Jag glömde berätta vad Arvid sa när vi berättade att han ska bli storebror ju!
Jo, vi tänkte göra det till en kul grej, fira tillsammans som familj, så vi bakade en tårta. Eller…jag köpte rulltårta och aprikoser i burk och gjorde en ”blandtårta”. Den blev riktigt fin och god. På väg hem från dagis berättade vi att vi hade en överraskning till honom. Först när han såg tårtan trodde han att den var överraskningen. Men när vi satt oss för att fika berättade vi att överraskningen var att han ska bli storebror, och tårtan är för att vi ska fira det tillsammans. När han fick veta att han ska bli storebror blev han superglad o ropade ”WOHOOO ÄNTLIGEN! Det är precis vad jag önskat mig!”. Jo, han har ju tjatat om en lillebror ett tag. Medan vi åt tårta pratade vi om bebisar och tittade i boken ”Ett barn blir till”. Han fastnade särskillt för en bild med en liten, för tidigt född, bebis med platt rumpa.
Det roliga är hur en femårings tankeverksamhet funkar. För efter en stund av pratande, fikande och läsande i boken tittar han upp och säger ”Ok, nu vill jag ha min present, var är den?”.
Japp, överraskning betyder present i hans värld, och han hade glömt allt vi pratat om på en sekund.
Kommentera