Hallå där!

Jag har inte hört av mig på ett tag och som ni säkert redan anat så har liten äntligen gjort entré.

Oliver bestämde sig för att titta ut i söndags, på fars dag och allt, den 9/11 kl 18.37.

Han är helt fantastisk och vi är så kära :)! vi har precis kommit hem idag och jag har massor att skriva om men först måste vi bara få landa lite i den nya lilla familj vi har blivit.

Jag kommer att skriva om min förlossningsupplevelse, om BB Sophia, om oliver – ja om allt men som sagt vi ska bara landa lite i allt några dagar så tittar jag in här igen snart.

Sköt om er! Här kommer några bilder på liten så länge 😉

Hallå där i lördagskvällen, jag hoppas att du har haft en grym lördag hittills :)!

Själva så hade vi en väldigt mysig start på dagen i lugn och ro. Vaknade i omgångar, först vid sju och sedan vid tio – Tobbe sov desto längre. Men det var jättemysigt att bara få ligga och dra sig och vara lite utvilade för en gångs skull. I natt har jag nämligen sovit som en stock, förmodligen efter chocken natten innan när vattnet gick, och har bara vaknat en gång ungefär varannan timme av någon form av förvärk som fort gått över.

Sigge är så söt och hoppar alltid upp i sängen när han hör att jag vaknar på morgonen och kelar lite med mig och sen går han över till Tobbes sida och lägger sig och väntar på att han ska vakna så att han kan krypa upp på Tobbes bröst. Och det är exakt vad ni ser på bilden nedan – en Sigge väntandes på att husse ska vakna :). Jag blir helt lycklig när jag ser dom här två tillsammans, mitt hjärta smälter. Och sen ligger alltid lilla Klas på min sida av sängen eller i spjälsängen. Han skulle aldrig gå över till Tobbes sida då han verkar föredra att hålla sig till sin matte lite mer.

Efter att vi hade vaknat till liv så hörde jag av mig till mamma och frågade om hon och Deas (hennes man) ville äta lunch med mig och Tobbe nere på Public i Sumpan, vi bor ju så nära varandra så det behövde inte bli något dramatiskt och stor grej bara lite mys spontant och jag var såå uttråkad efter all tid hemma senaste tiden. Ja, men tjena – direkt efter att vi hade sagt det så började värkarna komma lite oftare och göra lite ondare, inte jätte ofta, men tillräckligt för att jag kände att det kanske inte är optimalt att ge sig ut och luncha bland folk på en restaurang – naiva tanke.

Så jag har hållit mig hemma hela dagen, förutom två små promenader i området i hopp om att sätta igång något och att få känna lite frisk luft mot kinderna, och jag ska säga att även om värkarna inte har varit täta under dagen så blir man rätt mör. Jag har nog aldrig känt en sådan smärta som värkarna ger, någonsin, och man blir lite lätt mörbultad efteråt, även när dom bara varade i ca 15-30 sekunder på dagen.

För nu på kvällen har dom börjat komma oftare och är lite längre (!) och herre i min jösses vad det känns. Det är en extremt konstig smärta som är så stark att jag faktiskt tappar andan och skulle inte Tobbe påminna mig om att andas så skulle jag nog hålla andan i 60 sekunder som är i snitt ungefär så länge dom varar nu.

Jag har även fått erfara att skratta under en värk inte är optimalt då jag fick ett helt sjukt skrattanfall här i kväll när Tobbe skulle andas med mig och han stank vitlök samtidigt som han sa ”in med näsan” – han menade ju andas in med näsan och jag vet inte om det är så roligt egentligen – men jag brast ut i asgarv samtidigt som tårarna rullade nedför kinderna vilket resulterade i att Tobbe också bröt ihop medan han försökte guida mig och båda låg på golvet och vred sig i skratt och krämpor, och det resulterade i en värk på nästan 1,5 minut istället för dom 60 sekunder som dom varat i annars under kvällen.

Något som dock är extremt skönt med värkarna är att det är sååå otroligt härligt när dom går över och man får den där tiden emellan. Tiden emellan gör mig så lycklig att jag skulle kunna steppa, dansa, gå ut och springa eller göra något med energi (psykist tål att tilläggas – för fysiskt orkar jag knappt ta mig från soffan till sängen). Jag tror att det är mycket psykiskt att man får dom pauserna, det är jätteviktigt nu i ”invänjningsskedet” och att man faktiskt får samla lite energi inför nästa värk och lära sig att fokusera på pauserna och inte på värkarna.

Nu har det ju inte dragit igång på allvar än och i nuläget har jag en värk, i snitt, per 10e minut, men dom är fortfarande riktigt oregelbundna. Så jag förstår att sen när allvaret börjar kommer jag inte hinna vara lika lycklig i dom få minutrar/sekunder som varar mellan varje värk. Men, men jag tar allting i myrsteg nu och fokuserar på ”här och nu” för att ta mig igenom det här. Sen så får vi se om det eskalerar i natt eller om vi åker in för vanlig kontroll i morgon bitti som planerat då det är två dygn sedan vattnet gick då.

Jag vill också bara nämna det att jag vet att jag skrivit ett inlägg tidigare om att inte vilja berätta när det är dags, inte för någon – men det här har varit (hittills) så odramatiskt och långdraget så att jag kände att jag måste skriva lite om det. Och dessutom så tror jag det är ett bra tag kvar tills det händer något, så detta är ju inte ett inlägg som är lika med att något händer nu.

Här kan dock vara den sista bilden på mig med liten inuti magen. Den tog jag i kväll för att jag fick för mig att magen hade minskat efter att vattnet gick men ack så fel jag hade såg jag sedan på bilden. Hehe, men jag bjussar på den, en något sliten Hanna i sitt mest svullna tillstånd hittills ;).

Jag hoppas att ni som sagt har en jättemysig kväll och får en grym natt och en riktigt bra fars dag i morgon. Det är ju det också, då får vi se om Tobbe kommer att få fira sin första fars dag i år och om allt går som det ska om det nu skulle bli så.

Ha det så fint kära du så hörs vi snart.

Så här ser det ut hemma hos oss just nu, Sigge har klämt ner sig emellan mig och Tobbe i sängen och ligger och tittar på när jag bloggar och Klas ligger som en liten kanelsnurra i soffan :):

God morgon, har du sovit gott? Själv har jag precis vaknat efter en lite tumultartad natt.

Jag vaknade nämligen runt tre-fyra av att vattnet gick och efter någon timme så hade han inte rört sig (vilket dom vill att dom gör) så då ville dom att vi skulle åka in på BB så dom fick lyssna på honom.

Så vi packade med allting och fick ett rum men efter några timmar så konstaterade dom att han mådde jättebra och ingenting hade börjat – alles gut. Så vi fick välja hur vi ville göra – ant ligga kvar men det kan gå upp emot två dygn innan någonting händer eller man blir igångsatt och då blir man rätt less på miljön där när det väl drar igång, eller så fick vi åka hem och mysa till det.

Vi valde det sistnämnda. Så jag som fick sådan chock i natt somnade som en stock på en gång vi kom hem men är klarvaken nu, medan Tobbe och katterna ligger och sover som klubbade sälar.

Jag ska lägga mig och titta på lite julfilmer nu men jag ville bara säga det och sen så kommer jag nog låta bloggen vila i några dagar tills han är ute och så, då hör jag av mig här när vi landat lite i det.

Ha en alldeles fantastisk fredag och mysig helg så hörs vi snart igen!

 

Over and out från lilla Family four!

När Tobbe kom hem här nyss så står han med två stycken paket i händerna – till mig!!

Han är inte klok, men då har han gått och köpt en svingod parfym till mig då jag har sagt att jag inte har någon god parfym just nu, som han själv valt ut och träffat så rätt. Och sen har han dessutom gått och köpt mitt drömmobilskal som jag gått och suktat efter i en liten butik här i Sumpan.

Jag kan säga att jag blev riktigt överraskad och så otroligt glad. Ja, jag är en liten materialist ibland :).

Så himla underbar min knäppa älskling är som överraskar mig sådär bara :)!!

Yeeajh, han hållit sig inne nu så jag fick fylla på mina fransar :), så skönt! Och vi tog bara en modell längre, för jag vill fortfarande ha en naturlig look – så det blev bra :)!

Sen när jag ändå var ute och rullade så rullade jag förbi mamma och fick supergo lunch – älglasagne :)! Sen fastnade jag i hennes soffa tills precis nyss då vi bara satt och pratade (som vanligt) om allt mellan himmel och jord men också en del om förlossningar och så.. Mamma tror att han kommer innan helgen, eller innan måndag för att vara exakt – så vi får se om hon har rätt.

Jag känner mig dock helt som välling i kroppen efter att ha spänt mig så inför att få behålla tiden för fransarna idag haha, så jag kanske slappnar av så mycket nu att det kommer igång..?

Sen åkte jag och handlade komplementen till middagen ikväll – tänkte vara lite crazy och göra tacos – en torsdag?! Hehe vågat va ;)? Men jag fick ett infall och så följde jag det :). Som mamma sa, jag kanske känner på mig, undermedvetet, att han kommer snart så vi kommer missa fredags-/lördagstacosen – who knows.

Nu ska jag börja med middagen, fick även för mig att jag var sugen på att baka en tigerkaka men insåg att jag max orkar stå upp för att laga tacos, så det får vänta!

Hoppas din dag varit bra :)!