Betessläpp!

Som vanligt igårmorse så gick jag ut och gav kalvarna efter frukost. Lilla P sov i vagnen. Efter en kopp kaffe och lite bök och stök på altanen så gjorde vi som C, gick och stängslade. Bärsele med Lilla P och så knatade vi iväg. Han börjar bli tung nu. Det kändes i axlarna då den där selen är gammal och bär bara med axlarna.

Och som vanligt så måste stolpen ut i vattnet en bit. Bara att klä av sig, skor, byxor och bäbis och gå ut i det väldigt kalla vattnet. Årets första ”dopp” avklarat!

C som är en klätterapa, tar saken i egna händer när tråden ska upp i balken mellan ladugårdstaken. Orka hämta traktor och lastare?!

På eftermiddagen kom mamma, Lilla Ps mormor och var barnvakt. C fortsatte stängslingen och jag tog lagårn.

Sen! En granne, en barnfamilj vi känner och min mormor och morfar kom till oss efter mjölkningen. Äntligen dags för betessläpp!

Tjohoo! Äntligen!

Alltså ååå. Lika underbar känlsa varje år. Det spritter lika mycket i min kropp som i kornas tror jag. Jag blir varm i hjärtat när jag ser de hoppa och skutta ut i det gröna gräset. Sedan att solen tittade fram precis när det var dags var ju som pricken över i också.

C är nöjd över dagens jobb.

Vi fick en fin blomma av besökarna. Så gulligt! Tack så mycket!

Lilla P blev omhändertagen av mormors mor. De gick och tittade på de gröna löven mot himlen från vagnen.

Jag kan stå länge länge och bara titta på betande kor. Mina betande kor. Man känner igen varenda en. Kan lätt peka ut de olika individerna från långt håll. Våra fina kossor.

Nu är sommaren på intåg på allvar. Vi har släppt ut korna. Det kan ju inte komma ett större tecken.