Här sitter vi mage mot mage medan han ammar. Hans är mjuk och len som siden, min har tigerränder och är mjuk och degig. Men attans vad fantastisk den där mammamagen är som har åstadkommit han som ligger där, utan den hade han inte funnits. Dåliga dagar gömmer jag den bakom tröjor och byxor, men andra dagar tittar jag på den och tycker den är fantastisk för allt den åstakommit. Någon som känner igen sig?
Kommentera