Hej och välkommen hit! Jag heter Pia, är gift med Robin och mamma till Felice, född 2012,och Eliot, född 2016. Eliot föddes med hjärtfelet Transposition (TGA) och här skriver jag om våra upplevelser kring att få ett hjärtebarn men även lite allt möjligt som dyker upp i mitt huvud kring barn, föräldraskap och livet i allmänhet.

Annons

Handkirurger och kardiologer – dags för en uppdatering!

Nu var det länge sedan det kom någon uppdatering här så det är väl hög tid nu!

Sedan jag skrev här sist har en hel sommar passerat…Eliot firade sin första födelsedag vilket såklart var speciellt på flera sätt.

Vi åkte tillbaka till Lund under några dagar i början av sommaren, faktiskt nästan exakt ett år efter att vi åkte dit för att välkomna Eliot till världen. Men den här gången åkte vi för att vi ville och för att vi hann förälska oss i staden under veckorna vi spenderade där förra sommaren.

Jag ville dokumentera lite åt Eliot från sjukhusområdet för att kunna visa honom hur det såg ut där hans liv började och vi gjorde mysiga utflykter runt Lund.

Vi åkte bl.a till Skanör och åt på den lilla matboden som vi besökte under tiden han opererades men den här gången hela familjen tillsammans.

Återresan till Lund kändes väldigt bra, även om det väckte en myriad av känslor när vi gick runt i sjukhusområdet, men det känns som att det var något tungt som släppte lite grann.

Vi hade sen en lugn och mysig sommar med lite småutflykter. Sommarlovet avslutades med en vecka i London med äventyr och utflykter.

Jag har även börjat jobba igen så nu är Eliot hemma med sin pappa, planen och förhoppningen är att Eliot ska börja på förskolan i januari.

IMG_20170823_191752_253

Men vi kommer ju aldrig bli ”klara” med sjukvården, hjärtkontroller kommer han få göra livet ut även om de kommer bli glesare om hjärtat sköter sig.

Vi var hos kardiologen idag för koll, sist var för lite mer än ett halvår sedan. Hjärtat sköter sig fint, han har ett litet läckage vid ena hjärtklaffen men det har varit lika litet/stort i princip hela tiden så det är inget vi behöver oroa oss för nu. Så nu behöver vi inte komma tillbaka förrän om nästan ett år, om vi inte märker att han skulle verka påverkad.

Under sommaren har vi träffat en arbetsterapeut ett par gånger för att prova ut små stöd åt Eliots högra tumme. Han föddes ju även med en tumhypoplasi på höger hand vilket i hans fall innebär att tummen är lite mindre och inte har alla leder som vanligtvis finns.

I torsdags träffade vi ett helt gäng handkirurger, de brukar ha gruppmottagning för att diskutera lite knepigare fall. Vi blev ”erbjudna” två alternativ: ta bort tummen och göra pekfingret till en tumme eller vänta ett par år och operera tummen och försöka flytta leder så den får stabilitet. Skulle vi välja att ta bort tummen ville de operera ganska snart, alternativ två skulle ske runt fyra års ålder.

Eftersom han har lite rörelse i tumroten och använder tummen så bra han kan när han greppar så har vi hela tiden känt att vi vill försöka behålla tummen, tar de bort den går det ju aldrig att ångra sig och jag vill inte göra livet svårare än nödvändigt för Eliot i framtiden.

Men det är svårt att som förälder behöva besluta om såna saker! Jag hoppas att vi har valt det som kommer kännas bäst för Eliot.

Vi väntar på en kallelse för att få svar på den omfattande genetiska analysen som gjorts för att se om Eliots små egenheter beror på något ärftligt. Egentligen skulle vi fått svar i måndags den här veckan men den ansvariga läkaren var sjukriven tyvärr. Ska bli skönt att få svaret och förhoppningsvis slippa fler saker att gå och oroa sig över.

Eliot är idag världens gladaste, kramigaste och busigaste lilla killen. Han vågar inte riktigt släppa taget helt och gå själv men det händer nog när som helst nu!

Annons

Det här var ju inget vidare…

Var lite för länge sedan jag uppdaterade här!

Skulle ju dessutom skriva om hur vi upplevde att besöka Paris och New York med småbarn…ska ta tag i det snart!

Ibland känns det som livet flyger förbi, på måndag blir Eliot 10 månader redan. Igår var vi hos Bvc för 10-månaders kontrollen och det gick bara bra.

Han behöver träna lite på ”pincett-greppet” med vänster hand. Höger hand har han svårt med eftersom hans tumme på den handen inte har full funktionalitet, men han greppar saker väldigt bra ändå.

Om ca tre veckor ska vi till handkirurgen igen för röntgen och förmodligen ett beslut om hur tummen ska åtgärdas. Jag önskar verkligen att han ska få behålla sin tumme och att de inte bestämmer sig för att ta bort den och göra pekfingret till tumme.

Mest är jag orolig för hur det kommer bli för honom när han blir äldre…barn kan vara riktigt elaka mot de som inte är som ”alla andra”. Men vi får göra allt vi kan för att ge honom trygghet, självförtroende och svar på tal.

Han är ju en liten superhjälte som tagit sig igenom mer än de flesta gör under en hel livstid ❤.

På måndag är det också tre månader kvar tills jag börjar jobba igen…har verkligen blandade känslor inför det. Ska bli roligt att få umgås med vuxna igen och gå på toa i fred men kommer bli jobbigt att vara ifrån barnen så länge om dagarna.

Och just det…nu är lillebror 70,5 cm lång och väger 9620g, det tar sig!

IMG_20170421_193952

Annons

Storstadsresor med småbarn

När vi reser åker vi helst till större städer eller platser där det finns mycket att upptäcka och utforska, favoritstaden är London.

Att resa med små barn till storstäder funkar alldeles utmärkt, möjligtvis att det krävs lite mer planering än att t.ex. åka till ett All inclusive hotell på charter.

Men för oss är det ingen större skillnad mot att vara på hemmaplan…barnen måste ju stimuleras oavsett och på en annan plats finns det massor att uppleva.

Med Felice har vi varit i Paris en gång och London två gånger och nu sist var vi ju i New York då även lillebror var med.

I London finns det massor att hitta på med barn (och vuxna) och parkerna är så mysiga att strosa runt i och låta barn springa av sig i.

London Zoo är värt ett besök och Sea Life London Aquarium, i Kew Gardens finns det en stor lekpark och en ”gångväg” uppe bland träden. Eller en picknick i Hyde park, om vädret tillåter, är aldrig fel. Man kan spendera hur lång tid som helst med att bara promenera runt och titta på fina hus, marknader (t.ex. Portobello road eller Camden market) eller butiker.

London är förhållandevis barnvänligt, bussarna har plats för barnvagn i mitten (rullstol har företrädesrätt) och tunnelbanan funkar men det finns inte hiss på alla stationer men det är utmärkt på tunnelbanekartan var det finns. När det gäller restauranger är det ungefär som här i Sverige, de finaste kanske man hoppar över om ens barn inte är begåvat med omänskligt bordsskick.

Men om ni vill prova på Afternoon Tea (finns såklart nästan överallt) kan jag verkligen rekommendera Orangeriet vid Kensington Palace http://www.orangerykensingtonpalace.co.uk . Bli inte avskräckta av de vita dukarna och det fina porslinet, de fick oss att känna oss så välkomna när vi var där med en då drygt tvåårig Felice.

Afternoon Tea

Afternoon Tea

Jamie Oliver’s restauranger är i regel barnvänliga med bra barnmenyer och god vuxenmat. De brukar ställa fram kritor och ritpapper medan man väntar på maten med. http://www.jamieoliver.com/restaurants/

Rainforest café är ingen kulinarisk sensation men väldigt kul för ett litet barn. Hela restaurangen är som en djungel med djungelljud och djur som rör sig (inte riktiga). http://www.rainforestcafe.com

Jag är verkligen ingen rese-expert men det var några tips från mig!

Skriver mer om Paris och New York i nästa inlägg :-)

Ha en trevlig måndagskväll!

Annons

New York, New York…

Häromdagen kom vi hem från en vecka i New York, en så rolig vecka. Vi har nog gått ca en mil om dagen upp och ner på Manhattan.

Vi bodde centralt i Midtown, några kvarter från Central Park och Times Square, ett bra utgångsläge till det mesta.

Vi landade på söndagseftermiddagen lokal tid men här hemma var det ju sent på kvällen så första dagen tog vi det bara lungt eftersom barnen inte var superpigga.

På måndagen gick vi längs High Line, en gångväg som anlagts längs ett gammalt tågspår. http://www.thehighline.org

High Line

High Line

Vi promenerade sedan längs Hudson River, det finns en jättefin strandpromenad med pirer och en fräsch offentlig toalett i ett Informationshus (bra med småbarn!).

Hudson River

Hudson River

Vi stannade sedan till vid minnesmonumentet för 9/11, så fint och stämningsfullt.

9/11 Memorial

9/11 Memorial

Sen promenerade vi hela vägen tillbaka upp till Midtown för middag.

På tisdagen var det regnigt och rätt trist väder så vi passade på att besöka American Museum of Natural History, ett helt gigantiskt museum med mängder att titta på. Vi gick runt där nästan hela dagen.

American Museum of Natural History

American Museum of Natural History

På onsdagen var det riktigt härligt väder så vi promenerade förbi FN och längs East River där det fräschat upp och gjort en fin strandpromenad (vissa bitar var lite sunkigare).

East River

East River

Vi gick nästan längst ner på Manhattan och besökte ett outlet-varuhus som heter Centrury21…det var helt hopplöst att ta sig runt där med barnvagnen med världens segaste hissar och med trappor på vissa ställen för att kunna ta sig till hiss.

Hittade i alla fall en fin vårjacka och en klänning till Felice.

På torsdagen besökte vi Central Park Zoo, det var verkligen pyttelitet och kändes lite för minimalt för djuren som bor där. Gick nog runt hela parken på en timme.

Central Park Zoo

Central Park Zoo

Efter djurparken gick vi runt i Central Park, det var verkligen supermysigt. Vi stannade till vid ett par lekplatser så Felice fick leka av sig lite.

Central Park är verkligen helt enormt stor, vi gick igenom ungefär halva och det tog några timmar (med stopp för mat och lek).

Central Park

Central Park

På fredagen var det ett ordentligt och otrevligt snöoväder så efter ett försök att gå ut, som slutade med att vi var blöta och genomfrusna, stannade vi på hotellet och vilade tills det lättade upp på eftermiddagen.

När det äntligen slutade snöa gick vi iväg till Grand central station för att besöka en leksaksaffär, Felice fyllde 5 år på lördagen så hon skulle få välja en present. Hon valde en Törnrosa-docka.

Sen gick vi runt i området och hittade lite fina kläder på Zara till Felice och Eliot. Gick även in på Macy’s, de hade massor av barnkläder och det slutade med att jag fick sån beslutsångest så jag köpte ingenting.

Efter shoppingen letade vi runt efter någonstans att äta och fira Felice födelsedag. Vi hittade till slut en mysig restaurang i samma kvarter som hotellet där vi firade med goda hamburgare och milkshakes.

På lördagen var det tyvärr dags att bege oss hemåt så efter utcheckning åkte vi till Newark (en fruktansvärt trist flygplats för övrigt).

Veckan var verkligen så lyckad!

Tänkte berätta lite mer i nästa inlägg om våra upplevelser kring att resa till storstäder med små barn, förhoppningsvis kan jag uppmuntra andra till att våga ge sig iväg :-).

Annons

Resfeber

Nu är det inte många dagar kvar tills vi åker till New York…ska bli så spännande!

Har de senaste dagarna gått runt och packat i huvudet och har trippelkollat så vi inte missat att registrera något inför resan. Vill inte chansa med något när vi reser med två små barn.

Det blir Eliots första utlandsresa, Felice har följt med oss till London och Paris så hon är lite berest i alla fall. Får se om vi går av flyget med förnuftet i behåll men vi får bunkra upp med mutor och sysselsättning till Felice. Eliot kommer nog fixa det bra, han är nöjd bara han får vara med.

Är lite orolig för hur de kommer hantera tidsskillnaden men det får gå helt enkelt, blir väl väldigt tidiga morgnar kanske.

Men jag har sett fram emot den här resan så länge och det ska bli så roligt att uppleva det med Felice och Eliot (och Robin med såklart).

New_York_City_view

På fredag blir jag äntligen av med gipset på armen också och får en ortos istället (något lättare typ av stöd).

Hoppas att det har läkt bra i handleden men det har känts bättre senaste veckan, bara vissa rörelser som gör lite ont och så blir det lite stelt om jag inte rör på tummen och fingrarna med jämna mellanrum.

IMG_20170301_084624_564

Idag blir vår lillskrutt Eliot 8 månader gammal, snart har han funnits på utsidan lika länge som han bodde i min mage.

Han hade vuxit en hel del sedan förra bvc-besöket vid 6 månader, nu är han 69 cm lång och väger 8,88 kg. Längre än både sin syster och pappa vid samma ålder så det kanske blir en långis av honom.

Första tanden kikade fram för en vecka sedan och den andra är starkt på gång. Han gnager på allt han kommer åt som en liten hundvalp så det kliar nog en hel del.

Jag ska försöka dokumentera här under vårt New York-äventyr så ni kan hänga med!

Evigt tacksam för min snälla mamma som vaktar hus och djur åt oss när vi är borta! Det är alltid ett projekt när vi ska åka någonstans att hitta djurvakter men ibland löser det sig väldigt smidigt.

Ha en fortsatt fin onsdag!

annons