Här kommer min förlossningsvideo! Den är väldigt privat och intim so be kind! // A video of me giving birth to this beautiful creature is now available on my YouTube channel, a very private and intimate video that I felt like sharing with you.
Kommentera (3)Hej på er finisar! Längesen jag kikade in här och uppdaterade er, så tänkte att det var dags. Får så mycket roliga meddelanden och frågor från er dagligen och det känns så mycket lättare att få ner alla svar i ett blogginlägg, så hoppas ni som ställt frågor hittat hit nu.
Jag är nu varit gravid i 27 veckor och går idag in i VECKA 28!? Det känns helt galet, nu börjar det kännas mer verkligt och vi närmar oss målet. Hur mår jag? Lite update.
Jag mår faktiskt väldigt bra, kan träna, gå ut med vänner, har inte ont, känner mig hyffsat pigg och kan leva på mitt liv i vanlig ordning helt enkelt. Men det jobbigaste för mig är den psykiska delen, alla tankar som snurrar runt i huvudet dagligen.. det är som att under dessa 9 månader finns min kropp & jag till för endast en sak, att vara gravid och skapa ett nytt liv i min kropp. Den biten är för mig lite jobbig då jag tappar mig själv lite, är såklart värt det i slutändan! Men jag börjar faktiskt längta efter att inte vara gravid. Hormonerna spökar lite med mig och jag gråter ofta, sedan kan det övergå till skratt. Ja ni fattar.
Hon sparkar och rör på sig flera gånger om dagen, mest på kvällarna när jag ligger stilla och varvar ner. Då är hon som piggast och vill gärna buffa på revbenen och ut i höfterna (inte super behagligt). Men samtidigt en så obeskrivligt mysig känsla så ord räcker inte till, önskar att alla fick uppleva den känslan. Att ens eget barn rör sig och bökar omkring i din mage, helt knasigt?
Jag har haft sämre aptit senaste tiden då jag känner mig konstant ”mätt” och lite uppblåst, då tappar jag lite matlust och försöker istället dricka mycket vätska osv så det ska kännas bättre / lättare i magen. Men jag har nu gått upp 2KG så bebis växer som hon ska.
Bebis kallar jag henne, MEN jag tror att hon redan fått sitt riktiga namn.. ska jag avslöja det till er som läser här? jaaa såklart!
Hailee kommer hon nog att heta, självklart kan vi kanske ändra oss på vägen men det namnet har liksom blivit hennes nu.. det känns så rätt. (Rasmus vill dock att hon ska heta Astrid, vad tycker ni?).
Såhär ser magen ut nu, ibland är den lite större & ibland mindre. Det beror lite på hur hon ligger, hur mycket jag ätit osv.
Puss vi hörs snart igen, Mimmi
Kommentera (52)Känns som de första 20 veckorna utav graviditeten tagit såååå lång tid. Äntligen är vi halvvägs och det börjar faktiskt kännas lite mer ”på riktigt” nu, magen har blivit större och vi har fått se bebis en gång till!!
Vi valde även att ta reda på könet, där fanns ingen snopp och dom kunde därför säga att det är en flicka (men man vet aldrig till 100%).
Hur kände jag när vi fick höra att det var en flicka?
Tänker vara helt ärlig med er, jag blev överlycklig!! Har alltid sett mig själv få en dotter och hade nog innerst inne hoppats lite på en flicka, MEN sen hade jag såklart blivit precis lika glad om det var en pojke i magen! Viktigast är ju att bebis mådde bra & hade växt som hon ska!
När vi gick från ultraljudet kände jag mig så otroligt lycklig, fjärilar i hela kroppen. Vi höll det hemligt i några dagar tills våra vänner kom över på lite fest hos oss, då avslöjade vi könet genom att spräcka en stor ballong fylld med rosa konfetti! Så mysigt. (video på detta finns på min instagram)
Vecka 20 är snart över och jag kommer dela med mig om hur jag mått denna vecka, men det kommer i ett eget inlägg.
KRAM / Mimmi <3
Kommentera
Nu är jag i vecka 19!! Hur galet? Jag är alltså nästan halvvägs och min lilla bebis vill fortfarande knappt synas? Vet att det är väldigt individuellt men det är helt omöjligt att inte jämföra lite..
Har så mycket hjärnspöken som säger att det inte finns en bebis där inne? Även fast jag fått se det med egna ögon på vårt första ultraljud… och jag känner det ju både fysiskt & psykiskt. Men det är riktigt jobbigt att inte se magen bli större och inte känna några rörelser, blir helt tokig haha! Vissa dagar ser magen större ut men det är mest svullet p.g.a. tarmar & andra organ som förflyttas och lite hård i magen osv. Men själva bebiskulan är fortfarande väldigt liten och det ser man när jag ligger på rygg (som på bilden).
Hoppas det släpper snart! Kanske efter nästa vecka när vi ska få titta på bebisen igen, och förhoppningsvis få reda på könet yaaay!
Hur mår jag i vecka 19 då? Cravings? Illamående? Arg, ledsen? Trött?
Det tänkte jag dela med mig utav i detta inlägg och jag tänker även uppdatera er om hur jag mår & hur magen ser ut varje vecka fr.o.m. nu.
Cravings? Jag har cravings. Dom är verkligen tydliga eftersom det är saker jag vanligtvis ALDRIG blir sådär supersugen på.. jag vill nästan bara äta krispiga, kalla & sura saker.
Det jag är mest sugen på just nu: morötter, päron, jordgubbar, äpplen, vindruvor, ananas, majs, granatäpple, tomat, gurka, ris, yogurt, banan.
Detta är saker jag alltid ätit såklart, men att jag blir mer sugen på en gurka/morot än en munk/bulle när suget slår till.. det är inte typiskt mig.
Hur mår jag? Jag har väldigt ont i huvudet denna vecka, tror det är p.g.a. järnbrist då mina blodvärden var väldigt låga sist jag kollade dom. Så nu har jag fått järntabletter som jag ska ta varje morgon! Förhoppningsvis blir det bättre snart.
Är inte särskilt trött och min energi är faktiskt riktigt bra, bara på morgonen som den inte är på topp.. vill gärna sova länge! Och när jag väl går upp är jag riktigt seg startad (tur jag jobbar hemifrån och kan ta min tid), äter frukost vid 12 tiden då jag har NOLL aptit innan dess.. äter jag för tidigt så spyr jag (det har jag gjort sedan vecka 8 ungefär). Men annars har illamåendet släppt, bara känsligare mot viss kost och kan inte äta (t.ex. kyckling, fet mat, kött, choklad (äter bara nötkräm), godis, pizza) utan att må illa.
Ingen smärta någonstans och humöret är hyfsat normalt! Lite känsligare än vanligt, nära till gråt och fäller en tår då och då över onödiga saker. Som här om natten haha, då hade vi glömt dra för gardinerna i sovrummet så det blev lite ljust när solen gick upp.. började tokböla och kände mig så ledsen över det, 5 minuter senare skrattade jag åt mig själv och somnade om. Ja ni fattar!
Har världens bästa stöd och pojkvän. Han gör verkligen alla rätt, helt otrolig. Tack <3
OCH NI! Såklart, världens bästa stöd och så himla kul att så många intresserar sig i denna del utav mitt liv också. Det betyder så otroligt mycket.
KRAM / Mimmi
Kommentera (8)
Ett efterlängtat inlägg! Så mycket frågor kring detta ämne.. och googlar du får du tusen olika svar. Så vem vet, mina svar & min syn på det kanske inte stämmer in på en annan persons. MEN jag ska iallafall dela med mig utav den fakta / kunskap jag har kring ämnet och hur jag lagt om min träning sedan jag blev gravid.
Att träna som gravid är nyttigt! Det finns inget farligt, negativt eller ohälsosamt med att träna under din graviditet.. den som sagt något annat till dig, den bör du ifrågasätta.
Sen finns det självklart olika sätt att träna på som gravid kvinna beroende på vem du är, dina förutsättningar, hur långt gången du är, tidigare skador, tidigare erfarenhet utav träning.. ja listan kan göras lång och den bör undersökas innan man väljer att träna med en bebis i magen.
Den träningen som passar för en person, kanske inte passar en annan. Men så är det ju redan innan en graviditet? Så egentligen förändras inte så mycket.
Det jag själv har tänkt på sen jag blev gravid är att inte lyfta för tunga vikter, hållt mig på en nivå som känns lagom med utmanande. Jag har en del övningar jag undvikt då skaderisken är lite större som gravid, din bäckenbotten luckras upp och blir skörare.. detta gäller nästan alla leder i din kropp under graviditeten, eftersom saker och ting ska förflyttas och röras runt så måste kroppen luckras upp lite. Detta medför såklart en större skaderisk.
Några övningar jag undvikt att utföra hitills är:
Alla typer utav crunches (sit-ups), finns ingen mening med att träna de raka magmusklerna under graviditeten eftersom dessa ska separera och du vill inte riskera att träna dom fel.
Ben övningar där vikten placeras ovanför huvud (som t.ex. overhead squats), det blir en tung belastning på din bäckenbotten när du håller en vikt ovanför huvudet. Och du vill inte ha för högt buktryck när du tränar som gravid pga skaderisken.
Utfall, alla typer utav utfall undviker jag eftersom bäckenbotten är skör och du vill inte dra ”isär” den.
Övningar med hopp & studs, detta ger också ett högt buktryck och känns inte särsklit skönt för mig så därför har jag valt att undvika dessa övningar.
Utöver detta har jag i princip hållt samma tempo med träningen, försökt jobba mycket med de inre magmusklerna & bäckenbotten så jag har en stark mage genom graviditeten och förhoppningsvis kan komma tillbaka snabbare efter förlossningen.
Jag rekommenderar alla gravida att träna / röra på sig, kroppen ska belastas med extra kilon under en lång period och inte nog med det, efter graviditeten ska du bära runt på en bebis som väger några kilon. Är det någon gång vi behöver en stark & fungerande kropp.. är det väl under denna period i livet?
Sen är det väldigt individuellt hur mycket DU bör träna samt vad DU bör göra / fokusera på. Så min rekommendation är att ta hjälp utav någon kunnig och inte jämföra dig med andra gravida.. för vi alla är placerade i olika kroppar och har olika förutsättningar.
Tänkte dela med mig utav min kost och hur den har förändrats i ett eget inlägg.
Hoppas detta var till någon hjälp, har ni andra frågor? Kommentera.
KRAM / Mimmi
Kommentera (2)