VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Vecka 33

Jag vet, jag säger det varje gång, men…Shit vad tiden går! Nu läser jag inte mycket om utveckling och sånt, det händer inte så mycket mer än att det växer och jag blir tröttare. Orken är slut, har som ständig mjölksyra i kroppen och att gå upp för backen till fritids och lämna Arvid är som ett maratonlopp på morgonen. Ja, jag VET det kommer bli tyngre, jag får säga det till mig själv idag: Vänta du bara… En annan sak jag sluppit fram tills nu är svullna händer och fötter. De känns varma och lite ömma. Igår grattade mig busschauffören till mitt välsigna tillstånd, så vi kan säga att det officiellt syns nu! Jag får ofta höra hur liten magen är, känner mig nästan konstig som inte växer mer, men jag vet  att jag är lyckligt lottad som slipper bära så tungt som andra. Att min lilla mask mår bra, det är det viktigaste!

 

Bild till vänster lånad av Babycenter.. Till höger är min alldeles egna mage.

 

Detta säger min lilla app om vecka 33

”Nu väger bebisen ungefär 2 kg och är cirka 44 cm lång. Nu bör bebisen (åtminstone för dig som är förstföderska) göra sig redo inför födelsen genom att vända sig upp-och-ner, så att huvudet pekar nedåt i bäckenet.

Under de kommande veckorna håller din barnmorska ett öga på bebisens position – vissa bebisar får för sig att de ska vända sig uppåt igen.

Din bebis kranium är fortfarande lite mjukt, eftersom benen inte riktigt sitter ihop ännu så att huvudet lättare kommer ut under förlossningen. Människor föder barn med ovanligt stort huvud i förhållande till mammans bäcken. Övriga delar av bebisens skelett hårdnar däremot nu och huden håller på att bli mindre röd och skrynklig i och med att bebisen lägger på sig underhudsfett.

Om du är förstföderska, kanske bebisen vänder sig nedåt denna vecka och fixerar huvudet mot livmoderhalsen. (Detta händer i ungefär hälften av alla förstagångsgraviditeter.) Om du är omföderska, är det vanligt att detta inte sker förrän sista veckan innan bebisen föds – och i vissa fall inte förrän förlossningen börjar. Vill du föda utan medicinsk smärtlindring? Här kan du läsa om icke-medicinska (‘naturliga’) metoder. ”  (Texten är lånad från se.babycenter.com)

 

Jag misstänker att den där smärtan som då och då känns i revbenen är ett par ben som sträcker på sig uppåt nu, men jag gissar bara. En annan sak som säger att han vänt på sig är att mensvärken är tillbaka, har ont nästan hela tiden långt ner, vilket kan vara ett tecken på att huvudet börjar fixeras och trycker nedåt.

Tiden går och det börjar bli dags att shoppa lite och fixa det som ska finns när han kommer ut. Vad nu det är?


Kommentarer


  1. Emelie 27 augusti, 2012 on 14:35 Svara

    Hej igen!:)

    Haha ja det kanske vore något med blöja ändå..! Läser till undersköterska och kan säkert komma över ett gäng vuxenblöjor från skolan! XD

    Gick in i v33 igår (BF 20 oktobet)! Det har gått så sjukt snabbt den sista tiden, början var mest ett långvarigt lidande för min del då jag kräktes och sov heeela tiden samtidigt som jag var tvungen att lida mig igenom en 4v praktik på ett demensboende. Doften där var inte att leka med för en gravidnäsa..! Veckorna gick hur sakta som helst, men nu när det magiska datumet närmar sig och jag har alla ”måsten” att ta hand om först (avsluta usk-utbildning genom 4 veckors praktik till, 1 prov och 3 inlämningar innan 12:e oktober) så känns det som att veckorna bara ramlar förbi!
    Men det ska nog gå bra:) och hinner jag inte så hinner jag inte, då får det la vänta.

    när jag åkte in till förlossningen så mättes sammandragningarna, allt över 20 på den där maskinen visade på att det var en sammandragning överhuvudtaget så det inte var något annat jag kände av (jag har ju heller inte gjort det här förr så jag har ju absolut ingen aning om hur man identifierar alla känslor och åkommor på rätt sätt så det är tur att det finns maskiner som kan göra det åt mig :P) ) jag tror att siffrorna ligger på bra över 100 sen när det är riktiga värkar istället, om jag inte misstar mig. (AJ)
    när jag kopplades till maskinen så kände jag inte längre av några SD alls (typiskt) och låg på 8 i värde, men sen steg det mer och mer ganska snabbt så när jag nådde 43-45 fick jag min spruta bricanyl som stoppade upp det hela. Vill nog minnas att det egentligen är allergimedicin, eller för astma. Men det funkade iallafall och fick med mig 7 stycken i tablettform ifall det skulle behövas.

    Fick SD häromdagen igen, tog ingen tablett för trodde det var ”träningsvärk”, gick och la mig och på morgonen efter ”läckte” jag när jag skulle gå ner för trappan här hemma. trodde att det var lite fostervatten som sipprat ut och fick panik, men det visade sig att SD kan visa sig genom väldigt vattniga, förlåt för informationen men kan vara bra att veta, flytningar.

    Jag hade ingen aning!! mina trosor var dyngsura och ingen har sagt att något annat än fostervatten ska läcka ur mig…!
    Detta innebär att den dag då vattnet verkligen går så kommer jag att tänka ”äääääsch, det är bara en sammandragning!” haha XD
    pratade om detta med en kompis som är tvåbarnsmamma, det visade sig att samma sak hade hänt henne vid andra sonen men att hon inte hade fått någon annan förklaring än ”det är inte fostervatten.” vid kontroll, hon kände sig sjukt äcklig och undrade om hon råkat kissa på sig utan att veta om det, eller eventuellt lida av så mkt köns-svett att trosorna dränktes. det är synd att det ska skilja så mkt mellan olika barnmorskor när det kommer till att få information och kunskap som -framförallt vi som förstagångsföderskor- inte har den blekaste aning om..

    Hoppas allt är bra med dig o magen också! jag läste någonstans att bebisarna kan drömma och gråta redan nu, min undran är då- vad tusan drömmer de och vad gråter de över? ”usch inatt drömde jag att jag var vaken!” ….? haha, är spännande att klura på detdär!:)
    Är din mage snäll vid dig eller blir du som jag utsatt för karatesparkar ungefär heela tiden?

    Kram!

    • Gravidpanik 25 september, 2012 on 14:59 Svara

      Hej Emelie!
      Det är så kul med dina långa kommentarer, men jag var sämre på att svara, märker jag.
      Hur går det med pluggandet? Du har ju inte långt kvar nu på allt du skulle hinna med innan bebisen tittar ut!
      Tack för infot, äcklig eller inte så uppskattar jag såna berättelser, man lär sig alltid nåt och blir mindre orolig över vätskensamlingen i ”de nedre regionerna” som min barnmorsk säger. Är det förresten inte lite märkligt med en barnmorska som inte kallar saker vid sitt rätta namn? Snipperiet är ett roligt ord, det använder jag när jag ska prata allmänt om allt som händer med just slida och området däromkring… Nåväl, var var jag? Jo, det här med flytningar…tack för varningen! Det satte igång med buller o brak, mer för varje dag som går!

      Ja, du karatesparkarna blir bar värre hela tiden. Så fort jag sitter ner är det partytime, då sätter det igång. Som ett eget sambtåg har han där inne!
      Nu har jag också hört om hur man mäter värkar, så nu fattar jag vad du skrev om! Lät ju inget kul det där! Hur mår du nu då?
      Om du vill så kan vi mailas istället. [email protected].
      Ta hand om dig!

  2. Emelie 23 augusti, 2012 on 14:24 Svara

    Hej igen!:)
    förra veckan fick jag också känna av mensvärk, men trodde det berodde på stress över skolpress och hantverkare som ränt omkring här hemma och levt rövare (jaa för en god sak, vi har numera ett välfungerande badrum och jag är jätteglad…Men inte lika glad som över att det numera är lugnt tyst och hyfsat rent här i kåken 😛 ) hur som helst led jag i det tysta över mensvärken i ganska exakt ett dygn innan jag blev lite orolig och började googla (googel=panikframkallande=ringa barnmorskan). tur var väl det för det visade sig vara sammandragningar, låg på 43-45 ungefär. och gissa vad man får höra av vänner och bekanta med barn?” VÄNTA DU BARA…!den känslan kan du x med tusen,NEJ EN MILJON!” haha, så jag kunde inte annat än att skratta högt när jag läste ditt förra inlägg!
    det gick bra iallafall och efter en spruta bricanyl senare så lugnade det sig. Har du haft sammandragningar eller andra händelser?
    Idag verkar det dock vara på väg tillbaka för min del men får avvakta och se innan jag ger mig på att ta någon av tabletterna jag fick med hem från förlossningen ifall SD skulle bli lika starka igen. Till dess tänker jag visst beklaga mig över det där gröpandet under revbenen, slagen mot urinblåsan och värken i ryggen 🙂

    Och på tal om blåsan,när jag häromdagen var ute och gick med styvson och fästman så beklagade jag mig över att för 1000:e gången under dagen vara akut kissnödig.
    Styvsonen uppmanade mig att gå på toa då, varpå jag kontrade med att det inte är lönt för det kommer ändå bara en droppe.
    -Jamen, kissa i byxorna då! EN ENDA droppe- vad gör det? kan ju inte va värre än att bli blöt av lite regn.

    haha! Tog inte till mig av det rådet kan nämnas…:)

    • Gravidpanik 25 augusti, 2012 on 13:05 Svara

      Hej Emelie! Kul att se dig här igen! 🙂
      Din kommentar fick mig att skratta flera gånger! Kanske lika bra att börja använda blöja? Man orkar liksom inte lever efter blåsan… Men jag har förberett med nya tidningar inne på toa, spenderar ju mycket tid där nu, lika bra att mysa till det, haha

      Men det där med sammandragningar lät inget kul! Vad var 43-45? Något jag inte lärt mig?
      Ja, jag får sammandragningar, då hela magen spänner sig, flera gånger om dagen. Så fort jag tar i eller går för länge. Störigt och lite obehagligt men inte så farligt än och inte regelbundet. Vad är bricanyl bra för o vilka tabletter fick du? Känner att jag inte har koll på mycket än, lär mig gärna! 🙂
      Vilken vecka är du i nu?
      Hoppas magen lugnar sig och du får må bra länge til! Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna