En till Allt för föräldrar webbplats

Orolig mamma

Ikväll är jag förtvivlad. Min ena flicka på snart 6 år, mår inte bra. Hon ville tala med mig själv, vilket hon fick så klart. Min stora flicka la sig och läste en bok i sin säng, medan jag och lillasyster pratade. Hon ville lätta sitt hjärta om att hon retas för tjockis. Tillsaken hör även att vi bytt skola på grund av att hon retades MOBBADES på sitt dagis, så vi bytte till en annan del av kommunen. En omtalad skola, för att de tar hand om varandra och är snälla. Nu har det börjat även här för ett tag sedan.  Min lilla flicka, mammahjärtat gråter, jag känner hur jag blir arg och ledsen. Tänker att, vad ska jag göra mer? Hon begränsas med mat, hon har endast lördagsgodis, hon tittar aldrig på tv eller spelar tv spel och sådant. Hon leker och älskar att röra på sig. Jag åker två gånger i halvåret till ett hälsoteam som stöttar för barn med övervikt. Hon är överviktig, jag och hon själv vet om det. Och ja vi kämpar, inte för hon ska bli ”som alla andra” utan för att hon själv ska må bra och trivas med sin kropp. Denna lilla kroppen, denna underbara själen.

Ord som kommer så lätt från en mun, skär djupa sår i min lilla flickas själ. Jag hoppas för mitt liv, att mammas plåster hjälper (HJÄRTA OCH KÄRLEK).

8 reaktioner på ”Orolig mamma

  1. Gud, det hugger till även i mitt hjärta! Och jag förstår hur du känner dig då jag också har en dotter som är nästan i samma ålder. Vi har nyligen också bytt till en annan förskola då vi flyttat till Stockholm från en mindre ort i Sverige. På förra förskolan hade min dotter sitt ”tjejgäng” och älskade verkligen att gå till förskolan för hon ville så gärna vara med sina kompisar. Nu är det inte alls samma sak. Här är det få tjejer i min dotters ålder och dom få tjejerna som finns har liksom redan ”gaddat” ihop sig och min dotter frågar mig varför ingen vill leka med henne, varför inte hon har kompisar osv. Det gör verkligen ont i mitt hjärta och jag har tänkt att kanske ska vi flytta tillbaka men jag har pratat mycket med henne om det och nu är det bättre. Men det är ändå mildare problem än vad din dotter har. I ditt fall handlar det om att ditt barn mobbas. Vilket verkligen väcker starka känslor hos mig. Inget barn ska behöva utsättas för mobbning, det ska vara nolltolerans! Och jag som inte varit med om detta tidigare kan inte förstå varför man väljer att flytta på ett barn som blir mobbad istället för att få de som mobbar att förstå att det är fel. För pedagogerna på den nya förskolan jobbar verkligen med att min dotter ska komma med i leken med de tjejerna som är i hennes ålder, vilket är väldigt fint av dem. Så förlåt för min okunskap om det, finns säkert en förklaring (dom kanske har försökt så gott det gått) bara att jag tänker mig att nu blev det ju så igen och det måste ju vara som en ännu hårdare smäll denna gången för din dotter. Eftersom hon nu blir utsatt igen av mobbning så undrar jag lite hur den nya förskolan ska hantera problemet. Din dotter kan ju knappast orka med en flytt igen tänker jag. Det är otroligt ledsamt och jag vill bara hjälpa då jag verkligen känner med dig som mamma. Men jag tror det är jätte bra att ni pratar om det du och din dotter, berätta hur värdefull hon är, hur modig hon är som går till förskolan, förklara att dom barnen som mobbar vet förmodligen inte om att man kan se olika ut i kroppen, vi alla ser olika ut, att hon verkligen inte ska lyssna på dem utan hon är helt underbar precis så som hon är, visa kärlek och låta henne berätta hur hon känner och tänker. Kanske sysselsätta henne med något där hon träffar andra barn. Jag går i söndagsskolan med mina barn och där pratar man om många goda värderingar och om hur viktigt det är att vara snäll och bry sig om andra. Där har mina barn lärt känna många av sina vänner och barnen älskar att gå till söndagsskolan just för att det är lite pyssel och efter söndagsskolan så är det fika och barnen får tid för varandra att leka. Aktiviteter som dans, sång, gympa mm så är det ju mest det och sen när det är slut så går alla hem så därför föreslår jag söndagsskola där hon kan träffa andra barn som hon kan hitta vänner i! Sen angående vikt och mat så är det ju väldigt olika tror jag med vilka barn som lägger på sig så att sätta henne på någon aktivitet för att hon ska gå ner i vikt tror jag inte mycket på när hon är så liten. Jag tror mer på att hitta en aktivitet som istället stärker hennes självförtroende. Utövar hon något som gör att hon gör små framsteg och hon tycker det är kul så växer hennes självförtroende vilket är bra för henne! Blev väldigt långt men jag blev verkligen tagen av ditt inlägg! All kärlek till er! Det kommer ordna sig ska du se <3

    1. Utanförskap och mobbning är fruktansvärt. Jag har lärt mina flickor sedan de var små att alla får vara med och leka. Alla är lika mycket värda, vi är alla unika och ser olika ut. Men när mobbningen började så ändrades min lilla flickas självförtroende till att vara mer sluten som person, vilket inte är hon. Hon hade nu precis börjat blomma ut till att vara sig själv, öppen och glad! Jag har precis avslutat ett samtal med en av pedagogerna som träffar henne varje dag. Jag förklarade hur viktigt det är att de tar tag i detta idag. Jag kommer ha en tät kontakt med dem. Tack för din berättelse och fina ord. Min flicka är inte ensam om att vara utsatt, det är hemskt men betyder även att alla borde prata med sina barn om att alla är vi olika och ändå lika. Att ord från din mun kan såra en annan så det blir sår och ärr.
      Jag tar till mig ditt tips om aktivitet som hon kan stärka sitt självförtroende ist för aktivitet för att gå ner i vikt.
      Byte av skola igen hoppas jag verkligen inte att hon sa behöva gå igenom igen, då flyr hon från de som mobbar, vilket är fel. Men när min flika bytte skola, var hennes beslut för hon orkade inte med dem längre.
      Tack <3

      1. Du har så rätt i det du skriver! Om alla föräldrar och vuxna vore som du så skulle mobbningen vara mindre om inte helt borta även hos barn! Det är vi föräldrar som ska vara ett föredöme och en vägledare åt våra barn. Det är vi som lär barnen vad som är rätt och fel. Men tyvärr finns det ju även vuxenmobbning så om inte ens vuxna människor vet hut om vad som är rätt och fel så såklart barn växer upp med den okunskapen.

        Jag hoppas verkligen att denna gången är det övergående för din lilla flicka, att dom reder ut problemet på förskolan! <3 Men jag finns här som läsare och stöttar dig virtuellt (säger man så tro ?) 🙂 Och jag tycker det är så starkt att du vågar skriva och dela med dig! <3

  2. Vad ledsen jag blir av att se att mobbingen fortsätter att krypa längre ner i åldrarna. Så tråkigt :/

    Ni verkar ändå ha en stark tjej som vågar berätta, det är inte alla barn som gör det. Ni gör ju verkligen allt rätt! Jag hoppas att skolan tar det här på allvar och det blir mer prat om det att det inte är okej att ge andra öknamn. Kanske en temavecka?

    Har själv varit mobbad över min kroppsform så förstår verkligen vad din fina tjej går igenom. Det är jobbigt men hon ska aldrig ge upp även om det bitvis är svårt.

    All styrka till er!!

    1. Ja hon är stark som vågar berätta, hon vet att jag gör allt för att hon ska må bra. Jag märker dock att hon samlat mod till det, hon ville prata ostört med mig, hon ändrade tonläge och rösten var darrig, mamma sa hon, jag är tjock!. Det var som en iskall tryckvåg i hela kroppen, nu kommer de igen tänkte ja. Nej nej Nej… Va ska jag göra nu? talade i lugn och ro med henne. Ingen ska få göra barnen illa, varken barn eller vuxna. Jag ska stå upp för henne alltid!
      Kan inte alla bara få se ut som de ser ut, utan att mobbas? Det är fruktansvärt för den som är utsatt. Det är hemskt som mamma att se sin lilla flika dra in magen i spegeln. Gråter inombords, för hon är vacker, så vacker.

  3. Usch jag blir såå ledsen. Känner verkligen med dig som mamma. Har ni möjlighet att ta kontakt med föräldrarna själva? Skriv ut mejl till föräldrarna? Usch jag tycker alla borde ta ansvar! Jag skulle bli SÅ arg och besviken och ta det på största allvar, skulle absolut kunna vara med i skolan om jag fick reda på att mitt barn mobbade någon klasskompis alltså. Jag är så noga med att ALLA ska vara med, det spelar ingen roll hur man ser ut, lång, kort, kraftig, smal, mörk, ljus osv bara man är SNÄLL!! Jag hoppas innerligt att det slutar, hon är ju så ung. Sånt här ska inte bekymra henne 🙁 Massa styrka till dig!! <3

    1. Den möjligheten finns, jag kommer att ta kontakt med föräldrarna idag. Skulle det vara tvärt om, att mina flickor mobbade någon, så skulle jag vilja veta det. Skulle göra allt för att de skulle sluta, förstå allvaret med kränkingar, ord och handlingar som skadar andra. Gott att höra dina ord om att alla får vara med, det spelar ingen roll hur man ser ut, bara man är snäll <3
      tack <3

      1. Precis så tänker jag också! Att om mina barn skulle mobba något annat barn så skulle jag verkligen vilja veta det! Så tycker du gör helt rätt i att kontakta föräldrarna. Sen kanske alla föräldrar inte reagerar precis som jag och du skulle gjort dvs vi tycker det är bra att vi får reda på det så kan det säkert vara men oavsett deras reaktion så tycker jag du gör helt rätt!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *