Nu har ungarna börjat prata om husdjur. De tänker sig möss i bur. Jag säger bara nej tack! Det här är inte ett husdjur för mig. Jag vill inte ha mus i mitt hus. Jag minns vad som hände på landet förra sommaren då vi kom ut och insåg att vi hade fått nya husgäster under våren.
Jag kan säga att det var inte gulligt. Först tänkte vi att vi skulle låta de små djuren få leva någon annanstans. Vi fångade och släppte ut på andra sidan ön. Men de där rackarna kom tillbaka eller så hade de helt enkelt lämnat så många barn efter sig.
Det var när det gnagdes på kablar som mitt tålamod rök. Då kände jag att vi inte längre kunde vara så milda. Resten är historia. Vi har inga möss i huset på landet nu. Och jag tänker verkligen inte börja med möss här hemma i stan. Nej, nej och nej!
