Mörk, mysig och lugnande är hösten för mig. Jag har alltid tyckt om den för att jag gillar att bara sitta hemma och mysa. Inte ha lika många måsten och inplanerade aktiviteter. Att tända ljus är ju bland det mysigaste man kan göra som också ger en det där lugnet som behövs mitt i all vardagsbestyr. Det som är nackdelen med hösten är mörkret som leder till en trötthet som man aldrig är riktigt redo eller beredd för. Jag har definitivt inte varit redo i år heller och jag har känt mig lite deppig av någon anledning. Kanske för att jag är mitt i ekorrhjulet just nu vilket jag fasat för innan jag hamnade där. Men nu är det min verklighet och jag kan inte riktigt acceptera det ännu.
Anton och jag hämtade Tyler tillsammans på hans förskola idag. Han stod i ett av utegårdens förråd och lekte vilket gjorde att vi inte fick syn på honom i första taget. Men så tillslut tittade ett litet ansikte fram och han såg oss direkt. Hela hjärtat fylls med massa kärlek när våra blickar möts och han håller fram sina armar hela vägen bort mot oss som avslutas med en lång kram. Det känns riktigt jobbigt att Tyler går långa dagar. Jag har inte samma kontroll och möjlighet att hämta tidigt som jag hade när James och Chloéy var lika små. Vissa dagar är extra tuffa och då har jag svårt att tänka på något annat än att dagen ska ta slut och jag får träffa honom igen. Jag saknar de stora barnen också men det är en annan sak när dem är så små som Tyler är. Jag vet att både James och Chloéy älskar att vara på fritids till exempel. Vilket är jätte positivt. Vi får helst inte hämta tidigare om vi frågar dem. Men Tyler å andra sidan, han vet inte varför han är på förskolan och har inte en blekaste aning om vad Anton och jag gör på dagarna. Ibland undrar jag vad han tänker när han går runt där, utan att veta vad klockan är, eller när nästa måltid kommer, och framförallt när vi kommer och hämtar honom igen. Nu har han börjat förstå att vi kommer tillbaka vilket tog ett par veckor men det gör stor skillnad att han inte bryter ihop när vi lämnar på samma sätt längre. Nu är det mer några snyftningar och det är över så fort vi dragit oss undan hans synfält.
I helgen var Anton och jag iväg några timmar utan barnen. Casper, min lillebror, passade alla tre barnen och under tiden åt vi middag ute och gick på standup. Det var en mysig lördag kväll bara vi två! På söndagen lunchade vi hos Antons föräldrar. Vi tog även med en av våra dvärghamstrar som gick bort någon gång på natten/morgonen till söndag. Jag hittade honom liggandes utanför sin sovkoja, helt stel. Vi hade väntat oss att han skulle somna in för att han varit sjuk sedan ett tag tillbaka. Men han har varit pigg och snäll hela tiden så vi lät det vara tills hans kropp inte orkade mer. Dock tror jag att hans brorsa som är kvar i livet kommer vara deprimerad nu. De har hängt med varandra sedan de föddes. Han är över två år gammal och kommer nog inte leva så länge till ändå. I alla fall så begravdes Hugo som han kallades, bakom svärföräldrarnas lekstuga. Där ligger även deras egna hamstrar begravda som de hade när Anton var yngre. James och Chloéy verkade inte särskilt berörda av dödsfallet. Tyvärr har de inte haft intresse för att leka med dem under de senaste året. Men Chloéy kände lite empati för den andra hamstern som lever för att han är ensam nu. Efter att vår andra hamster gått bort kommer det inte bli fler hamstrar här hemma, inte som jag sköter om åtminstone.
Hoppas ni haft en bra start på veckan, kram!
Våra planer för helgen fick en helomvändning i fredags när Tyler började kräkas. Jag hämtade honom på förskolan där han hade varit pigg och glad hela dagen. Han var fortsatt pigg och glad när vi var hemma under ett par timmar men sedan slog det till och han började må jätte dåligt. Jag sov i soffan med Tyler på en madrass nedanför utifall att han skulle kräkas under natten men som tur var blev natten okej. Efter fredagen har han haft feber till och från och idag är han dunderförkyld. Han är så täppt i näsan att han har svårt att svälja sin egen saliv. Vi har provat allt! Näsdroppar, nässpray, nässug och allt däremellan. Jag kan inte komma på något som skulle fungera bättre än det vi har testat men om ni har några tips är det alltid välkommet!
Både Anton och jag sover dåligt när Tyler inte sover. Vi vaknar av varandra och för min del hjälper det knappt att lägga mig ute på soffan för att jag är väldigt lättväckt. Ibland önskar jag att jag kunde sova mig igenom åskoväder, snarkningar från Anton eller falska skrik i sömnen från barnen. Mina instinkter har bestämt något annat. Ikväll har vi verkligen kämpat med Tyler och just nu sover han. I vagnen. Jag tänker hela tiden att han när som helst kan vakna och då är det tillfälliga lugnet över. Det enda lugnet jag har är när alla mina barn sover. Det är en frihetskänsla och en sådan lättnad. Att kunna ta hand om sig själv och Anton under ett par timmar istället för att tänka på barnens behov som man gör. Det är en stor stress att vara förälder för allt hänger ju på en. Har vi inte koll på Tyler är det stor sannolikhet att det kommer ske en olycka. Senast idag på eftermiddagen fångade jag honom i sista sekund när han hade klättrat upp på matbordet och skulle ta sig ner. Han missade foten på stolen och jag kom i precis rätt tid för att fånga upp honom. Anton stod egentligen mycket närmare men han var fullt fokuserad på dammsugaren och jag kom i förbifart efter att ha putsat rent ett fönster. Tur i oturen skulle jag säga.
Imorgon får Tyler stanna hemma och Anton och jag kommer dela upp dagen. Chloéy ska till ögonläkaren på FM och sedan till skolan efter det. Vi hoppas Tyler kommer må mycket bättre så han kan gå till förskolan snart igen. Allt hänger på hur han sover på nätterna just nu och att han kan andas ordentligt. Trots att Tyler varit sjuk i helgen tog vi med alla barnen för att kunna förtidsrösta igår. Vi stod i kö i cirka en timme och mot slutet var alla tre barnen något otåliga men jag tycker det gick bra. Vi var på stadens bibliotek där det finns yta att leka på så vi skickade James och Chloéy dit medans Anton och jag stod i kön tillsammans med Tyler i vagnen. När vi hade röstat gick vi en kort runda i stan och köpte godis till kvällens mys. Idag var en mycket dryg dag av helt andra anledningar. Kort sagt hämtade jag ett bord som jag köpt på marketplace på Facebook. Det är ett utebord till nästa sommar (ja, jag är lite tidig men egentligen är jag väldigt sen eftersom denna sommaren är slut). Bordet fanns inte i Växjö så jag behövde åka en bit. Jag tog med mig James och Tyler i bilen. Anton följde med Chloéy till hennes simskola. Det tog över 3 timmar totalt. Kommer jag göra om det igen? Svar nej. Men bordet blir toppen hos oss så nu ska jag släppa det!
Hoppas ni får en fortsatt bra kväll, kram!
Idag har Anton och jag årsdag. Det har varit en något mer speciell årsdag just för att vi har varit tillsammans i 14 år. Det betyder att vi varit med varandra i halva våra liv eftersom vi är 28 år båda två. Visst är det häftigt? Det är inte alla som någonsin delar en sån här dag tillsammans. Men det gör faktiskt vi och vi har firat genom att gå ut och äta tillsammans. Jag hade bokat bord på ett nytt ställe i hopp om att vi skulle få en ”wow-upplevelse” men det blev inte riktigt så. Vi var inte nöjda med maten eller servicen. Inte ens efterrätten. Vi var dock eniga om att vi inte kunde haft bättre sällskap ❤️
Om ett par helger ska vi fira lite till med spa som jag fick i födelsedagspresent. Det blir en heldag med relax och återigen bara vi två. Det är en av de bästa sakerna med att vara förälder. När Anton och jag faktiskt är själva med varandra och får komma bort från kaoset några timmar. Det är så skönt att ta lite avstånd till familjen som vi älskar väldigt mycket men som suger mycket energi. Att kunna fokusera på grunden i vårt liv tillsammans är väldigt värdefullt och ibland oerhört behövligt. Jag kan sakna Anton och mig som vi var en gång i tiden, innan barn och plugg. Hur vi bara såg varandra och levde för enbart det. Att vi kunde vara spontana på ett annat sätt och göra exakt vad vi ville. Alltid tillsammans. Vi var väldigt oskiljaktiga som små. Men jag skulle säga att vi fortfarande är det än idag. Vi vill helst inte åka ifrån varandra (minst jag). Anton tycker det är skönt att slippa mitt tjat ibland haha men jag hänger gärna med honom hela tiden. Visst är han skitjobbig han också men det är alla ibland. På sitt sätt.
Jag fick ett jätte fint brev av Anton under middagen. Det var både skratt och kärlek i orden som tydligt visade sig på mig och mina ansiktsuttryck när jag läste det. Vi brukar skriva någon form av kärlekshälsning till varandra när vi har årsdagar och jag har sparat en hel del av våra brev tillbaka i tiden. Det är så himla roligt att läsa i efterhand. Särskilt de breven vi skrev när vi var just 14. Då kände vi oss som unga vuxna men idag ser jag tillbaka på oss som två barn. Jag kände mig otroligt stor och vuxen när jag var 14. Kanske för att jag var så självständig redan då. Men när jag tänker tillbaka på hur jag betedde mig jämfört med hur jag är idag så finns det stora skillnader. Positiva sådana. Konsekvenstänket är förändrat, likaså min dryga förmåga att vara långsint. Det sistnämnda har Chloéy tagit över vilket är mindre kul men hon får träna bort det precis som jag själv har gjort och fortfarande gör.
Jag är extra tacksam idag över att få dela livet med min älskade Anton. Som han skrev i brevet har vi många år framför oss att vara tillsammans trots att vi varit med varandra såhär länge. Det ska bli så spännande att se vad som kommer härnäst. Älskar dig ❤️
Denna veckan är en stor vecka för alla tre barnen. James har börjat förskoleklass, Chloéy ettan och Tyler förskolan. James har skött sig jätte bra och jag tror han känner sig trygg för att han varit på gården och inuti skolan förut när vi har hämtat och lämnat Chloéy. När Chloéy började på Bäckaslöv kände hon inte någon så hon hade det något tuffare. I morse lämnade jag dem för första gången båda två och det kändes konstigt att släppa iväg James till skolan. Han har kommit hem nöjd och glad hittills och jag tolkar det som att han har det bra. Den största förändringen för Chloéy är att hon har fått en egen plats vid ett bord. I förskoleklass har de inte bord och stolar som lektionssalarna. Hon har även fått sitt första schema vilket känns absolut surrealistiskt.
Tyler hade sin första dag på förskolan idag. Anton tar de första dagarna med honom och man börjar alltid med en timme. Imorgon är det två timmar, en timme utomhus och en timme inomhus. Från och med nästa vecka kommer jag vara föräldraledig på halvtid för att kunna hämta Tyler från inskolningen tidigt. Enligt inskolningsschemat slutar de senast 13.30 och jag tycker det känns okej såhär i början. För alla funkar det dock inte att ha en inskolning under en period som sträcker sig på lite mer än 2 veckor och då får man ju anpassa tiderna efter det. Jag tjurar mest över att man behöver lämna intyg på sin sysselsättning. Jag tycker det är SÅ onödigt. Alla har sina olika anledningar till att lämna på förskolan och jag tycker inte kommunen ska lägga sig i det. Anton fick höra från en av pedagogerna idag att när man studerar som Anton kommer göra, får man bara lämna max 8 timmar. Vad är det för regel?! Kan vi inte bara få bestämma det som passar oss och vår familj bäst?
Schemat vi har skickat in börjar gälla i början av september, då kommer James och Chloéy gå på fritids också vilket är ovanligt för att vara dem. Tiderna vi har bestämt är anpassade efter mitt schema också så att jag ska kunna hämta samt lämna när det behövs och därför gör det mig upprörd när det finns en gräns på 8 timmar för studerande. Det finns inget skriftligt bevis på detta ännu så vi ignorerar det för tillfället så får vi se vad som händer. Jag är vemodigt inställd till alla dessa förändringarna. Det blir rutiner på riktigt för allihopa och vi kommer ses väldigt lite jämfört med vad vi har gjort förut under flera års tid egentligen. Allting har en början och ett slut, jag antar att detta är början på vårt nya familjeliv med nya rutiner.
I helgen kommer vi vara i Stockholm för att vara med på en familjefest på min pappas sida. Nästan hela släkten bor i Växjö men festen kommer vara i Stockholm så allihopa får ta sig dit. Vi ska sova hos min lillasyster där barnen har sin kusin Nicolás att leka med, James längtar galet mycket att få träffa dem! Vi längtar också förstås! Ikväll kommer vi packa och förbereda. Igår satte vi dit Tylers nya bilstol eftersom han har vuxit ur sitt babyskydd. Han hade det i över ett år! Många byter bilstol mycket tidigare men jag tycker det är onödigt när de inte vuxit ur sitt gamla. Vi hoppas han trivs i stolen på bilresan dit och hem.
Ha en fin torsdag, Kram!
Torsdag kväll och snart är semestern slut. Det gick både fort och sakta. Att ha semester när man är förälder är inte samma sak som att vara ledig utan barn. Anton brukar säga att det inte blir semester men det blir ju en ny form av semester tillsammans med barnen. Och det här med att vila samt ta det lugnt blir liksom inte av. Jag håller med honom lite att man är helt slut av att ha varit hemma för att det är så intensivt. Det har varit en hel del kaos men också fina stunder. Ibland mest kaos. Barnen har varit helt omöjliga att lägga på kvällarna och vi har trott att vi är helt ensamma om det men jag har hört andra prata om samma dilemma. De somnar inte försen klockan blir 22/23. Det känns helt absurt och fel för att de behöver mer sömn än oss men det går inte få dem att somna tidigare. De blir helt uppe i varv och Chloéy har SUPER svårt att komma till ro. James ligger åtminstone kvar i sin säng och försöker men Chloéy springer upp och ska väsnas, tjura, gnälla, banka och allt som hon inte får göra.. Våra få timmar på kvällarna vi kunde spendera själva har varit som bortblåsta och därför har vi nog också känt att vi inte har någon energi över. Vi har inte haft möjlighet att ha en ostörd, vuxen konversation innan klockan 23 på X antal veckor. Någon som känner igen sig?
Denna veckan tog vi oss till vårt sista bekostade äventyr till Borås och självklart var det den enda morgonen vi försov oss. Det var mitt fel för jag sa att jag skulle ställa alarm på mobilen och när alarmet gick stängde jag av det och råkade somna om. Väldigt dålig tajming men vi kom iväg och barnen verkade nöjda med dagen. Helt slut men nöjda! Tyler var väldigt exalterad när han såg några av djuren. Det var trots allt hans första besök på en djurpark när han är såhär ”stor”. Hans favorit var ett par apor som hade långa svansar och var ganska små, jag minns inte vad de hette. Tyler stampade på stället och gjorde ljud ifrån sig för att han var så taggad haha. Förutom Borås djurpark har vi gjort små utflykter men mestadels hållit oss hemma. Vi var ju iväg i Skruv för några helger sedan och sov över i två nätter, innan dess var vi på Liseberg och sov i Göteborg en natt. Vi planerar att hinna med Astrid Lindgrens Värld en helg i aug/sep när skolorna har satt igång. Det kan vara kul att spara någon utflykt till senare tycker jag och det är inte lika dyrt att åka under lågsäsongen 
I morgon ska Anton och barnen fiska kräftor. Jag är inte alls bekant med att fiska kräftor men Anton och hans familj har gjort det i många år. Det blir James och Chloéys första gång. Jag och Tyler stannar hemma och tar det lugnt. Det kommer en kompis till mig och hennes son på fika på eftermiddagen men annars blir det en lugn kväll. Trots att jag bara haft semester i 2 veckor känns det okej att börja jobba igen. Jag ser bara inte fram emot det fullspäckade schemat jag har från och med måndag. Så blir det när alla kommer tillbaka på en och samma dag. Jag får bita i det sura äpplet och bara göra det. Hoppas ni haft en bra semester också, vi hörs snart ❤
