Vi har börjat sommarlovet med regn och skyfall. Ena stunden är det solsken och varmt, sedan börjar det dugga innan regnet blir tyngre och tyngre och blir till stora regndroppar som landar hårt. Igår var vi ute tre gånger och det hände samma sak varje gång. Alltsammans sker på cirka 15-20 minuter i omgångar. Tyler är dock lycklig över att kunna hoppa i vattenpölarna så det går ingen nöd på honom. Jag och barnen startade förmiddagen med att ta oss ner till stan för att vaccinera dem sin andra dos av Hepatit A. Tyvärr hade de enbart 2 doser kvar så Tyler får vänta till nästa gång. James och Chloéy satt fina på britsen och verkade oberörda av sticket. Inombords vet jag med mig att man kan bita ihop hårt bland människor man inte känner och det tror jag att James gjorde. Chloéy är så van vid sprutor att det alltid finns värre tillfällen att jämföra med. Det var ju inte längesedan hon låg inne på sjukhus till exempel. Innan det var vår tur var det en tjej i James ålder som hade ren panik inför sin spruta. Hon skrek och det lät som hon stred för sitt liv i rummet där man fick sprutorna. Stackars liten. Efteråt var hon hur lugn som helst och som för de flesta barn är det inte så farligt i efterhand.
Idag hoppas vi få till lekträffar med kompisar till James och Chloéy. Annars har vi inga stora planer. Skärmen till vår platta gick sönder igår så den är oanvändbar i barnens händer med risk för att få glas i fingrarna. Skärmtid är det mest vanliga sådana här regndagar. Det får bli musik och tv-tittande istället. Hoppas ni får en bra tisdag!
Vi kämpar varje kväll med att få barnen att somna. Det har blivit till en vardaglig kvällskamp som börjar vid sju, åtta-tiden och slutar framåt tio, elva. Ingen lyssnar på vad vi säger och alla tre går upp i varv och blir som durasellkaniner med energinivåer som aldrig verkar ta slut. De sätter igång varandra hela tiden och även om vi lyckas få en av dem att lyssna och lugna sig varar det inte särskilt länge. De flesta kvällar blir det överskottsenergi som slutar med tjafs och bråk. Det är så sjukt jobbigt att man får ångest varenda kväll. Återhämtningen är noll procent för de enda timmarna vi som föräldrar har med varandra är på kvällarna när barnen har gått och lagt sig. Inte ens en ynka 30 minuter har vi det tyst innan vi själva går och lägger oss och vi hinner knappt konversera med varandra.
Idag har dock Anton och jag varit iväg några timmar ensamma. Det var första gången på säkert 2 månader vi kunde prata ostört och reda ut saker. Det är verkligen ohållbart att vi inte har kunnat prata med varandra på så många veckor. Det tär på relationen fortare än man tror och när det går för lång tid emellan är det enkelt att lova varandra att det inte ska få hända igen. Sedan står man där igen 1 år senare. Vi vet att vi måste prioritera tid tillsammans bara vi två för att vi ska kunna ta hand om familjen på bästa sätt men det är lätt att ta allting annat före. Just idag känns det som att tiden inte räcker till. Anton och jag hade kunnat vara borta i en hel vecka men ändå kommit hem till omöjliga nattningar. Vi har provat så många saker som inte fungerar och vi testar oss fortfarande fram. Rätt som det är kommer det fungera men vägen dit känns omöjlig.
Det är så många gånger jag har känt såhär som förälder och det kommer bli fler gånger i framtiden också. Ofta händer det när barnen hamnar i nya faser som kräver väldigt mycket energi av en själv som förälder och extremt mycket tålamod. Det kan kännas som att de där faserna aldrig ska ta slut men plötsligt har man tagit sig igenom dem. Då känns allting så enkelt och självklart. Det är många gånger vi har fått ”aha-upplevelser” när en fas tagit slut och vi äntligen fått veta vad problemet har varit. Mot slutet tryter tålamodet nästan alltid för en och samma fas kan hålla på väldigt länge. Det är intressant att jämföra barnen och deras egna faser för de påminner om varandra men de kan visa sig lite olika. Chloéy och James jämför vi ofta och vi kan konstatera att James hittills har haft ”light-version-faser” jämfört med Chloéy och det känns alltid betryggande. När vi gått igenom en tuff period med Chloéy märker vi av samma beteende på James en tid därefter men han är väldigt lätthanterlig i jämförelse. James och Chloéy är väldigt olika som personer och jag tror det också påverkar.
Ikväll har vi haft ännu en tuff nattning. Den tog slut för en stund sedan med en liten Tyler som blev ett vrak efter att inte ha somnat när han behövde det och sedan spårade det ut för att han blev så övertrött att han inte visste vart han skulle ta vägen… Tyler brukar somna senare än James och Chloéy nu för tiden och det funkar ju inte i längden. Nu är vi lediga en tid framåt och det gör inte saken enklare. Men jag tror det är viktigt att fortsätta med vissa rutiner ändå såsom på kvällarna. Måtte detta ta slut snart…
Chloéy blev frisk till skolavslutningen som var förra tisdagen. Helgen innan fick hon ta det lugnt och vila upp sig för att ens kunna ha en chans att vara med på avslutningen. Under tiden blev stackars James sjuk och hade magsmärtor liknande Chloéys. Tur nog pågick det inte lika många dagar och han återhämtade sig betydligt fortare. James missade tyvärr sin första skolavslutning och han var så ledsen för det. Jag också. Jag saknade verkligen honom på skolan. Särskilt när jag såg hans klass och kompisarna han leker med. Många känslor var inblandade den dagen och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna när barnen sjöng på gården. Det är en så stor grej för mig att närvara på sådana tillställningar och det är så fint. Man kan aldrig få tillbaka dessa tillfällena och det är ett visst antal år som vi föräldrar kan vara med på det här sättet, sedan blir de stora tonåringar som vill hänga med sina kompisar efteråt.. Jag missade Chloéys första avslutning förra året när jag var i Stockholm för att närvara på min brors student. Det går inte vara med på allt och det gör ont att missa stora händelser. Barnen förtjänar det bästa alla dagar i veckan! Jag är så stolt över er och allt ni gör!
James blev frisk några dagar efter skolavslutningen och kunde återgå till skolan i torsdags. Sedan dess har han fått tillbaka mer energi och är samma glada men busiga James! Men hör och häpna så insjuknade såklart Tyler också med liknande symtom så han var jag hemma med förra veckan också. Tyler är vaccinerad mot Rota-viruset och det märktes att han inte blev lika sjuk som sina storasyskon. Vi vet inte 100% om James och Tyler också hade Rota-viruset men sannolikt fick de samma virus i kroppen trots våra försök att inte låta barnen gå på samma toalett och så vidare. Tyler går inte ens på toaletten men han fick ändå i sig det på något annat sätt. Jag och Anton använde toaletten på övervåningen under hela sjukperioden som pågick i 2 veckor ungefär. Vi sanerade toalettstolarna varje dag och spritade händerna konstant. Det är skönt nu att alla har blivit friska och vi slipper hålla oss ifrån varandra.
Innan denna helgen tog vi oss det efterlängtade första doppet i sjön vi inte kunde göra när det var sjukstuga mitt i värmen! Det var skönt att ta med barnen dit och se deras glada ansikten. Mina fina 3. Casper var också med och badade. Anton var iväg på annat håll. Tyler är inte jätteglad över att doppa sig men han står gärna vid strandkanten och kastar sand haha!
Helgen i övrigt spenderade vi med att hjälpa mormor att flytta och det gick hur smidigt som helst! Nu bor vi väldigt nära varandra och jag känner på mig att det kommer bli många fina utflykter i sommar tillsammans. Det blir ju enklare att göra saker ihop när man har cykel/gångavstånd till varandra. Så småningom kommer James och Chloéy lära sig hitta dit på egen hand ❤
I helgen har jag tagit hand om barnen själv under tiden som Anton varit iväg på äventyr i Milano! Det har varit både skönt och intensivt. Skönt att ensam styra rutinerna för när saker och ting ska göras vilket lätt krockar när man är två vuxna som inte alltid tänker likadant. Jag har prioriterat så som jag vill utan att det har gått Anton på nerverna och tvärtom. Samtidigt har det stundvis varit jobbigt att inte kunna lämna över ansvaret. Gå ut från lägenheten och andas ensam efter ett Tyler-utbrott. Han är riktigt envis och skriker frustrerat ”MAMMA!!” när han inte får som han vill. Jag vill både skratta och gråta samtidigt när han gör så för han är så söt men samtidigt skriker han så starkt att jag får ont i öronen. Efter en stund lugnar han ner sig och vi kan leka någonting igen så att han glömmer vad han blev ledsen av.
Torsdag och fredag flöt mestadels på som vanligt. Barnen gick i skolan och jag jobbade. Kvällarna har varit tuffa för att det har varit svårt att natta alla 3. Tyler somnar sent för att bara vara 2 år gammal.. Han får så mycket extra energi efter 19 när jag försöker varva ner allihopa här hemma. Han vill leka och bli jagad genom hela lägenheten. När han väl ligger i sin säng måste jag antingen ligga bredvid honom, sitta bredvid honom eller sitter han i mitt knä. Han somnar just nu av att vi håller varandra i händerna. Inte en hand utan båda händerna måste han hålla i. Haha jag orkar inte… Vi tog oss igenom helgen tillslut. Jag försökte prata med James och Chloéy redan innan helgen att det kommer bli utmanande att dela på mig under så många dagar. Men de klarade det väldigt bra ändå.
Vi har varit i lekparker, barnen har lekt med kompisar, badat i jacuzzin, åkt på utflykt med barnens farmor och farfar till en liten djurpark. Så det har hänt grejer. Jag glömde att jag tog med barnen till Mc Donalds i lördags på lunchen. De fick önska vad vi skulle äta den dagen. Efteråt åkte vi och köpte skor till skolavslutningen som är om en vecka!!! Sedan fick James och Chloéy köpa lördagsgodis. Jag hänger inte med på att det är sista skolveckan denna veckan och det är inte ens en hel arbetsvecka! Nästa vecka på tisdag går Chloéy ut ettan och James går ut förskoleklass. Mina fina! Jag missade förra årets skolavslutning för Chloéy för att jag firade min brors student i Stockholm så detta året är det revansch. Chloéy ville så gärna att jag skulle göra tårta förra året och därför gör jag två stycken detta året. Alla föräldrar hjälper till att ordna tårtor till skolavslutningen som vi ska äta efter de har sjungit. 12 tårtor totalt. Jag ser fram emot att baka dem!
Efter skolavslutningen är det inte långt kvar till James födelsedag.. 7 år fyller han! Några dagar efter det kommer midsommar. Bara roliga saker som händer i juni. Tyvärr ligger Chloéy sjuk idag och mår inte alls bra men bättre att hon är sjuk nu så hon inte missar sin avslutning nästa vecka. Hoppas ni har en skön långledighet!
KRAM!
Nu har vi fått känna lite på värmen och vad som komma skall i sommar. Regnet har tagit över och solkrämen har bytts ut till regnkläder. Tyler fick ett nytt set med regnbyxor och jacka men skulle bestämt ha på sig ett par för små stövlar som han hade i höstas. Han har ett par som är större men han föll nog för färgerna och mönstret på de gamla haha! Om det är någon som älskar att leka i vattenpölar och gegga är det Tyler. Han är alltid den smutsigaste ungen på förskolan när vi hämtar och det är ofta sand på hela kroppen. Ibland ser det ut som någon har doppat honom i vatten och sedan sand.. Jag tänker att han har haft väldigt roligt när han ser ut så haha. Det är mindre kul att tvätta av honom och byta om efteråt.
I sommar kommer barnen vara lediga i fem veckor sammanhängande. Från vecka 27 och framåt när deras fritids stänger. Vi vill helst undvika att de ska gå på en annan skola, särskilt för Tylers skull som fortfarande är så liten. Han kommer börja på en annan förskola efter sommaren också så det får inte hända för mycket på kort tid. Det tar ett tag innan de vänjer sig vid nya vuxna.. Förskolan Tyler ska börja på ligger nära oss och det är samma förskola som James och Chloéy gick på när de var små. Det känns mer tryggt för den är inte lika stor som den nuvarande. Vi har upplevt att det varit alldeles för få vuxna i Tylers grupp senaste tiden och det har varit svårt att lära känna de som jobbar just för att de roterar konstant. För de yngsta grupperna är det inte bra. Jag vill se samma personer när jag lämnar och hämtar och jag vill veta vad de heter. Sedan ska dem också veta vem jag är och vilket barn som tillhör mig.
Igår vid middagsbordet presenterade vi sommarens förslag på aktiviteter till barnen. Kolmården var högst på listan. Det är något de tjatat om att få åka igen till efter att vi var där för två år sedan. Det var verkligen en värd resa den gången och vi tror på att det kommer bli minst lika bra denna gången. Vi kommer avsätta mer tid för att hinna med allting vilket vi inte gjorde sist. Bamses värld var så mycket större än vi trodde och man fastnade liksom där. Hotellanläggningen är ett stort plus som har mer att göra än man hinner med. För vår del har det inte blivit stor skillnad att bo på Vildmarkshotellet som det heter jämfört med att åka in till Norrköping och bo över. Vi har försökt jämföra fram och tillbaka vad som blir ekonomiskt bäst och prisvärt men det blir Vildmarkshotellet denna gången igen! Så tillsammans med Antons syskon och föräldrar åker vi en helg i juli och det ska bli super kul tycker allihopa!
Eftersom det kostar lite mer att åka till Kolmården kommer resten av sommarens aktiviteter vara mer simpla. Men vi funderar på Barnens Gård också. En dagsutflykt vi har uppskattat alla somrar sedan James och Chloéy var väldigt små. Som vanligt fyller vi inte vår kalender med aktiviteter utan vi gör det som passar bäst för oss och utifrån hur vädret blir. Vi bor nära badplatsen nu igen och jag känner på mig att det kommer bli många besök dit. Det ser jag fram emot ❤
Hoppas ni får en fin eftermiddag och kväll!
