Månadsarkiv: augusti 2020

Bergvärme i Stockholm och möten med människor

När folk frågar mig vad som är det bästa med att arbeta med bergvärme i Stockholm brukar jag svara ”Människorna”. Det låter möjligen lite klyschigt men jag ska utveckla varför.

 

Innan jag började syssla med bergvärme i Stockholm arbetade jag på ett kontor. Det tog fem år av pappersvändande, kopierande och kallprat vid kaffemaskinen. Fem år innan jag insåg att jag inte hörde hemma i en sådan miljö. Jag behövde komma ut, träffa folk, arbeta med mina händer. Min gamla hockeytränare drev en firma inom bergvärme i Stockholm och som tur var sökte han folk just då. Detta är 8 år sedan, och jag jobbar kvar än idag.

 

När man sysslar med bergvärme i Stockholm underlättar man för folk. Man kan förstås argumentera för att man, i någon mån, alltid underlättar för folk vad man än jobbar med. Jag menar, som administrativ assistent gynnar man företaget vilket gynnar kunden. Men i arbetet med bergvärme i Stockholm får man verkligen möta kunden, och det gillar jag! Särskilt när jag får träffa riktiga original som dessa tre:

 

Fika-damen

Ett av de första jobben jag utförde inom bergvärme i Stockholm. Allt jobb gick smidigt och lätt hela tiden, men kvinnan som bodde i huset var otroligt sällskapssjuk. Under de två dagar vi arbetade hos henne frågade hon säkert 25 gånger om vi ville fika. Vid ett tillfälle dök hon upp oannonserat bakom mig och sa ”Lite kaffe?!” så att jag nästan fick en hjärtinfarkt.

 

Golfmannen

Detta är en av mina absoluta favoriter. Vi fixade bergvärme hemma hos en man som bodde strax utanför Stockholm. Han var jättetrevlig och tillmötesgående, men han hade ett bekräftelsebehov som inte var av denna värld. Ganska omgående frågade han ”Det är OK om jag övar min swing litegrann här bredvid er grabbar, va? Hehehe”. Sedan stod han på gräsmattan bredvid oss och slog bollar mot en hink hela dagen. ”Kolla här då” sa han flera gånger.

 

Bingoberra-mannen

Detta har blivit en riktig klassiker bland mig och mina kollegor. Det var 2012, och vi skulle installera bergvärme i ett hus i ett av Stockholms finare områden. Vi knackade på dörren och kunden öppnade iklädd en förklädnad som, av allt att döma, var en likadan som den som Bingolotto-maskoten bar. ”Ja, tjena. Vad bra, då kör ni igång och behöver ni mig kan ni bara slå en signal så svarar jag så snart jag kan”. Ingen sa något om utstyrseln. Varken han själv eller vi. Det var och förblev en elefant i rummet fram till dess att hans bil lämnade uppfarten och vi brast ut i gapskratt.

 

Kom inte och säg att ni inte blir sugna på att pröva på att arbeta med bergvärme i Stockholm efter detta!