Ja alltid händer det väl nånting och nu är jag sen i måndags inlagd på diabetesavdelningen, efter att jag kom in till akuten då med 28 i blodsocker.
Jag ska ta det lite från början och berätta vad som hände.
I måndags så mådde jag inte alla bra, och jag har väl mått lite sämre senaste veckorna kanske men jag hittar ju på bra ursäkter osv. Har väl inte helt känt igen symtomen och trott att jag kunde min diabetes, så jag har alltså trott att saker och ting haft andra anledningar. Men som sagt i måndags så mådde jag riktigt dåligt med yrsel, tryck över bröstet och lite allmänt skit 😉 Så efter lite om och men så tog jag ändå blodsockret och mätaren visade på 28! Jag ringde till 1177 och där sa dom till slut att jag skulle dricka en liter vatten och testa igen om två timmar och om det fortfarande var över 20 skulle jag åka in akut. Jag drack mitt vatten och efter två timmar visade stickan 24, och då var klockan 15. Klockan 17 hade jag och mamma en viktig sak vi skulle göra och jag tänkte att vi skulle fixa det vi skulle och om det fortfarande var över 20 så skulle jag åka in då. (Jag är så ju dum så jag vill ju liksom aldrig vara till besvär, FINNS ju alltid de som har de värre!!?) Efter vi blev färdiga så var mitt blodsocker 23, och jag tänkte att det var ju NÄÄÄÄSTAN under 20, och jag vill inte vara till besvär, så hade jag vart själv så hade jag åkt hem i stället, en nu hade jag ju som tur var min mamma med mig, och hon tvingade mig till akuten.

Väl inne på akuten så började dom med att ta blodprov, och fick ju lov att göra flera hål i mina armar innan dom hittade rätt (Inte så nöjd nålrädd person), och sen sa dom att provresultatet skulle ta typ 2 timmar. Suck. Så mamma skulle stanna en liten stund och sen åka. Men innan hon han åka så kom tjejen tillbaka med provtagningsvagnen och såg lite sorgsen ut, och sa; ”Nu måste jag sticka dig igen. Du ska ha en infart. Du måste ha dropp..” Jag trodde hon skämtade först men det gjorde hon ju inte 😉
Tydligen så hade jag (fick jag veta senare) en nivå på 6 ketoner i blodet (vet inte vad man mäter ketoner i), och andra som kommit in med 6 ketoner i blodet hamnar på intensivvårdsavdelningen. De är alltså dead serious, och jag hade påbörjad syraförgiftning i kroppen. Dock var ju jag  hyfsat pigg, så de har dom tyckt var lite konstigt.  Sen dess har ketonnivån varierat mellan 1,9 och 4,6 väldigt jojoliknande hit och dit. (det ska vara under 0,6)

Första natten och morgonen hade jag lite kul på personalens bekostnad, för vartefter dom bytte personal som kom in och kolla ketonvärdet så sa varenda en ”Oj!”, och ”Oj hur mår du egentligen?” ”Har du inte ont i magen eller illamående!? Du borde det.”, så då märkte man ju hur illa det egentligen var.  Och så är man så dum så man inte vill besvära någon.. 😛

Nu har jag fått börja med insulin också, så det håller jag på och lär mig.  Nålrädda jag tog min första egna insulin här idag. Så stolt! Det är så kul med de flesta undersköterskor och sjuksköterskor för jag vet ju nu igen, varför jag vill bli USK:a, för vilket stöd och så härliga alla är. Vi skämtar och dom tar så väl hand om en. Jag vill bli precis som dom. Dom får ju en att känna sig så omhändertagen. Så härligt, och vilket underskattat jobb alltså.

Under fick jag besök av barnen, också sån glädjekällla medan ketonerna lever sitt egna liv! 😉 Underst är lite kärleksbrev som jag har framför mig som gör mig så glad. <3 <3

To be continued, nu snart dags för provtagning igen. 🙂