Åhå, en sån dag.
Vi började rätt tidigt alla tre där på morgonkvisten. C gick ut till lagårn för förberedelser inför klövverkningen och jag skjutsade Lilla P på Järnsta. Klockan åtta är det frukost och idag fick han komma till den. Annars kommer han senare på förmiddagen i vanliga fall. Jag åkte sedan hem och hejade på klövverkaren som kommit men sedan drog jag igen. Mot barnmorskan! Det vägdes och mättes och lyssnades på det där underbara lilla hjärtljudet. En snabbhandling på affärn och så ett samtal från dagis, Pontus har lite feber. Han åt tre portioner gröt till frukost och det är inget som märks på han men han kändes varm och en temp hade tagits. Lilla Humlan, så det var precis lagomt till att plocka upp han igen efter min lilla tripp och åka hem.
En Liten med skrubbsår på kinden, tutte i mun och redo att gå ut med mat till pappa.
Vi lagade lunch åt de arbetande karlarna och bar ut till personalrummet. Där åts det och sedan hoppade den Lilla i vagnen för sovning. Mamman gick ut i tanke på att kunna hjälpa till men de hade redan sånt flyt och jag ska ju ändå inte in bland djuren och greja på så mycket så jag kände mig mest bara överflödig. Tur ändå. Att det gått så bra själv för C menar jag. Köttisarna hade varit lite mer trixiga att få in i stolen, såklart, men ändå hade det gått himla bra. Och sedan gick det som en dans att köra igenom mjölkkorna på slutet.
En av mjölkisarna i stolen. De får alltså sina klövar verkade, ”klippta”. Det är ju typ som våra naglar, de växer och blir långa och behöver klippas ner ibland. På köttdjuren görs detta mer sällan mjölkkorna gör man i vanliga fall 2-3 gånger per år.
Lilla P sov läänge. Brukar väcka han om det börjar närma sig två timmar vilket det sälla blir nu för tiden heller men idag fick han sova så länge han ville, för feberns skull. Och det verkar ha gjort susen för när han vaknade hade tempen sjunkit ytterligare.
Efter mellis åkte vi med pappan som skulle hjälpa till i lagårn åt grannbonden. Vi gick och pratade med mammans favoritkor och lite sånt.
C la den Lilla ikväll och jag ställde mig med något som kändes som ett evighetsgöra; packa köttfärs i småpåsar. Men till slut så var alla typ 70 kilon förpackade och det är nu kväll! En fredag dessutom! Imorgon väntar något efterlängtat och helgen bjuder även på ett firande här på gården. Det är ju så att vår stora lilla pojke blir två år! Galet, jag vet.
Men nu det tar vi sen för nu ska jag bara pusta ut en stund i soffan, vårda de onda höfterna och bara må en stund. Trevlig helg!