Här skriver jag om min vardag som ung bonde, fru till min C, mamma till Lilla P och Lillasyster Hedvig. Jag älskar mitt liv på landet, med familjen, djuren och naturen. Träning och hälsa ligger mig varmt om hjärtat också. Välkommen!

Annons

Att skåla för nånting stort.

Igår, förmiddagsjobb. Ännu en sån där dag då pappan var tvungen att åka på Borta-jobb innan vi ens hann börja typ. Men Lilla P och jag skrapade och så och Lillasyster snusade gott i vagnen.

Vi hann komma in med andan i halsen när Kusin Nathalie och hennes pojkar kom på besök. Ett litet efterskottsfirande för treåringen.

IMG_2696

En snabbrengörning hos hönsen och lite annat utepyssel hann jag med medans kidsen sov lunch.

Ett litet besked fick vi också igår. Den gnagande oron vi haft, i en vecka nu om att det i värsta fall kunde vara salmonella vi har lagårn. Men det visade sig INTE vara det – en sån lättnad!!

En sån lättnad att vi skålade i lite bubbel här på förmiddagen idag!

_20180127_211737

Mormorn och morfarn kom och hade med sig en flaska som vi korkade upp. Finns det något att fira så ska man fira! Särskilt i dessa jobbiga tider.

Sedan var de barnvakt och jag och C gick ut. Lagade halmrivaren och hjälptes åt med sysslorna. Att sedan komma in till lunch i form av mat framdukat på bordet, även till oss vuxna, ja det kändes lyxigt. Så himla värdefulla timmar vi fick, att komma ikapp lite.

När barnen sedan sov så vilade vi också. C är himla bra på att ta powernaps, nästan lite föör bra ibland… Jag däremot har aldrig ro att slumra mitt i dagen. Ser tusen möjligheter när barnen sover som jag vill passa på att göra. Men idag kände jag/vi oss helt slut. Trött i huvudet. Tror att det var slappna-av-trött. Mycket spänningar och oro vi haft en lång tid som har släppt något. Så jag kände att kroppen kommer att tacka mig för denna lilla blund och å så skönt det var.

Nu har vi kväll. Efter god hemmapizza som den där lille pojken var helt lyrisk över!

IMG_2708

Barn är badade och sovandes. Springturen jag hade tänk försöka få till hanns inte med idag. Provar igen imorgon. Och denna helt galna träningsvärk jag har i precis varenda muskel i hela ryggen är lite av chock! Har aldrig, efter alla gympass jag någonsin gjort eller annan träning haft sån träningsvärk i hela ryggen på en gång som jag har nu! Ett litet bevis på hur mycket jag slet härom kvällen, jag, kossan och kalven. Heja oss så bra vi var!

Nu ska jag krypa ner i soffan med min man, som varit hemma hela dagen! Trevlig kväll.

Annons

En boost, med armarna i kon!

Det går i ett, ups and downs. Men just downsen överväger fortfarande och är mycket djupare.

Men att se de små ljusglimtar som ändå kommer och försöka just se det som ups är svårt men målet.

Igår åkte jag och C, och Lillsnoffsan till Maria, vår LRF-konsult. Egentligen bara som ett litet ”terapi-samtal”. Lite prata ut, fundera, diskutera och bolla tankar med någon som är erfaren och kan se sånt som inte vi kan se, eller tänker på.

Ett bra samtal och lite klarar huvuden på oss dimmiga hjärnor som vi har nu.

Och inte bara en lite uppgång utan en riktig boost fick jag där sent igårkväll. Barnen sov inne och svägerskans karl skulle övernatta här så han fungerade som barnvakt åt sovande barn medans jag gick ut till lagårn. En kviga som höll på att kalva men kalven låg fel! Bara nosen och en klöv stack ut (det ska ”dyka” ut, båda klövarna först och så huvudet) så det andra benet låg bakvikt i kossan. C var ute på sandningsuppdrag och jag var själv. Tog på mig plasthandskar och overall och började försöka få ut kalven. Började fint med ena armen där jag hade en lång handske fick agera inne i kon, hade en liten plastbit att ha knäna på och så. Men tio minuter senare ligger hela jag på backen, har båda armarna i kon och skiter fullständigt i hur skitig jag bli eller om armen och handen har handskar på sig eller inte! Vad vi kämpande, kossan och jag! Fick trycka tillbaka kalven in i kossan för att (inne i magen) kunna vika fram det vikna benet! Trångt, en krystande ko som jobbar emot, blodstopp och kramp i armar. Vi skrek tillsammans, hade publik med ett gäng andra kor runt omkring och till slut orkar jag vika fram benet där inne! Lyckokänsla! Peppar den trötta kossan och så hjälper jag till att dra ut kalven, den stora kalven.

När den kom ut, efter 40minuters slit. Skitigt från topp till tå, blöt av fostervatten in på bara skinnet och genomsvettig så kom det tårar av lycka. Kalven såg lite medtagen ut men levde! Drog fram den till den trötta Mamma-ko som fick slicka sin bäbis. Och lite ill blev hon på mig som stod nära så hon ställde sig upp! Jag hoppade snabbt över grinden och blev ännu gladare att hon villa ta mig och försvara kalven. Då såg jag ju på en gång att Mamma-ko mår bra och inte har några skador och så! Aldrig är det  en positiv känsla när en ko vill gå på en, men just igårkväll var det så.

Galet nöjd över både kossan och mig slängdes alla kläder in i tvättmaskinen och en varm dusch intogs med lite lukta-gott-skrubb på toppen, kändes som läge för det just då.

Så underbar känsla, att inte bara få vara med när en kalv föds utan att hjälpa till. Det är såklart ingen man vill eller så, det ska ju kunna sköta detta själva, men när man måste så är det så härligt när det bra!

Men så är det mera downs idag och saker som inte klaffar men den där sena kvällen, med armarna in i kon, den lever jag ett tag på ❤️

DSC_2602

 

Annons

Skratta? Gråta?

En dag hemma med barnen. Pappan ryckte ut inatt på plogning. Tanken var att Lilla P skulle på Järnsta men med typ en dm snö, stora drivor, snöbus på morgonen och ingen fungerande traktor så fick han ha hemmadag istället.

Ja de här traktorerna är ju ett skämt. Så less nu att det går inte dit nått mer! Fick lånetraktor för att våran skulle in, igen. Våran är fortfarande inte hämtad (hej två veckor stående på gården..) och nu är lånetraktorn trasig! Så jag har inte kunnat skotta gården! Men kors i taket så kom en lastbil i eftermiddag och hämtade åtminstone lånetraktorn, fast inte med nån annan traktor att ersätta denna med… Skratta? Gråta?

Men en helt otroligt vacker dag har vi haft i alla fall.

Som att bli svettig av att skotta in foder, vilken grej! Med drippdropp från taket och en sol som värmde ryggen, det gör ju i alla fall lite gott med humöret.

Och att kunna vara ute till fyra utan att det är bäcksvart.

IMG_2667 IMG_2669

Lillstuga, som målad av snö.

IMG_2672 IMG_2676 IMG_2680 IMG_2683 IMG_2690

Så det är Lilla P som stått för skottningen hemma på gården idag. Pappan kom hem här på eftermiddagen. Ett 14-timmars pass blev det denna gång. Han slocknade direkt på soffan.

Barnen är nu lagda och jag ska prova mig på ett träningspass! Jag ska försöka peppa mig förbi denna trötthet som kom krypande nu… Heja mig!

Trevlig kväll hörrni.

Annons

Grattis Pontus!

23 Januari. Pontus dag!

En treåring vaknade här hemma imorse.

IMG_2628 IMG_2629 IMG_2635

Paketöppning såklart.

IMG_2636

Och när man fyller år får man minsann välja vad man vill äta till frukost. Och istället för den sedvanliga gröten så valdes ägg och bacon, som pappan!

Födelsedagsbarnet skjutsades på Järnsta och när Lillsnoffsan somnat ute i vagnen så gick jag och pappan ut.

IMG_2640

IMG_2646

Sol, kallt och vackert!

Vi flyttade om lite djur i lagårn och så.

På eftermiddagen kom Gammelmormor hit och åt mat med oss.

IMG_2653

I väntan på mormorn och morfarn (som stod still i bilkö efter otäck olycka) så blev det bokmarathon vid köksbordet.

Men till slut så kom de och den där tårtan som det frågats ungefär 73 gånger om under dagen kunde äntligen dukas fram.

IMG_2656 IMG_2658

Tre ljus blåstes ut. Vår stora pojke – GRATTIS PONTUS <3

Annons

Måndag, nattknorr och nybakat.

Klockan är sen måndag och jag har precis satt mig ner för att skriva lite här. Det doftar nybakad sockerkaka här nere till morgondagens tårta och barnen sover gott på övervåningen. Ni vet hon den minsta i familjen, som bara sovit sig igenom nätterna – sen dag 1( jalite mat har hon ju velat ha ibland såklart). Hon hade minsann en liten knorrig natt inatt. Och lite sådär extra känslig, för det mesta idag. Kikade i lilla munnen och visst var det som jag misstänkte, en stor framtand är påväg ut! Ajaj.

Annars har vi varit hemma hela familjen, hela dagen. Ringt en massa samtal som är typsik måndagssyssla. Alltid är det nån man ska få tag i efter en helg.

En mumsig banan- och mangosmoothie slurpade vi till mellis innan vi gick ut för lite gårdsjobb. Utfodring stod på schemat.

Och nu har det gått en tid sedan jag började detta inlägg. Strul med bilduppladdning så det blir bildlöst. En pojke som bytte säng (kom till vår storsäng), och lite välleförberedelser om lillasyster vill ha lite extra mat inatt om utkommande tand gör ont. Har kommit på att ha en termos varmt vatten bredvid sängen, flaskan laddad med pulver så slipper man gå ner och göra när det vankas sådär okristligt tidigt. Men nu håller ögonen på att gå i kors och imorgon är en stor dag. Vår förstfödde lill pojke blir Tre år!

Godnatt! ✨

 

 

 

 

annons