Monthly Archives: juni 2013

Svar på din kommentar Emma :-)

Jag kunde inte kommentera så svaret kommer så här istället:
Jo, så här känner jag det om viktklubb: Klarar man att göra den resan utan en fysisk person som peppar, hjälper till osv, då är det nog för dig. Jag måste bara lära mig någon gång att det funkar inte på mig (ändå envisas jag med att försöka). Tror faktiskt VV är bättre + att konsulenten i Uppsala (Anna) är alldeles underbar!! Jag har ett par månader kvar att betala på viktklubb, men efter sommaren blir det nog att lunka tillbaka med sänkt huvud och säga ”Hej Anna, nu är jag här igen… låt det bli sista gången :-)
Vill du haka på då kanske??

Men hallå!

Ja, det var då inte igår jag skrev här men fick lite eld i baken då en kompis påpekade det igår 😉 Blev automatiskt mindre skrivet på bloggen när jag öppnade upp min facebook igen, det var ju inte alls meningen!

Nåja, tiden går och jag blir inte en dag äldre… ha, i wish!! Känner mig gammal och sliten, trött och gaggig… härligt va! 8 arbetsdagar kvar, sen är det semester. SOM jag behöver den! Hjärnan har loggat ut för länge sen så det är nog bra om dessa dagar går fort. Kallar folk för fel namn, plockar med mig tvålen från toaletten (räcker väl att tvätta händerna därinne kan man tycka..), ställer saker på fel ställe och väldigt mycket mer. Fan, värre än amningshjärna!

Den där kompisen som påpekade att jag inte bloggade nu frågade även hur det går med Viktklubb. Ja, vad säger man. Jag fortsätter i mina gamla vanor. Något jag är fruktansvärt ledsen för. Tror verkligen att KBT är det som behövs för att klara detta långsiktigt. Har även vart inne på GBP (operation). Tar hellre en operation, att inte kunna äta mycket och fett än att ha dessa troll i huvudet hela jävla tiden. Har ju en mamma och moster som gjort operation, så jag har sett att det kan fungera bra. Dock skulle jag behöva betala själv och 88 laxar är väl inget man hostar upp direkt. Och förstå detta rätt, jag vet att trollen inte försvinner bara för att någon skär lite i en, men kan man inte äta så kan man inte. Det känns bara så jäkla omöjligt, jag har kämpat med övervikt sen jag var 15 år… den är 17 år nu. Ska livet gå ut på att kämpa. Kämpa för kärlek? Ja. Kämpa för sina barn? Ja. Men att konstant kämpa mot sig själv, demoner i huvudet och allt vad det innebär? Nej. Varenda minut tänker jag på hur jag ser ut. Varje dag. Blir inte bättre om någon säger något heller. Jobbigt är vad det är. Viktväktarna i kombination med KBT, det kanske fungerar. Eller operation. Skulle aldrig tacka nej om jag blev erbjuden, det ska gudarna veta iaf. Skulle ta den chansen och vårda den väl.

Nog om det. Vad händer ute i stora världen då?

Kram!

Fejjan

För ca 2 år sedan stängde jag ner min facebook-sida. Hade absolut inget utbytte av den så då var det lika bra att göra sig av med tidstjuven. Men igår mina vänner! Igår öppnade jag upp det igen! Vet egentligen inte riktigt varför (mer än att Kecke öppnade sin, jag vill inte vara sämre jag…) men känner faktiskt samma sak som förut. Det ger mig inget i stort sett att kolla runt där. Enda vettiga är väl att jag kan lägga ut bilder på mina underbara avkommor, så att släkten får se hur de växer och frodas. Alla bor så långt bort från oss och det gör lite ont i mig, att inte få visa upp mina barn var och varannan vecka…. men nu slipper ni inte undan :-) Får väl se om jag behåller facebook eller inte, har en liten testperiod nu.

Annars då. Har sovit som en kratta senaste nätterna. Minya grinar till ungefär varje halvtimme, en massa myggbett som irriterar tror jag. Hon får nästan en allergisk reaktion på vissa bett. I lördags var halva pannan en stooor bula, nu är det ena örat som är helt uppsvullet :-( Stackars lilla tjejen. Måste kolla om det finns något medel mot det där.
Naomi vaknade inatt med 39,3 så hon är hemma med mannen och lillasyster. Melle har iaf sovit bra (förutom när han kom upp inatt och ville att jag skulle lägga mig i hans säng…) och är frisk (okej, en liten lögn.. snorig) och är på dagis! Imorgon ska han till sin nya skola på besök. Som han längtar! Hans pappa får ta det besök trots att jag så gärna hade följt med, missade dock jobbtid imorse eftersom jag var tvungen att vabba ett par timmar på förmiddagen med Naomi. Nåja, det går säkert precis lika bra utan mig där.

Nu måste jag jobba vidare lite, ha en fin dag!