En till Allt för föräldrar webbplats

Byggnadsställningar i Stockholm utanför mitt fönster

Allt detta evinnerliga tjat om att man ska vara nöjd med vad man har. Jag är förstås, på något vis, nöjd med min situation. Jag bor i ett tryggt land med gott om säkerhet. Jag har många vänner och en familj som bryr sig om mig. Pengar blir aldrig riktigt ett särskilt stort problem och jag har mycket trygghet att luta mig tillbaka mot. MEN… Även om jag bor på en bra adress mitt i stan så har min tillvaro senaste tiden kantats av bekymmer. Bekymret heter byggnadsställningar i Stockholm, och snarare allt vad det för med sig. Jag ska berätta vad jag menar.

 

För två månader sedan gick jag ut ur min port såg jag hur man, på andra sidan gatan, lastade ut stora järnrör. Jag tänkte inte så mycket mer på det utan fortsatte till jobbet. När jag sedan kom hem såg jag att järnrören hade börjat utgöra en byggnadsställning utanför grannhuset i Stockholm. Ett himla oväsen fördes. Det lät som i en fabrik, med klonkande rör mot varandra. Jag fortsatte in i min lägenhet och märkte då att de nya byggnadsställningarna i Stockholm hördes även in dit. Jag som skulle ta min vanliga efter jobbet-nap. Det blev inget med förstås. Kvällen kom och montörerna åkte hem, men de skulle komma tillbaka. Det var tydligen en ordentlig byggnadsställning de skulle montera upp vid huset mitt emot, mitt i Stockholm. Faktum är att det inte skulle förvåna mig om det är den största av alla byggnadsställningar i Stockholm. Det var en ordentlig anläggning. Från botten till toppen, med stora skydd längs hela sidorna och ett gigantiskt skyddstak på hustaket. Vad skulle de egentligen göra där bakom?

 

Det skulle jag snart bli varse. Hela huset skulle renoveras, från insidan och ut. Fasaden skulle renoveras och putsas så att huset skulle gå från ganska nergånget till vackrast i kvarteret. Taket skulle läggas om, det var tydligen något som inte hade gjorts på länge. Dessutom skulle man göra stambyte inne i kåken. Ja, ni fattar. Därav Stockholms största byggnadsställningar.

 

Så har det varit nu, i nästan två månader. Byggnadsställningar och byggnadsarbetare i Stockholm som tar upp min tankeverksamhet. Det hamras och det bankas och det skrapas och det borras. De dagar då jag jobbar hemifrån är det omöjligt att tänka på något annat än oljuden. Jag tittar ut från mitt fönster där jag vanligtvis har så fin vy. Allt jag ser är byggnadsställningar i Stockholm. Ställningar som sträcker sig från marken till himlen.

 

Jag hoppas i alla fall att de blir nöjda med resultatet. Om det någonsin leder till ett resultat, vill säga. Det kanske bara kommer att vara byggnadsställningar i Stockholm för alltid? Hemska tanke!

Stötvågsbehandling i Stockholm med goda resultat!

Stötvågsbehandlingens intåg i Stockholms naprapatvärld var en game-changer inom muskel- och ledvärk. Idag använder vi den i stort sett till alla olika typer av skador. Bara under de senaste fem månaderna har jag behandlat säkert 10 helt olika skadefall med den tekniken. 

 

För några veckor sedan kom en ung höjdhoppstjej med utslitet knä (s.k. hopparknä) in på kliniken. Vi körde omedelbart igång med stötvågsbehandlingen i Stockholm. Redan efter två omgångar upplevde hon att smärtan hade gått ner. Några veckor innan det fick jag in ett gammalt hederligt fall av hälsporre. En man i 40-årsåldern som tränat lite för intensivt under en kort period. Även där räckte det med ett par besök med stötvågsbehandling på kliniken i Stockholm för att skadan skulle kännas betydligt bättre.

 

Så vad är det så som gör metoden så effektiv?

 

Stötvågsbehandlingen i Stockholm gör just vad namnet antyder. Den skickar stötvågor genom muskeln och in i vävnaden som har ådragit sig skadan. Dessa vågor (eller impulser) gör att kroppen börjar arbeta med att läka skadan snabbare. Det är svårt att, till och med för mig som arbetar dagligen med stötvågsbehandling i Stockholm, att förstå hur det kan vara så effektivt som det ofta är. Behandlingen av patienten tar sällan längre än 15–20 minuter. Ändå upplever så många stor skillnad redan efter ett antal besök. Besöksintervallet varierar beroende på diagnos, men vanligtvis sker stötvågsbehandlingen i Stockholm en gång i veckan.

 

Jag har ofta fått frågan vilka fördelarna med stötvågsbehandling i Stockholm är. Och för att dela med mig av svaret till alla skriver jag ett par av de viktigaste fördelarna här.

 

  1. När man genomgår behandling med stötvågsbehandling i Stockholm behöver man inte ta några mediciner för att den ska värka. Tvärtom brukar vi faktiskt rekommendera att man inte äter några preparat vid sidan av behandlingen. Detta för att den ska fungera mest effektivt. 
  2. Förr ordnades många muskel- och ledbesvär med hjälp av operation. Detta gjorde förstås både att risken för infektion steg och att läkningstiden ökade markant. Med stötvågsbehandling i Stockholm behöver man aldrig öppna huden, vilket är mycket positivt.
  3. Jag har nämnt det ovan men jag vill nämna det igen. Stötvågsbehandling i Stockholm kan vara otroligt effektivt för en lång rad skador. Ofta kan den skadade vara tillbaka i fysisk aktivitet betydligt snabbare än hen hade kunnat tro!

 

Hör gärna av er med feedback på detta inlägg!

Leksaker över tid

Tänk vad tiderna förändras egentligen. Ja, jag vet att det är en av världshistoriens äldsta spaningar. Ja, jag vet att man förmodligen sa så redan på stenåldern. Att man sa ”Tänk att man inte ens kunde göra upp eld för ett antal år sedan” och så vidare. Det är hur som helst ett väldigt fascinerande faktum, punkt slut.

 

Nyligen slog denna tanke mig när jag såg mitt yngsta barn leka med sina leksaker. Han satt på golvet, som varje dag, och kastade leksakerna åt olika håll precis som vanligt. När han tröttnade på dem ville han hellre leka med träsleven, precis som alla andra dagar. Jag böjde mig ner för att, precis som vanligt, plocka upp hans leksaker. En efter en lade jag dem i kistan där de hörde hemma. Det var även hans storasyskons leksaker, och det slog mig hur annorlunda de var mot det jag lekte med. Dessa leksaker var ”säkra”. Ni vet, inte alls spetsiga, mjuka, gärna gjorda i naturliga material. De doftade av trä och kändes otroligt organiska på något vis. Ingen plast i sikte. Det har visserligen väldigt mycket att göra med min fru, och hennes skepticism mot allt miljöfarligt. En inställning som gjort avtryck på vilka leksaker vi har i huset. Inte mig emot!

 

”Annat var det på min tid” sa jag tyst för mig själv när jag plockade med sakerna. Och hur såg egentligen leksaker ut år 1987 när jag var liten och lekte som mest? Jag vänder mig till er läsare för att få ett svar. Särskilt ni som är ungefär lika gamla som jag. Vad lekte vi egentligen med? Jag vill säga att de flesta leksaker som jag hade hemma var gjorda av plast. Detta sträckte sig in på 90-talet då marknaden för leksaker utvecklades ytterligare. Det var plast i precis allt man hade på den tiden. Det kunde vara actionfigurer eller barbiedockor. Det kunde vara såna där barn-kök med tillhörande råvaror så att man kunde leka kock. Minns ni dessa?

 

Och om vi pratar om plast i leksaker. Då ska vi inte ens tala om hur det var med de barnanpassade sällskapsspelen på 90-talet. Plast, plast och plast så långt ögat kunde nå.

 

Dela gärna med er av era minnen!

Digitala nyhetsbrev – …och varför de är så bra

Jag har jobbat på marknadsavdelningar på sex olika bolag. Stora och små. Offentliga och privata. ”Det måste vara väldigt stor skillnad att arbeta inom så olika organisationer” tänker vissa av er. Svaret är: Både ja och nej. Det finns naturligtvis påtagliga skillnader mellan att arbeta inom en offentlig verksamhet och inom ett privat bolag. På de privata bolagen har vi i personalen årligen blivit bjudna på julbord med övernattning i skärgården. Inom det offentliga fick vi en lussebulle på sin höjd. Men dessa skillnader gäller mest själva anställningen. Likheterna är ofta mer påtagliga. Tillvägagångssättet för att nå sina mottagare med hjälp av marknadsföringen är i stort sett densamma. Man skickar ut digitala nyhetsbrev, man skapar reklamposters. Man arbetar med SEO, Marketing Automation och andra digitala verktyg. 

 

Men låt mig stanna på ett av de mest klassiska rockärms-ässen inom marknadsföring – Det digitala nyhetsbrevet. Som marknadsförare kan man vinna väldigt mycket på att skicka ut nyhetsbrev. Förutsatt att de är välkomponerade, innehållsrika och relevanta, vill säga.

 

Jag har arbetat med marknadsföring i nästan 400 år. Och jag har stor erfarenhet av den här typen av aktiviteter. Därför ska jag lista några av de främsta fördelarna som jag har sett med att skicka ut nyhetsbrev.

 

Håll till godo!

 

  1. Ett nyhetsbrev kan mottagaranpassas på ett sätt som är svårt att göra med andra aktiviteter. En reklamskylt ser samma ut för alla människor, trots att alla har olika kommunikativa behov. Men ett nyhetsbrev är annorlunda. Det kan du forma, knåda och styla så att det riktas just mot den specifika mottagaren, och de behov som hen har.

 

  1. Ett nyhetsbrev lockar besökare till hemsidan och organisationens andra kanaler. Det är alltid en bra idé att driva trafik och göra sig hörd och sedd bland fler. Nyhetsbrev, om utförda på rätt sätt, gör människor nyfikna på varumärket, organisationen och produkterna/tjänsterna.

 

  1. Mycket marknadsföring handlar om att ha alla ägg i en korg. Man lägger en stor summa pengar på en aktivitet (exempelvis Tv-reklam) som ska gå under en viss period. Med nyhetsbrev kan man ändra innehållet hur mycket man vill. De är flexibla och kan uppdateras om man märker att någonting inte riktigt fungerar som man vill.

 

  1. Nyhetsbrev är billigt. Detta är förstås en otroligt viktig anledning till varför jag alltid har gillat den här typen av marknadsföring. Det kostar förstås inte någonting att skicka e-post!

 

  1. Digitala nyhetsbrev är bra för miljön! Varje dag skickas fortfarande tonvis med reklam till brevlådor runt om i landet. Reklam som, utan att läsas, hamnar i papperskorgen. Det är slöseri i en tid då den digitala kommunikationen blomstrar.

 

Det var allt för den här gången!

Julklappar till fem barn

Varje gång jag berättar för folk att jag har 5 barn så tappar de hakan. Kan jag klandra dem? Nej, vem skulle inte reagera på en sådan sak. Ja, jag skulle förstås inte göra det. Inte heller min fru. Jag menar, vi har ju vant oss. Om vi däremot skulle höra om någon som har skaffat 11 barn, ja då snackar vi hak-tappande! Hur som helst, detta hände igen häromdagen. Jag var och tränade på SATS vid jobbet och småpratade med en man i samma ålder efter boxningen. Vi kom in på det klassiska kall-snacket i dessa tider: Barn, julklappar, hur gott det kommer bli med julmat och hur trött man kommer bli på julmat sedan. Alla föräldrar i december månad känner förstås igen detta. När ämnet julklappar kom upp berättade jag om mitt stora antal barn.

 

  • ”Ska du köpa julklappar till fem barn?!” sa han och skrämde nästan slag på en tant som gick förbi bakom oss.
  • ”Ha-ha, jajamensan. I år igen. Ha-ha. Fem barn, och julklappar till allihop. Ha-ha” sa jag inövat men försökte låta glad över hans förvåning.
  • ”Jag som trodde att jag hade det jobbigt, och jag ska bara köpa julklappar till två. Två ynka barn! Medan du ska köpa julklappar till fem. Fem barn!”

 

Jag kände ganska snart att vi inte skulle bli vänner för livet. Hur fascinerande kunde det egentligen hur många barn vi hade skaffat? Vad spelar det för roll hur många julklappar jag måste köpa? Att jag måste jaga runt efter julklappar över hela länet, och att ändå ingen kommer att bli nöjd. Vad spelar det egentligen för roll?

 

Jag älskar förstås mina barn mer än allt. Men det är sannerligen mycket att göra väldigt ofta. December är inte julefridens månad längre, som den var när jag var barn (ensambarn till och med). December är den stora jakten på julklappar och julmat. Julklappar till stora barn. Julklappar till små barn. Till min fru, till min mamma, till min moster, till min frus syster, och hennes man, och deras barn. Julklappar till alla och ingen vila till mig.

 

Ja, nu fick ni höra lite av min årliga december-klagan, men jag tycker minsann att jag förtjänar att få klaga lite. Nu ska jag åka till en häst-shop och leta efter julklappar som kommer att kosta väldigt mycket pengar. 

 

Vi hörs!