Mot hjältar och prinsessor

Dagarna är fulla av saker hela tiden. Trevliga människor som vill ses. Hit och dit. Dom vill dricka kaffe, och kommer dom hit blir det fruktsallad. Dom vill mysa och prata. Samtidigt som jag vill det med så blir jag tokig på ”engångsträffarna”… Jag vill träffa samma person flera gånger om om om igen så man hinner ner till det som är viktigt. Förbi vilka tänder som brutit ut och vilken puré som är bäst. Koka ner samtalen till kärnan och komma fram till saker. Förändras. Det är trevligt att träffa en mamma hit och dit….. ”tänk att vi fick nästan samtidigt”! Men trevligt skulle ju vara över

trevligt är inte det jag behöver.

Varför säger jag inget. Utan bokar upp om och om igen?

Varför ringer jag inte en riktig vän?

Nu ska jag sova för det är också viktigt. På magen och hålla tummar och tår

för att vi några timmars sömn får.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *