Här skriver jag om min vardag som ung bonde, fru till min C, mamma till Lilla P och Lillasyster Hedvig. Jag älskar mitt liv på landet, med familjen, djuren och naturen. Träning och hälsa ligger mig varmt om hjärtat också. Välkommen!

Lagomt malliga.

Åå det har varit nått fel på hemsidan idag så det jag skrev i morse gick inte att publicera och nu är hela borta också! Jag som skrivit så långt!

Aja bara att börja om.

Ja. Vi hade en rätt så svettig dag igår. Det var sista-chansen-göra på allt som skulle bli klart innan C skulle iväg. Det halmades -massor- och utgödslingen fixades. Som stått igen. En slang som gått (igen) i kulverten och hela stora kolven som åkt ur sitt fäste. Som tur var slutade mamma/mormor lite tidigare idag så jag kunde åka dit med Lilla P och hinna hjälpa C med utgödsling och sedan börja mjölka lite tidigare. Men när jag kommer hem igen och ska hjälpa till så har han redan fixat det! (Det vi stod och slet vårt hår båda två med härom dagen) Jag blir så impad av han, min man. Så bra han är!

Så jag kom igång med mjölkningen i tid, lite tidigare än vanligt för vi hade ju en tid att passa på kvällen. Och kors i taket och kyss Karlsson för vi kom i tid! Trots en genomstressig dag så hann jag mjölka, duscha och piffa lite och komma före utsatt tid till middagen. Jag kanske låter överlyrisk men detta är ett under faktiskt. Det var liksom dömt ifrån början att det skulle vara stress in i det sista och säkerligen komma med andan i halsen strax efter bestämd tid och alla väntar på en.

Så vi kändes oss lagomt malliga men jag tror ingen förstod riktigt varför… Ni bönder fattar säkert!

Vi åt en god middag tillsammans med mina brandiskollegor och så hämtade vi hem Lilla P från mormorn och morfarn efteråt. C han pussa godnatt och hejdå innan han somnade om i sin säng. Och så åkte pappan iväg där på sena kvällskvisten, mot Arlanda.

Tidigt imorse strax före fem knackade det på dörren. Där stod gammelmormor och gammelmorfar. Jag gick till lagårn och de var barnvakt till en sovandes Liten P. Det gick hyfsat i lagårn, kunde ha varit värre. Några kvigor som kommit på fel sida och så gick högtrycksslangen sönder. Och som tur var kunde morfar (min morfar alltså) skjutsa mig direkt efter lagårn till huydraltjänst så den kunde lagas och hämta en dunk olja till kulverten.

Vilka räddare alltså mina morföräldrar. Tupptidig barnvakt och skjutsa en strandsatt för att fixa något viktigt. TACK!

När Lilla P sov förmiddag så gick jag ut igen för fix av det som skulle fixas. Fylla på olja och köra igång kulverten, skrapa undan en massa skit för hand nu när skraporna gått igång (vit utrymmen de inte kommer åt) och skarva på den nya slangen.

Sedan kom en förbipasserande vän och hade lunch med sig! Så lyxigt att bli bjuden på bara sådär! Så nu pustar jag ut lite men bara en stund för jag måste snart ut och utfodra korna. Ska försöka tajma in det när Lilla P tar sin eftermiddagsnap.

Jag är glad att drängen har sin mjölkning i eftermiddag. Och så kommer han att ta mornarna nu resten av helgen. Det är ju dom som är svårast att få till om man är ensam med bäbis. Eftermiddagarna är ju lättare att lösa med barnvakt.

Har precis fått besked om att pappan är framme i Belgien, skönt. Men vi saknar han ju redan!

Nej nu måste jag ut! Kram på er!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *