har gjort att vi haft svårt att samarbeta de första månaderna efter uppbrottet.
      Som det ser ut nu bor vår dotter varannan vecka och jag och dotterns mamma en kontakt för att göra det så bra som möjligt för dottern. Naturligtvis kommer vi aldrig bli vänner, men vi måste bete oss som vuxna för barnens skull.

  3. Jag imponeras av din ärlighet och öppenhet gällande dina tankar och känslor i hela detta händelseförlopp. Jag har själv haft ”problem” med otrohet, och när jag försökt förklara hur jag tänkt eller känt så har folk bara skakat på huvudet. Vissa tänker att det handlar om lojalitet eller sex, men ibland är det så mycket mer eller annat än just det. Jag är glad för din skull att du hittat rätt människor att leva med.

    1. Hej Sandra.Tack så mycket för din förståelse.
      Det är som sagt mycket som försigår i ens huvud när man är otrogen.. och tyvärr förstår inte alla det. De flesta ser en nog som en kall och hänsynslös människa. De förstår inte att man genomgår en svår kamp inom sej.

      Jag är också glad att jag hittat rätt människor för mej.. Vägen dit kunde kanske varit snyggare i början.. men man kan inte styra över allt här i livet.

  4. Jag imponeras av din ärlighet och öppenhet gällande dina tankar och känslor i hela detta händelseförlopp. Jag har själv haft ”problem” med otrohet, och när jag försökt förklara hur jag tänkt eller känt så har folk bara skakat på huvudet. Vissa tänker att det handlar om lojalitet eller sex, men ibland är det så mycket mer eller annat än just det. Jag är glad för din skull att du hittat rätt människor att leva med.

    1. Hej Sandra.Tack så mycket för din förståelse.
      Det är som sagt mycket som försigår i ens huvud när man är otrogen.. och tyvärr förstår inte alla det. De flesta ser en nog som en kall och hänsynslös människa. De förstår inte att man genomgår en svår kamp inom sej.

      Jag är också glad att jag hittat rätt människor för mej.. Vägen dit kunde kanske varit snyggare i början.. men man kan inte styra över allt här i livet.

    1. Vet inte riktigt vad du syftar på, vad är det vi skulle gjort som förstört servicehuset? Vi har duschat och varit på toaletten där, precis som alla andra…

    1. Vet inte riktigt vad du syftar på, vad är det vi skulle gjort som förstört servicehuset? Vi har duschat och varit på toaletten där, precis som alla andra…

  5. ”Jag berättade för henne att jag är bisexuell och kom ut med det för ungefär tolv år sen.”

    Då kan inte jag ha vart på plats.. För den grejen har ja missat totalt.

    1. Okej, det var ju märkligt att du undgått just dej… Eftersom alla andra vetat om det i alla år.. Även de jag inte har berättat för har ju listat ut det.Men jag hoppas ju nu att du accepterar min läggning.

      ~Storebror/Pappa2

  6. ”Jag berättade för henne att jag är bisexuell och kom ut med det för ungefär tolv år sen.”

    Då kan inte jag ha vart på plats.. För den grejen har ja missat totalt.

    1. Okej, det var ju märkligt att du undgått just dej… Eftersom alla andra vetat om det i alla år.. Även de jag inte har berättat för har ju listat ut det.Men jag hoppas ju nu att du accepterar min läggning.

      ~Storebror/Pappa2

  7. En fråga, är bara väldigt nyfiken.
    Hur kommer det sig att ingen av dom två i förhållandet sen tidigare bryr sig om att den andra flirtar med en kille på jobbet o så?
    visste båda om att den andre ville ha poly förhållande?

    1. Hej Emma.Det var absolut ingen lätt väg till att vi landade i ett polyförhållande.
      I början var det väldigt mycket svartsjuka och drama runt det gifta paret. Ingen av dem visste att de ville leva i ett sådant förhållande. Att det flirtades med en kille på jobbet var inte något som uppskattades från den andra partnerns sida. Det var många funderingar, diskussioner och gräl tiden innan vi fattade att vi skulle leva tillsammans alla tre..
      Vi är nu bara väldigt glada att det inte sprack mellan det gifta paret innan vi kom på att vi älskar varandra alla tre.
      Du kan gå tillbaka till början av bloggen och läsa mer om hur det gick till för att vi skulle bilda en polyfamilj.

  8. En fråga, är bara väldigt nyfiken.
    Hur kommer det sig att ingen av dom två i förhållandet sen tidigare bryr sig om att den andra flirtar med en kille på jobbet o så?
    visste båda om att den andre ville ha poly förhållande?

    1. Hej Emma.Det var absolut ingen lätt väg till att vi landade i ett polyförhållande.
      I början var det väldigt mycket svartsjuka och drama runt det gifta paret. Ingen av dem visste att de ville leva i ett sådant förhållande. Att det flirtades med en kille på jobbet var inte något som uppskattades från den andra partnerns sida. Det var många funderingar, diskussioner och gräl tiden innan vi fattade att vi skulle leva tillsammans alla tre..
      Vi är nu bara väldigt glada att det inte sprack mellan det gifta paret innan vi kom på att vi älskar varandra alla tre.
      Du kan gå tillbaka till början av bloggen och läsa mer om hur det gick till för att vi skulle bilda en polyfamilj.

  9. Det är sorgligt att det skar sig illa mellan dig och ditt ex, men framförallt vill jag bara säga att historien om hur det blev ni tre är väldigt vacker och värmde mitt hjärta.

  10. Det är sorgligt att det skar sig illa mellan dig och ditt ex, men framförallt vill jag bara säga att historien om hur det blev ni tre är väldigt vacker och värmde mitt hjärta.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons