I en vecka har hon varit här, min lilla mamma.
Min mamma och jag är väldigt tajta, så pass att vi kan tycka det är jobbigt ibland. För beroendet gör att att 50 mil blir för mycket.
Min mamma kan vara jobbigt omtänksam. Hon bryr sig om alla och gör allt hon kan för att hjälpa andra. Det kan vara hennes barn, barnbarn, eller en okänd flykting, hon gör ingen skillnad.
Hon ville komma och hjälpa till , och klappa på min mage, och det är precis vad hon gjort hos oss i en vecka.
Jag och hon brukar bråka om vem som ska göra vad. Jag tycker hon kan få vila och jag passar gärna upp henne eftersom jag vet att hon alltid passar upp andra. Men vänder jag ryggen till en stund så börjar hon städa nånstans. Detta har varit irriterande ibland, när jag tex tycker att det redan är rent. Hennes städande kan jag då ta som kritik över hur mitt hem ser ut. Det är lite känsligt när ens egen mamma städar hemma hos en. Någon som känner igen sig?
Men en sak vi är bra på ihop är att skratta och fika. Att gå på kondis och snacka länge om allt är ett måste när vi ses.
Den här veckan har varit annorlunda. Hon har varit en sann skänk från ovan, min lilla hyperaktiva mamma. Jag har uppskattat och känt mig så tacksam för all hjälp. Mitt hem har känts rent och ombonat, utan att jag behövt göra mycket. För just nu orkar jag verkligen inte. Jag sover dåligt och har ont i kroppen. Foglossning, ryggont, magont och absolut trötthet. Jag är bara slut! Det fattar hon utan att jag säger något, och tar hand om mig. Ja, jag har en man och en Arvid som också bryr sig mycket och tar hand om mig, men då Micke jobbar känner jag ändå att jag bör göra saker hemma, och det är fortfarande jag som måste lämna Arvid på fritids varje morgon. Mamma har gjort en stor del av min del den här veckan, och det var SKÖNT! Det är första gången jag bara njuter och låter henne göra precis som hon vill, utan att lyssna på det dåliga samvetet. Jag har tagit emot. Något jag har svårt för med gott samvete annars, men ska man göra det någon gång är det väl som höggravid man ska göra det?
Sen har vi även haft två loppisar inom en vecka, det är mycket att jobba med och förbereda, för att inte tala om att stå upp en heldag och vara sitt trevligaste, mest säljande jag. Senast var igår, då vi stod och sålde på höstmarknaden i byn. Vi sålde både loppisgrejor och hembakt. Micke hade bakat sina fantastiska saffran- & mandelbiscotti. Vi sålde bra och hade kul, men jag är trasig idag igen. Nu blir det inget mer sånt på ett tag!
I morse åkte hon hem, min lilla lilla mamma som är det största och starkaste jag vet. Hon fattas mig redan! Älskade lilla mamma, ses snart igen!
Kommentera