Jag har verkligen snålat med mina tänk-och-tyck-till-inlägg på sistone så ett till vill jag åtminstone hinna med innan året är slut. I det här inlägget tänkte jag dela med mig av mina tankar kring syskon. Jag har själv två syskon och skulle inte kunna föreställa mig en barndom utan dom. Syskon har man ett alldeles speciellt band till som är så olikt alla andra. Jag har så många fina minnen från min uppväxt av mina två bröder och vi har fortfarande väldigt nära kontakt. Och ännu finare är att mina barn också har en lika nära kontakt med dom. Ett syskon gör en mycket gott också. Man vinner på ett naturligt sätt de fina egenskaperna att dela med sig, vara hjälpsam, att bry sig om andra och att inte bli egoistisk eller bortskämd. För att inte tala om allt man lär sig av ett syskon. För mig var det därför aldrig någon tvekan om vi skulle ge Elias ett syskon eller inte. OM man har möjlighet att på ett eller annat sätt ge sitt barn ett syskon är min mening att man ska det. Att frivilligt välja bort det hade för mig varit egoistiskt. Hur tänker du kring syskon? Dela gärna med dig av dina tankar och åsikter! Kram Jenny
