Nu börjar jag bli lite nervös. Nervös över hur det ska gå ihop. Nu är det inte bara gården ska skötas som bara det ger fulla dagar utan nu drar vårbruket igång också. Och inte nog med att tiden inte räcker till, C är i princip ensam och så ska ju saker och ting krångla och jävlas också. Det måste man ha med i beräkningarna då det mer är en regel än ett undantag. Han skulle efter lagårn igår och efter att ha skicka fyra kossor på slakt börja köra ut gödningen. Men vad händer, jo ena traktorn startar inte. Stendöd (även den som kör ut foder). Jag är på Ikea och kan inte göra nånting. Inte mycket jag kunnat göra om jag var hemma heller men man känner sig så hjälplös. Men till slut efter lite hjälp över telefonen med min pappa så gick den igång. Ett lass fick han ut. Han hade precis kommit in när jag och Lilla P kom hem, sent igårkväll. Imorse upp igen till lagårn och så samma nu. Traktorn startar inte. Suck. Vi ska iväg snart också och vi vill gärna ha pappan med oss. Vi håller tummarna att han kan lösa det på något vis och följa med oss.
Livet är förändrat för alltid. Det är det bästa som har hänt oss. Lilla P. Men vi måste försöka pussla och lösa vardagen med allt jobb också. Vilket inte kommer att bli lätt.
Nu ska vi göra oss iordning. Det verkar som att vi måste lämna pappan hemma.