Månadsarkiv: december 2014

Har varit väldigt mycket i början.

Hej alla kära läsare!

Som ni märkt så har min uppdatering på bloggen varit lika med obefintlig och jag är jätteledsen för det! Jag vill så gärna blogga mer och oftare men vi har haft en rätt jobbig start vilket gjort det omöjligt för mig att få tid till det.

Det började med att vår lilla skrutt minskade alldeles för mycket i vikt i början vilket resulterade i att vi fick läggas in på BB Sophia igen för att få kontroll på hans matvanor och vikt. Så hans start i livet och relation till mat blev väldigt hysterisk. Jag försökte amma och har försökt att kombinera amning med ersättning fram tills för en vecka sedan då jag gick över till bara ersättning. Jag hade inte jättemycket mjölk och iom att liten var så undernärd och skrek 24/7 så blev jag så stressad att jag stannade upp mjölkproduktionen ännu mer och så höll det på så och blev ett slags moment 22.

Jag kan säga att vi hade aldrig klarat vår start som liten familj utan BB Sophia, vilka klippor dom varit mot oss! Men mer om dom i ett helt eget inlägg någon dag snart, det minsta dom förtjänar är ett eget inlägg där jag berättar om min fantastiska erfarenhet hos dom!

Sen efter att vi hade börjat hitta ett sätt med maten så började hans paniksmärtor i magen som istället dom höll honom vaken och skrikandes hela tiden. Och det har varit riktigt tufft då man inte riktigt kunnat göra något konkret som verkligen hjälpte honom. Man fick testa sig fram med magmassage, pysventiler, skumpandes mm. Men det är tydligen väldigt vanligt hos bebisar med smärtor i början då deras tarmar är så outvecklade första tre månaderna.

Och sen på det här så är Oliver en bebis som sover extremt lite per dygn, han vill vara vaken och med hela tiden och sover max 6-7 h/dygn.

Så vår start har som sagt varit extremt tuff och en riktig omställning. Jag skulle ljuga om vi inte ibland i panik ångrat oss och brutit ihop. Men tillsammans tog vi oss igenom starten och nu blir det bara bättre och bättre :).

Oliver har kunnat börja sitta själv i babysittern så jag iaf hinner gå och kissa eller borsta tänderna utan bebis i famnen. Han kan ibland sova 3 h i sträck på natten och i sitt babynest så jag får sova gott dom timmarna också. Han har börjat svara på leenden och le mot en med ett leende som skulle kunna få en att göra vad som helst för honom. Han är mycket mer med nu och en urmysig bebis, även om hans vakenhet kan driva mig till vansinne ibland så räcker det bara att titta på det lilla livet så smälter man.

Det är otroligt hur mycket man känner för den här lilla, hur extremt stark kärlek man har redan nu!!

Jag lovar att det ska börja komma fler inlägg mer kontinuerligt här nu, jag kommer även att skriva min förlossningsberättelse, att skriva om hur vi som par fick en chock i början (kan vara skönt att läsa att man inte är ensam om man inte känner sig sådär lycklig i den där bubblan som alla  berättar för en om) och som sagt skriva om klipporna på BB Sophia och helt enkelt bara fortsätta att berätta om vår vardag och tankar och så :).

Nu ska jag försöka lägga ner liten bebis som somnat i min famn och smyga in i sovrummet med oss utan att väcka Tobbe, och försöka få någon timmes sömn till. Jag hoppas att du sover gott i några timmar till innan klockan ringer så hörs vi snart igen!

Här kommer några bilder på litens leende som jag hann fånga på några bilder igår :).

image image image image