När vi hade hund och hon drog i kopplet eller voffade på förbipasserande, så fick man avleda henne genom att typ knacka eller vifta med något sidan om henne. Så funkar det även på vår dotter. Blir hon gnällig och uttråkad slänger man en ny leksak i golvet eller på bordet framför henne. Så funkar tyvärr även jag… Herregud vad jag är lätt distraherad. Nån 17 årig pojke skriver en löjlig text om hur feminism dödar sig själv och drar referenser som en medelålders man. Då blir jag vansinnig och tror att hela världen är emot oss. De länkar jag läser om Gaza, följer jag patetiskt nog ofta från Facebook. Och gråter
med all rätt.
Men vad jag glömmer är allt det andra som händer varje dag, alla andra dagar på andra platser runt om på jorden. Det jag grät över igår eller förra veckan. Det är så lätt att få mig ur balans. Ena sekunden gråter jag över det oskyldiga barn får vara med om. Nästa följer jag en länk från samma forum för att läsa om matfusket eller vilka frukter som är bäst vid viktminskning. Jag lägger inget värde i att det är så. Kan mer bli trött. Vad är viktigt? Kan man göra något åt något? Och när slutade jag vända mig till vettiga källor. Haj.