Vikt

2015-05-07 (Nr 2)

Har hunnit med att svara på några frågor, tagit en promenad i stadsskogen (varför åker man inte dit oftare, så fint!!), legat på gräsmattan och pluggat/solat/vilat, och nu sitter jag i skolan igen och väntar på att resten av min grupp ska trilla in.

Nu tänker jag skriva lite om vikt.
Saker jag funderar på… som jag vill ändra på.
Men, varför är det så svårt att bara bestämma sig?

Om ca en vecka är det 1 år sedan jag opererade mig. Det bästa jag gjort mot mig själv.
Har gått ner från 98 till 74 (vägde tresiffrigt ett tag innan operationen, så egentligen är det mer ändå jag gått ner).
Jag är så otroligt nöjd!
Har gått ner en fjärdedel av min kroppsvikt, om jag räknar rätt har jag tappat 80% av min övervikt!
Det känns alldeles fantastiskt, på alla sätt och vis!
I helgen var jag på Lindex, hittade ett par supersnygga bootcut-jeans. Tog två stycken till provhytten, en 38:a och 40:a.
Guess what!! Jag kunde köpa 38:orna!!! Herregud, undrar när jag hade stl 38 (M) senast på jeans!!
Nu var det ju inte det jag funderade på… kom på sidospår 🙂

Jo. Jag är ju sockerberoende. DeLux.
Jag smäåter. Varje dag. Gärna onyttigt och söta saker… eftersom suget är konstant.
Småätande har ju effekten att jag sällan blir riktigt hungrig.
Nu funderar jag allvarligt på att köra igång med 5:2 igen, för att komma bort från småätande och verkligen tänka efter vad det är jag stoppar i mig. Har kört enligt 5:2 förut, under en längre period och det är en metod som fungerat väldigt bra. Nu gäller det bara att planera i när jag ska ha mina fastedagar och hur jag ska lägga upp de matmässigt. Även Kecke vill prova på (han har gått och blivit träningsgalen!!).
Sen är det ju det här med socker. Jag vill verkligen bli av med beroendet. Dock vet jag att jag har en negativ inställningen till det hela. HUR ska jag bli av med ALLT socker?? Socker finns ju i allt man äter i stort sett! Jag pluggar 100%, jobbar deltid, har tre barn (som gillar hamburgare, pannkakor och köpta köttbullar typ..). När ska jag orka laga mat som inte innehåller socker? Det krävs mer planering än jag har tid till.
Tänk om det fanns en quick-fix för sockerberoende…
Det var mina tankar just nu… får väl återkomma om någon vecka, så får vi se hur det gått med fastan.

Ett delmål sedan 15 år tillbaka

I onsdags nådde jag, för mig, ett väldigt stort delmål.

Vågen visade 79,7 kg!!
Idag stod det 79,2 🙂

Jag har haft mina mentala spärrar när jag kämpat med vikten. Just att komma under 80 har varit den största. Nu känns det som att allt är möjligt 🙂

Operationen gav mig ett verktyg att jobba med. Det har jag också gjort, jobbat alltså. Inte lätt alla gånger bara för att man gjort en förminskning av magsäcken. Det är många mentala hinder man ska över, vanor som ska brytas, vanor som ska läras in. Nu, efter 3,5 månad, har jag kommit en bra bit på vägen. Ångesten jag hade, varje dag, över vad jag stoppade i mig är borta. Borta!! Jag börjar lära känna min kropp och min mage. Jag vet hur mycket jag kan äta, vad som fungerar bäst osv. Det är för mig en otrolig lättnad. En lättnad jag tidigare bara kunde drömma om.

Idag är det fredag, vi kör på svenssonfredagsmyset tacos till middag.
För min del blir det en, kanske två (om magen tillåter det) minitubs med lite grönsaker, köttfärs, gräddfil och salsa.
Gott!

3-månadersdagen

Men hur fort går tiden egentligen??
Idag är det tre månader sedan jag låg på britsen hos CFTK. Var inte ens nervös, mest irriterad på att jag kom in ett par timmar senare än beräknat. Till slut var det min tur och kommer så väl ihåg att jag kände lättnad. ÄNTLIGEN skulle jag få mitt verktyg till ett friskare och hälsosammare liv.
Vaknade upp på kvällskvisten och var groggy de luxe. Sköterskan kom med telefonen, mannen min hade ringt för att kolla så jag levde 🙂 Minns att jag pratade med honom, minns också att de orden jag fick ur mig var typ ”mmm, brra…sludder sludder sludder”. Lät som att jag hade haft en helkväll på krogen… 😉
Sen började återhämtningen. De tre första dagarna var inte roliga. Andra dagen var helt klart värst. Satt med spypåsen och hulkade, men eftersom jag inte fick i mig något så fick jag inte heller upp något. Sköterskorna var underbara, kom med morfin och illamåendetabletter och sprutor så fort man behövde.
När jag fick komma hem på torsdagen så tillbringades mycket tid i soffan, som jag kunde sova!

Nu har det gått tre månader och det var längesedan jag mådde så här bra.
Huvudvärken jag vaknade upp med varje morgon är borta. Visst kan jag fortfarande ha ont i huvudet, men då beror det oftast på vätskebrist eller väderomslag.
Jag har inte ont i knäna och leder på morgonen.
Jag är piggare och har mer energi.
Jag mår helt enkelt som jag förtjänar (hmm.. så brukar man ju säga när man är bakis, men nu menar jag faktiskt åt andra hållet.).
Jag har lagt ut pengar på operationen, jag äter medicin (blir mindre för varje dag dock, nu mest vitaminer).
Jag planerar min mat, äter 6-7 ggr om dagen.
Jag rör på mig mer.
Så bara för att jag gjort en operation betyder inte det att jag inte måste anstränga mig.
Operationen är ett verktyg, jag måste sedan förvalta det på bästa sätt.
Om jag skulle fortsätta att småäta  godis och kakor varje dag skulle jag inte gå ner i vikt, inte mycket i alla fall.
Så det handlar om att ändra sin livsstil.

Idag visade vågen 81,1.
Det närmar sig 70-talet!
Mått och vikt finns uppdaterat, se länken ovan (mått och vikt efter gastric sleeve).

Ska försöka komma ihåg att ta ett kort på mig själv idag iklädd underkläder.
Har några gamla bilder sen i vintras/våras, ska hitta de först och sen jämföra. Kan bli kul!

Ha en fin dag alla vackra männsikor!

7/8-2014

Idag var vågen mer på min sida, 81,5 visade den 🙂

Att väga sig varje dag är inte att rekommendera alls. Egentligen vill jag inte göra det heller, men en gammal ful ovana som sitter i.
Extra dumt är att väga sig ofta när man hamnar på platåer, för tro mig, platåer kommer!
Det är när vågen står stilla som tankarna kommer.
”Funkade inte sleeven på mig?”
”Vad gör jag för fel?”
”Är det bara jag som står still”?

Det tog inte lång tid för mig att inse att jag är långt ifrån ensam om att stå still ibland. Då kan man mäta sig istället om man vill se resultat! Det är märkligt hur kroppen formar om sig.
Man kan stå still flera veckor men på måttbandet händer det massor!
Att också förstå att platåer är bra är viktigt! Det ger huden en chans att hänga med i förändringen, kroppen ska anpassa sig till den nya livsstilen osv.
Så med facit i hand så är platåer inte av ondo. Vågen kommer börja röra på sig så småningom! Jag har legat runt 82-83 ganska många veckor nu och längtar så klart tills jag hamnar under 80-strecket, men det får ta den tid det tar!
Jag ska inte klaga, sen i maj har jag gått ner ca 17 kg 😀

Har du gjort en sleeve? Skriv gärna och berätta hur det går!

Kram på er fina!

6 augusti 2014

Det går lång tid mellan inläggen, men eftersom jag sällan sitter vid en dator hemma så är det när jag är på jobbet som jag skriver av mig. Semestern är nu slut och jag är tillbaka på kontoret 🙁 Skulle lätt kunna ta ett sabbatsår och bara njuta av att vara ledig! Att slippa ställa väckarklockan.. tänk så ljuvligt 🙂

Tänk att det redan gått nästan tre månader sedan op!
Mina tre bästa månader på väldigt länge!
Känslan av att vara piggare, att vilja göra saker, att ORKA göra saker!
Det går nästan inte att beskriva.
Visst har semestern gjort att jag legat på latsidan när det gäller träningen, men det får vara så. Jag har inte dåligt samvete på något sätt för det. Vi stressar oss genom livet så det räcker ändå. Sommaren är den tid då jag får vara med min familj varje dag, njuta av värmen, av bad och lek, av grillning (och snabbmat för den delen).
Att bara vara.
Det är det som är livets goda för mig.

Idag stannade vågen på 82,0. Den velade lite, var faktiskt nere på 81,9 ett tag 😉
Att komma under 80 är ett stort mål för mig. Har inte varit på 70-talet sen…? Ja, sen när då egentligen? Knappt så jag kommer ihåg, men jag tror att jag var runt 17-18 år då!
Nu är jag 33! Om några veckor hoppas jag nå det målet. Sen är det bara att fortsätta nedåt. Mitt slutmål är att ligga på ca 64-65 kg. Sen vet jag ju inte, kanske trivs riktigt bra på 70 kg, då får det bli målet! Jag vill bara känna mig riktigt bekväm och frisk!

Sommaren då? Har du legat i vassen?
Jag har sprungit runt med bikinin på och för första gången i mitt liv har jag helt struntat i vad andra kanske tycker om min kropp. Jag har känt mig bekväm helt enkelt! Och jag har nog listat ut varför… innan operationen har jag kämpat med vikten. Den där lilla djävulen på ena axeln knackade jämt på och försökte intala mig att jag var tjock och fet, att alla tittar. Att jag måste gå ner i vikt. Att jag måste bli vältränad och fast. Såg jag inte ut som ”alla andra” så dög jag inte.

Nu är det den lilla ängeln som knackar på istället.
Den som säger att va f*n gör det om du är lite sladdrig på magen!! Den har varit husrum till tre barn! Den som säger att kroppen är mitt tempel, ta hand om det på bästa sätt.

Att ACCEPTERA sig själv.
Att ÄLSKA sig själv.
Att TRO på sig själv.
Att VÅGA STÅ UPP för sig själv.

Jag har kommit dit.
Jag är idag en lycklig människa. Jag bryr mig inte längre om vad andra tycker, eller kanske snarare insett att folk faktiskt inte tittar så mycket på just mig på tex stranden. Alla är så fullt upptagna med att tänka på sig själv och hur de ser ut. Jag bryr mig ju inte om hur andra människor ser ut, så varför skulle de?

Det var lite om dagens tankar.
Jag har även uppdaterat sidan med mått och vikt (om någon nu skulle vara intresserad)!

Jag önskar er alla en fantastiskt dag, och du.. glöm inte bort att du är värdefull <3