God kväll, gott folk! Den här veckan har jag, Maria, haft bra och intensiva dagar . Två dagar har tillbringats i Uppsala på mitt jobb på SLU. Det är så kul att vara tillbaka! Om man är intresserad av djur är SLU som en jättestor godisaffär med massor av spännande saker som händer hela tiden. Man måste verkligen sovra ordentligt bland allt annars får man ju inget jobb gjort…:-/ Den här gången kostade jag ändå på mig att lyssna på ett seminarium om djuretik med Helena Röcklinsberg, Sveriges enda lektor i djuretik. Mycket tankeväckande.
Efter dagarna i Uppsala blev det dags att sätta på sig ”app-kepsen” istället. En av mina absolut viktigaste uppgifter i LifePuzl är att se till att vi får in pengar så vi kan fortsätta utveckla och förbättra appen. Många tror att man bygger en app på en vecka och sedan rullar pengarna in…. Det kan iofs vara så för några få, men för de allra flesta är det ett oerhört svårt och långsiktigt arbete att bygga upp en verksamhet som kan växa och generera jobb. LifePuzl har nu många användare men ännu kostar utvecklingen mer pengar än appen drar in, vilket gör att jag ständigt letar vägar att ta oss vidare. I torsdags hade jag därför möte med Region Gävleborg, som tagit över ansvaret från länsstyrelsen för något som heter Företagsstöd. Stödet kan sökas av företag för att utveckla verksamheten men det är naturligtvis inte alla som får hjälp. Jag lämnade in en ansökan för ett halvår sedan och äntligen har börjar det alltså närma sig beslut…! Först vill de bara ha några kompletteringar. Surprice!
Min förkylning börjar äntligen ge med sig men efter 2-3 veckors snorande dröjer det ett tag till innan jag blir mig själv igen. Att jag inte är där än märktes tydligt idag när jag tog med mig E till stallet och vår häst Romantik för en liten skogspromenad. E sitter på Romantik och jag leder hästen i ena handen och hunden Lisa i andra handen. Trots att det är ungefär 600 kilos skillnad mellan dem båda är lilla Lisa jobbigast att leda eftersom hon har en förmåga att springa åt alla håll samtidigt..! Efter några travpass (som E tyckte var alldeles för korta) var jag rejält flåsig och lät som en hundraåring med KOL… Så fort jag är återställd rycker jag tag i min promenad mot Rom i JordenRuntMed LifePuzl! Jag är faktiskt taggad!
Nu är det Mellokväll för mig tillsammans med två väldigt engagerade barn! 🙂
