VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

Flerfamiljshus.


Det är så flummigt att vi har en rävfamilj i vår trädgård. Det kanske är många som har det men vi bor på Kungsholmen i Stockholm. Rådjur dyker upp ibland också och rycker upp våra blommor. ”Dumma rådjur!” vill jag säga då till Walter och peka på vår sadistiska Bambi. Men jag vill ju också att Walter ska tycka om djur så jag är lite kluven när det kommer till vår nationalpark, 50 meter ifrån Expressenhuset.

Walter har bara sett en av rävarna en gång och det var då en bit bort. Rådjuren och rävarna tar ju helst för sig efter mörkrets inbrott. Insekter har han sett massor av och ibland går det bra och ibland är den vanliga svartmyran symbolen för världens ondska. ”Grodan” var livsfarlig där en gång också och han har ju aldrig ens sett en groda live. I ärlighetens namn vet jag inte riktigt vad jag kan göra förutom att låta honom upptäcka djurriket själv. Men sen gör oron sig lite påmind. 

Rådjur kanske kan stångas om de blir rädda? Fästingar kanske föredrar barnblod? Räven kanske vill skydda sina valpar och biter Walter i strupen? Nej, det tror jag inte och ja, rävens ungar heter valpar. Jag googlade. Sen är jag uppvuxen i storstadslägenhet och allt det här är lite nytt för mig. Det slog mig faktiskt nu att den som kommer lära mig hur djuren gör, vad de tänker, vilka som är livsfarliga och vilka som är helt harmlösa (med andra ord den överhängande majoriteten), är Walter. Äh! Jag tar honom fortfarande i bänkpress ett litet tag till.

Kommentera

Annons

Kulinarisk? Redan?

När jag och Walter promenerar mot bussen från förskolan så passerar vi alltid en matbutik som har bilder på olika maträtter och desserter på skyltfönstret. En av bilderna visar en underbar paella. Jag brukar försöka lära Walter vad de olika rätterna är för någonting. Hittills har det gått ganska bra. 

– Ja, vad är det där för någonting då? (Bild på en laxfilé.)

– Fisk!

– Bravo! Och vad är det där då? (Bild på en napoleonbakelse.)

– Kaka!

– Nära nog min lille plutt!

Sen sa jag på skoj då jag aldrig trodde det skulle fastna ”paella” och ”macaron” och pekade på bilderna. Tro det eller ej men han sög i sig det som en svamp. ”Paijja” säger Walter och pekar på bilden. ”Mackajon” sa han en annan dag och pekade på den rosa bakelsen. Va?!!! Men å andra sidan så är det kanske inte så häpnadsväckande. För honom är ju det bara ett ord i mängden. Han kanske helt plötsligt säger ”Waltej e en auskultant” och tycker själv det är det mest naturliga i världen att säga och förstå. Medan jag som förälder panikartat sträcker mig efter telefonen för att googla ordet auskultant som en vettvilling. (Som du säkert också gör efter du läst klart.)

Säger han dock plötsligt ”realisationsvinstbeskattning” så lägger jag ner. 

Kommentera

Annons

Märkligt spel…

Det finns många märkliga appar därute. Jag har ju berättat i ett tidigare inlägg om den alkoholiserade hunden som slänger flaskor omkring sig, rapar och experimenterar med olika kemiska blandningar som stundtals leder till en och annan explosion. Den appen ska väl bara vara lite rolig antar jag men nu har det kommit lite märkliga spel också. Vår Walter är så klart inte i målgrupp men det vete tusan vem som är? ”Ska jag lämna min döende snubbe och gå vidare?” Hmm…

Sen i trailern för spelet så är det lite snusk också. Är jag redo för en ny pojkvän? Ska jag kyssa honom eller inte? Ska vi ta oss ett nattdopp? Detta är riktiga frågor som tas upp i spelet! Nu är jag kanske där igen och framstår som en gammal gubbe och då får det väl vara så. Sen är det väl på något sätt bra att få barn eller ungdomar att förstå vad som kan hända i livet eller så men jag tycker ändå att det är lite konstigt. Här kommer ytterligare en gubbig kommentar. Vad hände med spel som Tetris och Pacman? Till mitt ungdomliga försvar så ska jag faktiskt efter jag skrivit detta inlägg spela PS4 med Virtual Reality och skjuta pang-pang på en tull synes öde planet. Men den är inte öde! Läskigt va? Japp, jag är inte bara ungdomlig. Jag är ju fördömt modig också.

Det finns lite pussel-appar som Walter faktiskt tycker om. Och det tränar ju lilla hjärnan hans. (Medveten gubbig formulering.) Det finns ju forskning på att spel hjälper barn att utveckla hjärnan. Så det får även bli mitt personliga försvar idag. Jag ska skjuta radioaktiva och gigantiska spindlar på en fiktiv planet…

…för att träna min hjärna. 

Kommentera

Annons

On the road again…

”Pappa motosikkel!” De två orden har blivit som ett mantra för Walter. Så fort jag tog fram den (två månader senare än vad jag brukar – tack svenska våren) så började plutten skrika i förtjusning. Observanta läsare ser kanske också att han har Crocs på sig. Ja, nu blev det så. Vi har hus och därför så måste vi ha studsmatta, soda stream, tacos på fredagar och allt som följer med. Min fru köpte dem och det måste jag ge henne. Hon hittade iallafall ett par som hade en musikalisk koppling. Det är faktiskt gula ubåtar på dem. Puh!

Men det är ju så kul att Walter förknippar motorcyklar med sin pappa. Sen kanske jag hjälper till lite med att hypa upp allt. Så här kan nämligen en konversation på bussen se ut när vi ser en motorcykel utanför:

– Titta! Motosikkel!

– Ja, Walter. Det där är en motorcykel. 

– Pappa motosikkel!

– Nej, plutten. Pappas motorcykel är mycket tuffare. 

– Tuff motosikkel!

Det kan må hända klassas som någon form av hjärntvätt men jag tar den smällen i så fall när den kommer. För just nu är jag en tuff pappa och jag älskar det! Jag måste ju på något sätt hamna plus minus noll eftersom jag gråter så ofta till på tok för löjliga saker. Så låt mig bara njuta av det här ögonblicket. Inom på tok för snar framtid är jag den fjantiga pappan som ba hela tiden typ så här är liksom ba asatöntig typ så här liksom ba jämt. Jag fruktar den tiden. Den drabbar alla föräldrar och säkert främst pappor. Men jag får skita i det just nu. För just nu är jag en tuff pappa!

Kommentera

Annons

”Smaka vatten istället!”

Walter genomgår just nu en galen smakresa. Hans smaklökar måste arbeta på högvarv för det händer saker hela tiden. Nu är korv sisådär och makaroner det bästa som finns. Tidigare var gurka som manna från himlen och nu är det som om han kommit på att det är 96 % vatten och därför inte är lika spännande. Sen har han även upptäckt smoothiens fantastiska värld. 

Min fru Kajsa gick ut med Walter idag för att ta sig en fika. Hon passade även på att ta sig lite flytande frukost i form av en smoothie. Walter fick givetvis smaka. Han fullständigt älskade den och sen var det kört. Kajsa fick inte komma i närheten av den. ”Mamma, smaka vatten istället”, sa han och fortsatte bälga det lila, flytande guldet. 

Han har ju fått upp ögonen för godis nu också. Jag och Kajsa har som regel att det är godis på ”sköna söndag” till någon form av Bachelor-program. Ja, jag har tittat på tok för mycket på det och kan till och med vissa deltagares namn från flera säsonger sedan och briljerar med det när de dyker upp i någon återblick i programmet. Nej, jag är inte stolt över det. Till mitt försvar så får jag godis och blir kliad på ryggen när Bachelor är på. Men en skön söndag så var vi kanske inte så fokuserade. När vi ställt undan godiset för att förhindra kräkning efter överätning så såg vi helt plötsligt att Walter stod och käkade. Hoppla! Det var ju inte meningen. Det fantastiska i kråksången är att han faktiskt godtog att vi tog bort skålen. Hur gick det till? Men hans smaklökar har väl sitt egna lilla minne  så får han syn på skålen igen så kanske helvetet bryter lös. Därför är vi nu faktiskt väldigt noga med att gömma godiset till han gått och lagt sig. Och så fort dörren stängs, godis och ryggkli. Boom! Ja, okej. Bachelor också då…

Kommentera

För att få de senaste uppdateringarna