Avel

Lovis har kalvat!

Hemmadag för Lilla P idag. En liten febersläng och hostig. Men glad i hågen ändå vår lille pojke och han var med oss ute på förmiddagen. En städning bakom lagårn på plan. Nu när vi äntligen fått en duglig traktor så har C börjat köra hem balar och detta parti (ströbalar) ska stå där en sån där skräphög ligger. Lite alltiallohög. Sånt man inte riktigt vet vart man ska he det (he = det bästa norrländska ordet = sätta/ställa/lägga).

Men det börjar liksom att ordna upp sig på gården. Vi hamnade mycket efter då det var som jobbigast den där vintern för 1.5 år sedan. Har man väl börjat börjat halka efter, ja då går det fort. När det inte finns tid och ork att hålla efter det där vardagliga utan det bara går ut på att ta sig igenom dagen. Den ohållbara tiden där för 1.5 år sedan ja…nej den ska vi inte tänka på så mycket!

Vi var som sagt ute i regn och sol om vartannat. Blev leriga från topp till tå allihopa, ja förutom då den där bäbisen som sov så gott i mysig vagn.

Efter lunch och sovning lyxades det ordentligt till mellisen!

IMG_1325

 

Feberpojken fick glass! Vi som hållit undan allt socker för denna lilla pojke långt och länge men som nu fått börja äta det vi andra äter, vid speciella tillfällen. Och glass, ja det har blivit en riktig favorit från start. Jag köpte en fiffig glassform i somras och gjorde det superenkelt för mig och fyllde med fruktyoghurt! Tänkte perfekt  för varma sommardagar. De ligger kvar där i frysen än…

I det vardagliga så tycker jag att fruktyoghurtar är för söta men att göra glass på, perfekto! Lite sötlyx men ändå en lätt variant om man jämför med äkta glass. I denna den otroligt goda Mango och passionsfrukt(?) från Norrmejerier, såå krämig och god!

IMG_1324

Och nu ikväll, efter mat och så. C skickar att älskade Lovis (känd från tv) äntligen har kalvat!

Jag var ju bara tvungen att klä på ungarna och gå ut och kika.

IMG_1328

En sockersöt liten bebbe. MEN MEN MEN MEN. Det lilla tråkiga att Brown Swiss – dragen inte skiner igenom, likadan som de andra kalvarna som fåtts i år. Vilka ju också är supersöta förstås, jag har en svaghet för det gråa alltså. Men det absolut tråkigaste är att det blev en tjur…! Hade gärna fått en kviga att kunna behålla och mysa med.

IMG_1331 IMG_1332 IMG_1333

Lilla P hjälper till att städa bort spill efter halmrivaren.

Nu är det jättekväll och sängen kallar snart, godnatt!

Dr. Undersökning och mammatrots.

En glad Liten P var det som jag lämnade på Järnsta idag på förmiddagen.

Väl hemma så sorterades lite djur som skulle kollas idag och jag började även att städa uppe i personalrummet. Ingen som riktigt vistas där på så länge men nu har C börjat vara lite där nu när djuren är inne. Så det ska bli skönt att städa rent och få fint där igen så är det ju roligare att vara där också. Vi har det faktiskt himla mysigt däruppe, med utsikt över djuren i lagårn.

Kalle kom sedan och så började kollen. Nästan alla kor var dräktiga! Men himla utspritt i tid har de tagit sig så de kommer att kalva i ett spann på tre månader… Inte alls optimalt, men men, inte mycket att göra åt nu. Det om var både konstigt och förfärligt tråkigt var att Lovis inte var dräktig!! Why?? Så vi får se hur vi gör om jag kanske seminerar henne nu när hon brunstar nästa gång eller om hon ska få gå med kvigorna som vi ska betäcka nu i vinter med en annan tjur. Vi får se helt enkelt.

Vi blev klara lagom till att det var dags att hämta den Lilla igen. Vilket blev ett tvångs-klä-på och bärande av en skrikande unge till bilen. Någon skulle minsann INTE åka hem. Alla stod och såg halvt chockade ut ; ”vi har knappt aldrig hört Pontus gråta! ” Haha mammantrotsen är ett faktum…!

Så har vi haft eftermiddag hemma. Med hela familjen inne. Lekt, degat och lagat mat.

Mamman känner av fogarna efter dagen med lite stök ute i lagårn så det blir soffläge från och med nu.

Trevlig kväll!

_20170110_200310

Utsikten från personalrummet. 

 

Lite extra saknig

God kväll.

En dag på Borta-gården idag. Åkte lite tidigare, halvstressad för att hinna med att se ett litet juluppträdande på Pontus dagis. In en snabbis hemma för att byta kläder och hämta upp pappan.

Tänk att vår Lilla unge är så stor, att han sitter där på golvet med de andra barnen, med tomteluva på huvudet när sånger sjungs till gitarr.

Det åts tomtegröt och skinkmacka också med Järnsta-huset fullt av föräldrar och barn.

Sen åkte hem, hela familjen. Lekte lite, öppnade dagens lucka på Mamma Mu-kalendern och så tog Lilla och Stora P ett bad. Supermysigt.

Vi åkte till en bondekollega där på kvällskvisten och blev bjudna på fika. Men först var vi in i lagårn där en sväng. Där ”mina” älskade Muor numera bor. Fick en sån saknakänlsa idag att jag bara måste in och pussa lite på mina favoriter. Och visst tror jag att de känner igen mig fortfarande. Det känns på nåt vis. Att den där kontakten mellan sig själv och sin favorit-ko är självklar och att det är ömsesidigt.

Som sagt, det kändes lite extra i hjärtat idag faktiskt. Men jag är så himla glad att så många är på hälsa-på-avstånd, hos en god vän och har det bra i hans lagård.

Fina, fina 395. Jag saknar dig. Men är glad att du är där du är <3

15540242_10211683235424341_1197304630_o

Nu väntar sängen. Imorgonbitti kommer slaktbilen och hämtar ett gäng kvigor. Mamman är hemma med Lilla P tills de är lastade på bilen. Då är det dagis och Borta-jobb som gäller.

Godnatt!

För kropp och knopp

Jag hade tänkt att skriva här igårkväll men efter att jag kommit in från lagårn och ätit mat tog det inte många minuter innan jag somnade i soffan.
Så nu har vi börjat ännu en dag i februari. Solen skiner, precis som igår men det var lite kallt imorse när jag gick till lagårn.
Igår efter morgonmjölkning och frukost tog jag på broddar, packade ner en Liten i vagnen och så blev det en springtur i nysnö tillsammans med vovven. Apjobbigt! Med vagn och hela fadderullan men åå så skönt för kropp och knopp! Det har blivit glest med träning nu den här sista tiden. Det har inte funnits ork. Även fast jag vet att det ger energi och att jag mår så mycket bättre av det har det ändå inte blivit av, inte så konstigt heller egentligen. Så den här turen var efterlängtad och välbehövlig!

Lite coreövningar hemma efteråt och sedan när Lilla P vaknat åkte vi på lunch hos grannbönder. De har också ställt om från mjölk till kött så vi tänkte prata lite och få lite tips. Men vi är i en lite annan situation. Många som lägger om gör det under en längre period flera år tar det och det förstår jag, det är väl egentligen det bästa att göra men vi har inte den tiden. Varje dag är en pärs nu och vi vill bara få det gjort. Så det lutar mer och mer åt att vi kommer att måsta sälja korna ändå och köpa in rena köttdjur på en gång. Det är inte lätt alltså den här övergången. Vi har sjuhundraelva tankar i huvudet som snurrar hit och dit på oss.
Som igår. En av mina favoriter skulle kavla då på natten. Jag ställde henne i en kalvningsbox och förstod att det skulle ligga en kalv där på morgonen. Vad ska jag göra då? Ta in och mjölka henne, högmjölkare som hon är? Eller ska jag låta kalven gå med henne och dia som en amko? Om vi ska ställa om och göra så. Men jag mjölkade henne. Hon har så mycket mjölka också så kalven kanske inte hinner dricka och då blir det väl nån dum juverinflammation och sånt istället. Det blev en kviga också. Hade det varit i vanliga fall skulle jag bli hur glad som helst! En kviga efter en bra-ko och favorit men nu känns det nästan bara jobbigt.

Lilla vän, hur ser din framtid ut? Vart kommer du att hamna?

Det har äntligen släppt.

Lilla P sov första sovningen på förmiddagen, C åkte till en bondekollega på kaffe och jag ställde fram balar för utfodring till kor och kvigor. C får köra ut dom med Lilltraktorn.

Fortsatte med lite stök i maskinrummet men sedan vaknade Lilla P. Några timmar inne över dagen med han och C grejade ute. Fixade så skrapan skrapar bättre och körde foder och så.

Sen var det dags för sovstund igen och vi hjälptes åt att flytta lite kvigor. C gick sedan in och åkte iväg på plogmöte. Jag hade tre(!) kor att seminera. Jag har varit lite desperat nu, flera månader, korna brunstar inte! Fattar inte varför! De får bra foder, har salt och mineraler och allt men det har varit stendött. Någon enstaka men det är så många jag väntar på!

Men nu verkar det har släppt. Jag vet inte hur många jag har seminerat den senaste tiden nu. Alla bara brunstar! Egentligen borde man ju styra lite och kanske vänta med några, annars kommer det bli värsta babyboomen om nio månader. Men nej, de har börjat dra ut på tiden så många nu så jag vill bara få de dräktiga så fort som möjligt. För en odräktig ko är en snart en ko på slaktlistan…

Hur som helst tre seminerade idag. Drängen hade eftermiddagsmjölkningen och jag bjöd hit Anna och Axel, Erica kom också en sväng som var nere från staden. Trevligt att träffas såhär inte jättesent, som alltid annars, efter lagårn.

Pappan har kommit hem men måste ut nu och köra mat till kvigor och jag går och lägger mig.

Godnatt!

Småpojkarna lekte och hade himla kul. Så roligt att se dom leka, så stora de blivit. Våra små bäbisar. Axel var himla noga med att inte missa någon leksak och säkraste sättet är ju att kliva in i leksakslådan.