En till Allt för föräldrar webbplats

Hur många renoverar innergård i Stockholm?

Det är spännande att utmana normer ibland. Detta, har jag lärt mig, kan man göra på många olika sätt. Det hela kokar ner till vilket sammanhang man befinner sig i. Om man för tillfället befinner sig mitt i en grupp av machomän kan det vara intressant att försöka prata om traditionellt omanliga ämnen. Detsamma gäller om man befinner sig i ett gäng av benhårda kulturmänniskor av den finare sorten. Då kan det vara roligare att tala om fulkultur, eller egentligen vilka simpla ämnen som helst. Varför talar jag om detta nu? Jo, därför att jag och en vän till mig, sedan några veckor, har en hemlig pakt då vi umgås med vårt kompisgäng. I gänget finns ett antal personer med, låt oss säga, en uppväxt av det lyxigare slaget. Därför är det roligt att, när vi har våra veckovisa middagar, introducera ämnen de inte kan något om. De märker nämligen inte vad som händer utan blir bara väldigt förvirrade i regel.

 

För ett par veckor sedan tog min vän upp ämnet målare. Han frågade sig hur många som titulerar sig målare som finns i stan. Jag gjorde detsamma igår. Jag frågade bordet, apropå absolut ingenting, om de kunde gissa hur många som arbetade med att renovera innergård i Stockholm. Tystnaden mötte mig, föga förvånande.

 

  • ”Renovera innergård i Stockholm?” svarade någon tillslut (mönstret var sig likt).
  • ”Ja, exakt. Hur många tror ni arbetar med att renovera innergårdar i Stockholm? Det måste väl vara mängder? Kan alla byggutbildade personer utföra innergårdsrenoveringar eller går man på särskilt skola? Fan vet!”, utvecklade jag med min allra mest ironiskt röst.

 

Min vän, som var med på noterna, fyllde i:

 

  • ”Det måste finnas hur många som helst som renoverar innergårdar i Stockholm, eller? Det finns ju mängder – Ja, innergårdar alltså. Det kan ju aldrig ta slut med uppdrag i Stockholm för någon som renoverar innergård.” sa han och jag nickade instämmande.

 

Tystnaden hos våra vänner låg kvar. De hade förmodligen aldrig ägnat människor som renoverar innergårdar i Stockholm en enda tanke. Det var svårt att hålla skrattet inom sig. Särskilt när en av de förvirrade försökte prata vidare om ett annat, enligt honom, mer intressant ämne:

 

  • ”Eh, okej. Ja, men som jag sa. Anledningen till varför Ferrari har spelat ut sin roll är…”

Värmepumpar i gamla kvarter

Jag var hemma hos morsan och farsan igår för första gången på länge. Jag gick från busshållplatsen längs gatan som jag växt upp på. Gatan som jag spelat landhockey på, där jag hade kastat snöboll, där jag hade varit glad och ledsen. En walk down memory lane så god som någon. Och allting var sig skrämmande likt och olikt på samma gång. Barnen som tidigare hade funnits i varenda familj på gatan hade blivit vuxna, skaffat egna barn, flyttat från stan. Precis som jag. Ljudet från lekande barn var borta, och tystnaden hade tagit över.

 

Jag knackade på och mamma öppnade efter knappa tre sekunder. ”Pappa är nere vid värmepumpen” fick jag förklarat för mig omedelbart, och hon försäkrade att han skulle komma upp inom kort. ”Värmepump?” frågade jag, och mamma berättade. Tydligen hade det blivit någon slags kedjeeffekt av värmepumpar i kvarteret. Det hade börjat med att Olsson på hörnet hade skaffat det förra våren. Det gick en ilning genom kroppen då hon påminde om honom. Trots att det var snart 25 år sedan gubbfan gjorde livet surt för alla barn som ville ha roligt på gatan så fanns minnena kvar. Nåväl, Olsson hade satt värmepumpar på kartan i kvarteret och väl var väl det, tänkte jag. Det skulle ju vara det mest ekonomiska sättet att värma upp kåken på. Och föräldrarna hade inte fett med pengar direkt.

 

När farsan kände doften av nybryggt kaffe kom han strax upp från källaren och värmepumpen. Han tittade på mig där jag satt i den gamla soffan och sa ”Tjenare grabben”. Jag nickade och konstaterade: 

 

  • ”Värmepump alltså”
  • ”Jajamän, det är det som gäller nu. Det finns värmepumpar i varenda kåk i området numera. Det var han surgubben på hörnet som…”
  • ”Ja, mamma sa det. Olsson ja, jävla otrevlig gubbe.”
  • ”Han är sig lik”, svarade pappa och tog en sipp av sitt kaffe.

 

Det kändes fint att vara tillbaka. Att sitta där i soffan och prata om värmepumpar och dricka kaffe. Världen utanför Målilla hade aldrig tidigare känts så stor. För en stund glömde jag nästan bort vad det var som hade gjort att jag hållit mig borta. Borta från gamla gator, borta från minnen. 

 

Det blev pinsam tystnad i några sekunder innan mamma tog ton. ”Vill du se den? Värmepumpen alltså”. Pappa tittade mot mig hoppfullt. Skulle jag rädda oss från tystnaden? Jag höll ut några extra sekunder innan jag sa ”Jag tittar gärna på er nya värmepump”.

Smiledesign i Stockholm som fungerar

rsta gången jag hörde talas om att det fanns kliniker för smiledesign i Stockholm blev jag förvånad. Det var min mamma som berättade det för mig. En människa som alltid, sedan 1970-talet, har haft fingret på pulsen gällande skönhet och mode. Det var därför föga förvånande att hon hade snappat upp detta koncept. Att dessutom behandlingar med smiledesign gick att få i just Stockholm är förstås föga förvånande. Alla städer har sin charm, men vi har de snyggaste invånarna. Argumentera gärna emot mig och kalla mig storstadsråtta – I can take it!

 

Hur som helst. Smiledesign i Stockholm är en riktig sak och nu ska jag berätta vad det handlar om utifrån min googling. Det handlar alltså, som namnet vittnar om, om en behandling för att få ett bättre leende. ”Bättre?” tänker ni kanske. Ni tänker att det inte finns något rätt och fel när det kommer till smak. Alla människor har faktiskt sin egna unika charm och vad den ene tycker är tilltalande behöver inte vara tilltalande för alla. Så tänker ni kanske. Men vi alla vet hur det verkligen ligger till. De allra flesta föredrar ett leende med ljusa (icke-gula) tänder som sitter rakt. Detta gäller både för det egna leendet och för andras leenden. Därför finns smiledesign i Stockholm. Proffs på smiledesign på en proffs-klinik i Stockholm hjälper en av uppnå de tand-mål man har.

 

Som jag har förstått det så varierar kvaliteten på den här typen av behandlingar, precis som med de mesta. Det ska viktigt att gå till en erfaren klinik inom smiledesign i Stockholm för att uppnå bästa resultat. Tydligen, enligt de som genomgått behandlingen, ska det också kunna variera kraftigt i effektivitet. Medan vissa vittnar om en utdragen process med baby steps till målet säger andra att det går betydligt fortare. Funderar du på att genomföra smiledesign i Stockholm? Se då, för guds skull, till att söka dig till en professionell klinik.

 

Vet ni vem som tog hjälp av riktiga proffs på smiledesign i Stockholm? Japp – Min egen mor förstås. Om jag någonsin tidigare har tvekat på den här typen av ingrepp så upphörde den tveksamheten då jag mötte min mamma häromdagen. Hennes leende var helt förändrat och vackert som den vackraste av sommardagar.

 

Skriv om ni undrar vilken klinik i Stockholm hon gick till för smiledesign!

Den årliga festen och catering i Uppsala

Jag och min hustru anordnar alltid en årlig fest för våra vänner. Om du frågar mig vad som är bakgrunden till festen så kan jag knappt längre svara. Vi har kört på fest-konceptet under så många år att det ursprungliga syftet är så gott som bortblåst. Nästa år så firar vi 25-årsjubileum så då väntar sig gästerna att vi ska bjuda till med något extra. Det blir himla kul!

 

Under festen detta året så gjorde vi något annorlunda mot hur vi har gjort tidigare år. Det liknar inte konservativa själar som oss, men vi kände att stressen från förra året helt enkelt inte fick infinna sig igen. Vi ville ha chansen att slappna av som värdar, precis som våra gäster kunde slappna av. Efter övervägande och räknande kom jag och min hustru fram till att vi skulle ta catering i Uppsala den här gången. Hon hade nämligen hört om det på sitt arbete. Någon hade tydligen anlitat en väldigt proffsig firma i Uppsala för catering, så vi körde på samma. ”Bära eller brista” var vår inställning till detta drag.

 

Väl på festdagen anlände företaget som vi tagit catering i Uppsala från ungefär 2 timmar innan gästerna. Kallskuret stod på agendan, och därför räckte det att vi förvarade maten i jordkällaren. Vi skulle ha 40 gäster, så det var flera personer som lastade av vår mat. ”Uppsalas bästa catering var det här ja?” sa han som uppenbarligen var chef för stället. De var alla väldigt hjälpsamma och bar ner all mat till källaren. Vi kände redan där och då att catering i Uppsala var något för oss, och då hade vi inte ens smakat på maten än.

 

Gästerna kom och vi började med att servera småplock till fördrinken. Detta förplock var en del av den catering som företaget i Uppsala kom med. Och f*n vad det levererade omedelbart, vill jag lova! Otroligt goda ostar, inte minst. Kex så det räckte och blev över. Vindruvor och massa annat härligt. Redan den första delen av vår catering i Uppsala gjorde att vi nog skulle stå oss till kvällen. Det var bra att ladda upp magen inför lekarna som stundade.

 

Jag kommer att fortsätta skriva mer om vår catering i Uppsala i nästa inlägg. Redan nu kan jag dock avslöja att det var succé, om inte det framgått ännu. Vi kommer aldrig någonsin igen fixa maten för festen själva igen. Numera blir det catering Uppsala för hela slanten.

Rövarhistorier från målaren i Stockholm

Som verksam målare i Stockholm får man se en hel del. Man brukar ibland säga att folk från landsbygden är udda, men frågan är om inte storstadsborna är värre. Jag har haft privilegiet att bo i både småstad och huvudstad, och jag tycker att människor är skumma var jag än kommer. Detta blir kanske extra påtagligt när man arbetar som målare i Stockholm. Vi besöker regelbundet folks hem och ser in i deras liv. För några veckor sedan satt jag och min kollega och pratade gamla bransch-minnen efter våra dryga 15 år som målare i Stockholm. Till slut blev det så många människor och projekt att hålla i huvudet att vi blev tvungna att skriva ner dem. Vi insåg att vi satt på humor-guld i och med dessa berättelser. Det skulle vara onödigt att behålla dessa för oss själva, så här kommer nu ett par av de vi skrev ner:

 

Jägaren

Alla människor är olika. Vissa gillar att hålla fräscht och fint, och renoverar boendet så ofta de kan. Andra saknar detta intresse och låter boendet förfara medan de lägger tid och ork på annat. Detta är två vanliga stereotyper som man möter som målare i Stockholm. Jägaren kallar vi den man som vi besökte för drygt 4 år sedan, som bodde i ett hus i utkanten av stan. Huset var helt förfallet. Takpannor hade lossnat, altanen var en dödsfälla och färgen på fasaden var i stort sett helt bortnött. Ett skabbigt hem konstaterade vi, innan vi hade kommit in. På insidan av det skabbiga skalet fanns nämligen ett av de finaste mest välvårdade hus vi någonsin hade sett under vår tid som målare i Stockholm. Väggarna var fulla av jakttroféer och det fanns inte ett dammkorn. Jägaren var en hybrid mellan de stereotypa kunderna.

 

Paret

Under mina år som målare i Stockholm har jag mött många par som är ilskna på varandra. Men detta var något alldeles extra. De försökte inte ens dölja sitt förakt mot varandra när vi var där. Skrek och gapade och klagade på varandra, men var jättetrevliga mot oss. Tydligen hade mannen fått ge med sig angående färg. Hon ville ha ljusgult i såväl vardagsrum som sovrum, och han ville något helt annat. Efter att vi hade gjort vårt jobb som målare i Stockholm dröjde det inte mer än tre veckor innan det ringde i min kollegas telefon. Det var mannen som frågade om vi kunde komma tillbaka och måla om igen. Hon hade nämligen valt att flytta dagen efter att jobbet stod klart.