Att bara kunna spekulera och fantisera om hur saker och ting kan vara eller bli att vara just förälder, till att stå där med en liten bebis i sin famn och av vetskap bara finnas till och kunna ha svar på dessa alla miljontals frågor som jag och min sambo hade 9 månader på oss att förberedda…jag tittar ner på en varm liten krabat som är inlindad i en filt och som inte har de så lätt att få upp ögonen, tar några andetag innan jag får fram en mening, ”hej där, det är jag som är din pappa” .
Kommentera