Monthly Archives: juli 2014

Skottsäker väst!

Bloggtorka…. Så blir det när man har semester. Sunt tänker jag. Att man har kul och så. Barnen har kul. Dagens frågeställning: som förälder ska man då se till att barnen jämt har kul? Att de jämt mår bra? Att de blir aktiverade?

Överstimulerade…

Ska vi se till att barnen har tråkigt, kan sitta still

ska de göra vad dom vill?

Där jag är har de manliga poliserna skottsäker väst men kvinnorna tight tröja. Jag mår bra i bikini och Wi fiin är skit. Lite av varje mycket…

njut av solen

haj

Pretto cliff hanger!

Okej.  Dålig uppdatering… helt klart. Men är på semester! Många givande samtal och funderingar. Mycket barn. Egentligen bara 3 st men de är mycket på alla sätt. Hamnar i en del dilemman… Olika sätt att tänka kring barn och deras dagar och rutiner. Vi löser det bra! Får mig att tänka på våra föräldrar och hur de uppfostrade oss. ”ni var med och somnade under bordet på fester” ”ingen har dött av att skrika”…. Mycket att säga om det men nu vankas det spel… Blir imorgon! Som en cliff hanger fast mer pretto. Haj

En nöt i soffan!

En ”vanlig” diskussion är ju huruvida man är föräldra… ledig eller inte ledig. Att det många gånger är ”jobbigare” att vara hemma än att gå till jobbet håller nog de flesta med om. Mammor som pappor, lediga eller ej.

Sanningen är ju den att man har semester!

Om semestern är bättre/sämre, lugnare, vildare än arbetsläget är också en annan fråga. Sanningen är ju bara den att varje semester i typ 18 år framöver kommer att spenderas på samma sätt som föräldraledigheten. Du är ledig från ditt arbete och du är förälder. Det är så det är liksom. Jag säger inte att den som jobbar ska ta mindre i hemmet eller ta över mindre när man kommer hem för det. Jag säger bara att semester it is!

Kanske mådde man bara lite bättre och blev lite mer jämlika om man släppte allt sånt. Och bara ”var”!

Baserat då såklart att bådas ”att vara” innehöll samma typ av förväntan på hur hemmet och barnen skulle se ut och må, när man la sig. Jag tänker att den jobbande föräldern, kommer hem. Är det fastbränd pasta i botten på en kastrull och sugrör utspridda på alla golv, barnen och semesterfiraren ligger mellan sugrören med duplo i håret och byxorna. Då var det en sån dag på semestern.

Bara att hugga in.

Mat

tjat

bad

dammsuga

truga.

sen när det är rent och alla är mätta så börjar man om. Liksom lite så att man inte pratar om vem som är ledig eller ej utan bara kör på. Tills det är slut och alla kan ta en nöt i soffan, på semestern.

Grät mig igenom en fin stund

Tom i skallen idag. Har nog egentligen en del att skriva om men har lite svårt att bena ut och liksom strukturera tankar till text.

Grät i en härlig stund under eftermiddagen. På frågan varför var svaret. För att det är så här jag vill ha det! En glad och tokig 3 åring på stranden

i sanden.

Med en pappa och geggamoja i vattenbrynet. Skratt och bus.

Men ibland är det svårt att få till med någon som är tre

känslor på sne.

Annars packar vi och planerar, målar, pumpar poolen, grillar och vattnar tomaterna. Allt och inget.

Hoppas på lätta nattningar så vi kan vuxenbabbla lite nu. Haj

Att vara till lags

Jag är uppvuxen med att vara till lags. Att anpassa mig och inte vara till besvär. Jag anklagar inte någon, läs mina föräldrar,  men så är det.

Sen om jag har varit det är en annan sak?

Inte alltid antar jag.

I perioder så har det varit tvärt om och ”mot strömmen” var mitt mellannamn. Men jag har alltid varit orolig inombords för att ”mitt” ska störa någon.

Ett roligt exempel är när jag sitter och äter med mina barn och det knackar på dörren. Jag ser att det är grannen och tänker direkt…

vad har jag nu gjort?

Öppnar och känner hur jag blir skraj bara jag ser honom.

32 årig, 2 barns mamma!

Han säger: jag ser att ni har en del säckar med trädgårdsavfall stående..?

Jag går direkt till försvar: ja men jo, hehe. Har ju blivit så, vi har fixat och inte riktigt hittat tiden att… och… så…

32 årig, 2 barns mamma!

Han säger:  Jag har också det så jag tänkte fixa ett släp till helgen och slänga. Tänkte ni kunde skicka med ert om ni vill?

Låter bra.

Men ärligt, hur nervig och ängslig får man vara? När går det över?