Klockan är tio och jag har precis lagt mig i sängen. Jag borde ha lagt mig för länge sen men längtan efter att bara vara tog över och jag höll nig vaken tillsammans med mannen min men nu blev det nog. Dags att sova.
I spjälsängen bredvid ligger en febrig Rasmus som inte alls verkar må bra. Han fick sin 18 månadersspruta förra måndagen och idag kom biverkningen av den. Under dagen har han haft 39 graders feber och eftersom min bror, som jobbar på Astrid Lindgren, har sagt att det är vid 39 grader som man ger febernedsättande så har vi gjort det inför natten. Jag är ganska restriktiv med Ipren och Alvedon men jag följer rekommendationerna när det gäller feber för att underlätta för Rasmus.
I tisdags tog jag emot mina elever och i och med det tog jag mig an min första klass som lärare. Det är mycket som händer nu och extremt mycket att göra men jag känner mig ändå positiv inför detta läsår.
Tack förresten för alla lycka till, från vänner, familj, okända och bekanta. Lite extra peppning var precis vad jag behövde. Nu tar jag mig fram från dag till dag dock eftersom jag jobbar så mycket. Idag har jag tex varit på jobbet från 7.00 till 16.45 och sedan har jag jobbat hemma 18.30 till 20.00 och då räknar jag inte ens in när jag letar fakta och inspiration på nätet. Det farliga med en iPhone är att jag kan jobba jämt!
Mitt tomma klassrum, inte helt klart men på väg!
Natti natti! Nu måste jag sluta mina blå!
KommenteraFörsta dagen på jobbet avklarat för mig. Första dagen på förskolan avslutad för barnen. Ångesten? Jo, den finns där…
För barnen har det gått strålande. Lukas, som vi oroade oss mest för, blev inte ett dugg ledsen vid lämning och har heller inte varit det under dagen. Rasmus blev däremot ledsen vid lämning men när det gick över så var han nöjd och glad resten av dagen. Så skönt att de trivs på sin förskola men för oss som föräldrar finns det ett och annat negativt att säga… Alltså riktigt tröttsamt hur dåligt denna förskola sköts och hade det inte varit för att vi letar hus och hoppas på att flytta riktigt snart så hade vi bytt. Nu blundar vi och ser till barnen och att de trivs tills vi kan byta förskola i och med flytt. Men missnöjda föräldrar är bara förnamnet!
På jobbet tycker jag att det gått bra. Känns som jag har tusen saker att göra innan eleverna kommer om en vecka men det ska nog hinnas med det också. Jag tror att min klass kommer bli en bra klass men tror också att det kommer bli kämpigt i höst. Jag ser ljust på det hela och tycker att det känns bra att vara tillbaka!
Sen är jag glad att jag inte behöver hämta och lämna mina egna barn på förskolan den första månaden utan att Sebastian sköter det. Han kan inte lyfta barnen men klarar det utan att göra det, skönt att de är så pass stora nu. Det var alltså tur i oturen att Sebastians rygg gick sönder för nu har jag en hemmaman medan jag jobbar heltid.
På väg till jobbet imorse. Började först klockan nio så fick nästan tre timmar med barnen på morgonen! Det var fantastiskt att komma hem strax innan fem och få de största kramarna av mina små älsklingar. Usch va jag saknat dem!
En gammal bild men en goding.
…och så även denna sommar, helt uppenbart för imorgon ska jag tillbaka till jobbet. Jag var där en sväng för att kolla om det som lovats innan sommaren var fixat men fick mina aningar bekräftade. Mitt klassrum som mina elever ska börja i om en vecka är tomt. Inga bänkar, inga stolar, inga lådor till barnen. Det var dessutom mer skräp i rummet än innan jag gick på semester och det störde mig nästan ännu mer. Allt var tomt utom mitt skåp som jag fixat och det som inte var mitt och som jag bad om att det skulle sorteras. Det lär blir en hel del slit i veckan alltså, och jag som har så ont i mina muskler :(. Kan inte ens sträcka ut armen utan att det värker och att dra på och av tröjan är nästintill en omöjlighet. Måtte det gå över under natten!
Den här underbara, envisa, glada, spralliga, intensiva killen kommer jag sakna så varje cell gör ont! Att vara ifrån barnen är det absolut värsta med att semestern är slut!
Och så den här fina så klart. Mina killar!
Så länge Sebastian är sjukskriven med ryggen så kommer jag jobba heltid. Tror det blir bra vid uppstarten av terminen och om barnen bara behöver vara på förskolan 9-15 trots att jag jobbar så finns det ingen anledning att endast jobba 80%. Det börjar jag med i september någonting…
Kommentera (1)Det var då min väckarklocka Rasmus vaknade och inte kunde somna om…
Det har varit en ok natt för Rasmus och jag har endast varit uppe två gånger med honom. Lukas kom in till mig vid tre och sover där fortfarande…
Tanken som slår mig när jag går upp är att jag hoppas att Sebastian blir bra så pass fort att jag kan få sova ut någon dag på semestern i varje fall. Jag behöver få sova tills jag vaknar, om så bara en gång innan jobbet drar igång!
Sen behagar han inte ens vara sitt glada jag nu på morgonen. Åhh, va trött jag är!!!
Vi är hemma i stan igen men tyvärr är inte Sebastian hemma med oss. Han ligger kvar på SÖS och det börjar bli så tröttsamt att det inte händer något. Min rekommendation är: Bli inte sjuk på sommaren för då står akutsjukvården still!
Vi får inga svar på vad som händer. Han har så ont i ryggen och ner i benet så det gör ont i mig att se honom. Förstår inte hur ett diskbråck kan göra så ont men troligen ligger en nerv i kläm, antar jag… Idag trodde vi att vi skulle få någon plan serverad efter helgen men Sebastians läkare har inte ens behagat visa sig på avdelningen. Istället har vi träffat en annan ortoped som inte kunde säga varken bu eller bä. Jag vill bara ha hem min älskling nu!!!
Barnen är lite mer oroliga än vanligt. Lukas är mammig och klarar inte av att jag går. Idag smög jag iväg till sjukhuset på eftermiddagen då han blev helt hysterisk när jag gick på morgonen. Det är inte lätt att vara alla till lags just nu men inser att jag heller inte kan vara det…
En ledsen och svettig älskling 🙁
Rasmus vill gärna ha nappen mer än vanligt. Han ber om sin ”bebis” som är hans snuttefilt flera gånger om dagen så även han känner på sig att det inte är som vanligt. Barnen är vana med att Sebastian är borta mycket men nu är det konstigt för dem.
Ringer pappa
Min mamma har varit här hemma sedan i söndags då jag bröt ihop lite smått på landet. Jag kände mig för splittrad så hon var snäll nog att följa med oss hem. Utan henne dessa dagar hade jag inte kunnat vara på sjukhuset så mycket som jag varit och sen vet jag att barnen har det bra med henne vilket gör att jag kan slappna av när jag inte är hemma. Tack för hjälpen mamma!!
Nu är jag själv med barnen men det kommer gå bra. Har dagen imorgon planerad och om jag bara får veta vad planen med Sebastian är så kommer allt bli toppen! Får jag bara veta en dag när han får komma hem så är jag nöjd men så får det gärna bli mycket snart! Mycket, mycket snart!
Bilder på när mamma var i parken med barnen idag. Nästan skönt att Rasmus gillar sin hjälm så mycket så man kan slappna av lite i vetskap att han inte kan slå i huvudet så hårt. (Senare på dagen ramlande han dock på bron utanför huset och slog i huvudet, denna gång utan hjälm)
Ska försöka somna tidigt idag. Har sovit extremt dåligt sedan Sebastian blev inlagd för en vecka sen. Kommer nog aldrig komma ikapp känns det som, speciellt eftersom barnen vaknar kl sex trots sena sovtider. Idag nattade jag dem tidigt så jag fick lite lugn på kvällen. Hoppas ändå att de sover liiite längre imorgon!
Kommentera (1)