Ja, vilken natt. Lucas var otröstlig flera gånger och de kändes hopplöst så många gånger. Han hade feber och mådde verkligen inte bra. Hatar den där känslan när man inte kan ta de onda från dem så de får må bra igen.
På morgonen hade tempen ökat till 39,1 och han åt nästan igenting. Förmiddagen fortsatte med samma melodi som på natten och det var helt omöjligt att kunna trösta Lucas och sedan vara med Vincent också och uppfylla hans behov. Till sist brast det, de gick helt enkelt inte att vara ensam. Jag behövde min sambo hemma för avlastning och hjälp med att ta hand om dem. Som andra som kanske har syskon i familjen så kan inte vi låta den friska gå på förskolan eller att fråga syskonet vad som är fel om de också skulle bli sjukt. För helt ärligt så är de verkligen inte samma sak att ha syskon i ungefär samma ålder som de är att ha tvillingar. Med barn i olika åldrar har man i alla fall minst fått 9 månader ensamt med ett barn. Syskon går heller inte igenom samma faser eller får tänder samtidigt. Jag vet att det är många som kanske tycker jag har helt fel men då har inte de inte provat på de heller. Missförstå mig inte, jag älskar att ha fått tvillingar och skulle verkligen inte byta bort de mot någonting i världen, men jag tycker det är orättvist att inte vi som föräldrar får lika många föräldradagar för våra två barn som alla andra får. Vi får liksom för 1,25 barn?! Så sjukt. Hade vi fått för båda hade de varit enklare för båda att vara hemma.
Hur som helst, jag ska inte snöa in mig för mycket på de här men ville ändå säga vad jag tycker.
Jag ringde 1177 och rådfrågade dem om läget och eftersom de tillhör en riskgrupp då de är för tidigt födda så ville de att vi skulle åka in.
På sjukhuset kollade de hur han syresatte sig och gjorde en undersökning. Läkaren sa att de troligtvis var ett virus men att vi skulle avvakta och försöka få i honom vätska. Han åt lite bättre när vi kom hem men absolut inte som han brukar.
Så i natt och de kommande dagarna får vi hålla koll på honom och ge honom alvedon när de krävs.
Kommentera (2)Pojkarna vaknade väldigt tidigt imorse, närmare bestämt 04:30. Trodde jag skulle smälla av när jag såg klockan, men de var hungriga så det var bara att kliva upp. Efter maten tyckte jag att de kändes varma så jag tog tempen, 37,6 och 37,8. Tanken var ju att vi skulle på babysim idag men jag struntade i de då de hade lite förhöjd temp. Och tur var de eftersom Lucas temp sedan ökade till 38,7.
Vi tog en promenad mitt i dagen och pojkarna fick sova gott i vagnen. Frisk luft är alltid bra tycker jag 🙂
Rutinerna idag har blivit helt rubbade och den enda riktiga sovstunden de haft idag var när vi var ute med vagnen. Vincent har velat äta med 2 timmars mellanrum och Lucas med 3. Det blev helt bakåtvänt med allting idag och de var lite gnälligare än vanligt. Men de fick äta när de ville och då blev deras humör bättre.
Vincents temp var oförändrad nu ikväll så han fick ingen alvedon men Lucas fick en nu innan läggdags. De hostar lite och är snoriga men jag hoppas febern beror på tänder eller något, för jag är livrädd att de ska vara RS. Tänkte ringa BVC imorgon och rådfråga, men eftersom de äter så kommer de väl troligen inte säga någonting som jag inte redan vet ännu.
Men på tal om något annat så hittade sambon en sådan rolig lista 🙂
9 brutala sanningar om vad som händer när du blir mamma:
1. Du kommer inte ORKA bli en sådan mamma som du tänkte bli.
Är det något du faktiskt KAN VETA så är det att dina planer för föräldraskapet inte kommer att förverkligas. Du kommer så att säga ha fullt upp med att… ja andas, tjata och försöka sova.
Plan före barnen: Backpacka med dem och göra dem trespråkiga.
Mål när de väl kommit ut: Sätta på dem strumporna utan att bli GALEN.
2. Föräldraskapets belöningar och utmaningar löper parallellt
Så här kommer du att tänka: ”Mina barn är de gulligaste, charmigaste SKITUNGARNA i hela stan”.
3. Ordet ”eko” får en ny (och frekvent) innebörd
Du kommer höra dig själv upprepa samma ord 30 gånger på raken, utan att någon lyssnar på dig en enda av gångerna. Till slut kommer du ha munnen två centimeter från ansiktet på den du vill ska lyssna, och hen kommer fortfarande fullständigt ignorera dig. Du kommer till och med tro att hen blivit döv. Tips! Testa då att säga något om glass. Då får du garanterat en reaktion.
4. Du kommer älska dem så mycket att du tycker det är jobbigt
Du kommer älska dina barn så mycket mer än du kan föreställa dig. Så mycket att du kommer få panik och må dåligt. TÄNK om det händer dem något?
5. Du kommer tycka att det är sorgligt när barn råkar illa ut på tv
Ja, i verkligheten också förstås, men det kommer räcka med att en fyraåring sitter i ett fiktivt väntrum på en läkarmottagning i en tv-serie, för att du ska bryta ihop fullständigt.
6. Du KOMMER att kalla din partner för ”pappa” eller ”mamma”
Hur mycket du än lovat dig själv att inte göra det. Just deal with it, mamma.
7. Du kommer att skenbajsa sååååå mycket
Du vet när killar bajsar i 20 minuter? Du kommer också börja göra det. Du tar den egentiden som killar alltid tagit. Du kommer dock inte bajsa (det gör du snabbt som vanligt), utan sitta på toaletten och kolla Instagram.
8. Dina förväntningar på vardaglig gastronomi kommer rubbas
Hel- och halvfabrikat har liksom INTE direkt varit din grej. Förrän barnen kommer då alltså. Då kommer du avguda falukorv. Och Gorbys. Och mackmiddag.
9. Du kommer att uppleva HELT nya sidor hos dig själv
Du tror till exempel att du är chill och sansad, men hur du är FÖRE barn har inget att göra med hur du är EFTER barn. Du KOMMER kolla om din bebis andas minst var tionde minut den första tiden. En liten tröst är att det är HELT normalt.
Pojkarna vaknade som vanligt strax innan 6 och ville ha mat. Vi klev upp men de ville efter någon timme sova igen, dock inte speciellt länge. Jag hade tänkt tvätta och lite annat men jag hann inte mer än äta frukost så var dom vaken igen. Sedan var de vaken ett bra tag innan de sedan somnade igen vid 12 och sov till efter 14. Deras sovrutiner har varit lite annorlunda i dag med andra ord. För efter 14 var de vaken till de skulle sova vid 18:30 igen. Istället för 3-4 korta sovstunder så blev de en lång istället där mitt i dagen.
Idag fick vi även deras gåstolar som de fick i doppresent hemkörda. Vi fick inte plats med dem i bilen efter dopet så min pappa var snäll och körde hit dem.
Pojkarna tyckte de var jätteroligt! Tråkigt nog verkar inte justeringslägena fungera för vi kunde inte ställa ner dem så de nådde golvet. Vi får försöka greja med det imorgon så de kan köra race här hemma 😉
Nu är pojkarna är döpta tänkte jag gå igenom deras namn och hur vi kom fram till dem 🙂
Som jag skrivit tidigare så är varken Lucas eller Vincent något släktnamn utan det är namn som både jag och sambon gillade.
Lucas heter Stig och Tommy i mellannamn. Stig efter sambons morfar och Tommy efter min pappa. Sambons bror heter också Tommy så de finns på bådas sidor av släkten 🙂
Vincent heter Alf och Amandus. Alf efter min morfar och Amandus efter sambons farfar. Amandus heter också pojkarnas kusin i förnamn 🙂
Det var jättesvårt att välja namn tyckte vi. Vi ville att de skulle ha lika många mellannamn och så måste de ju flyta på bra när man säger dem. De fanns liksom lite olika kombinationer att välja mellan! Men vi är nöjda med de val vi gjorde och jag tycker det är riktigt roligt att de är släktnamn.
Kommentera
Vi startade dagen väldigt tidigt igår. Strax innan 8 var alla påklädda och bilen var proppfull med grejer. Vi hämtade upp smörgårstårtorna som vi beställt från Coop och sedan bar de iväg till Nordingrå.
Vi ställde i ordning allt i lokalen dagen innan men de var ändå lite småfix som skulle göras, så vi åkte direkt dit och var där hela förmiddagen till vi skulle åka till kyrkan. Pojkarna var på bra humör och de åt och sov bra.
När de var dags för ceremonin i kyrkan så bytte vi om på dem där och sedan gick vi in, tillsammans med deras faddrar. Sambons bror och min bror 🙂
De sjöngs två psalmer, Tryggare kan ingen vara och Du vet väl om att du är värdefull. Min mamma sjöng Kärleksvisan och bytte ut Du mot Ni i texten, och min kusin Paulina spelade fiol till. Min pappa sjöng Utan dina andetag. Jag fick verkligen hålla tillbaka tårarna när låtarna framfördes. Det var så himla fint och jag är tacksam för att de ställde upp och spelade och sjöng.
Pojkarna höll sig lugna i kyrkan tills på slutet när Vincent började bli lite less, men så fort de sjöngs så satt han tyst och lugn som ett ljus, så jag fick sjunga lite i hans öra när prästen pratade och då blev de bättre 🙂
Efteråt blev de fika. Smörgårstårta, tårta och cakepops 🙂 Tårtorna hade min mamma gjort, och de var faktiskt första gången hon ens gjorde sådana här tårtor. Jättefina! 🙂
Jag hade gjort ett bildspel från pojkarnas födsel och fram tills nu som spelades upp under hela fikat.
När pojkarna vilade ute i vagnen så öppnade vi alla fina presenter som de hade fått. Vi kan nog inte tacka tillräckligt för allt fint de fått och för all hjälp vi fick både före, under och efter dopet! Tusen tack!
Kommentera