Hej alla läsare, jag är ledsen att vi inte kan skriva i bloggen varje dag. Det har varit svårt att få en stund över till det för lillan är i en extra känslig period när hon skriker för minsta lilla. Imorgon ska vi till vårt tredje besök på BVC och jag hoppas de kan komma med fler bra råd, speciellt för magont som jag tror hon har. Vi kan inte lägga ner henne som förut utan att hon blir ledsen och börjar skrika. Hon lugnar sig efter en stund när vi tar upp henne men så fort man lägger ner henne igen så tar hon ut nappen från munnen som i ren protest och sedan skriker hon tills någon av oss tar upp henne igen. Den enda gången hon somnar själv är efter hon har ätit ur flaskan och vi låter henne ligga på samma ställe efteråt, då är hon lugn ett par timmar om vi har tur.
Igår var Anton och jag nere en sväng på stan och träffade min mormor. Jag shoppade en del klädesplagg och jag hittade äntligen ett par jeans som passade! Jippi! Sedan jag födde barn så har jag inte kunnat ha på mig mina gamla jeans så det var en skön känsla när jag kunde knäppa översta knappen på dessa. Jag köpte str L/XL, en storlek jag aldrig har köpt förut i byxor så det känns jättekonstigt. Jag brukade ha S/M i alla kläder men det går inte längre. Det är lite deprimerande men jag har ju faktiskt fött barn och jag är inte tjock för att jag har str L/XL i byxor för tillfället. Att en storlek kan göra så mycket med psyket…
Idag var Anton och jag iväg och golfade själva. Vi lämnade lillan med farbror Simon som klarade passningen utmärkt! Golfen gick inte alls bra men jag hade kul ändå. Det är huvudsaken.
Nu de sista dagarna innan namngivningen har jag stressat ihjäl mig. Jag har inte kunnat ta hjälp av någon förutom Anton för det är mycket inför ceremonin som inte ska avslöjas innan. Det är ingen hemlighet att det blir smörgåstårta och jag ska göra hälften av dem imorgon (resten gör Antons mamma) det är mitt nästa moment. Imorgon blir en fullspäckad dag kan jag säga!
När jag blev gravid så tecknade Anton och jag en gravidförsäkring när jag var i tredje månaden ungefär. Den kostade 1200 på Trygghansa och i deras försäkring ingick det jättemycket jämfört med andra försäkringsbolag. Eftersom vår tjej blev för tidigt född fanns det en ersättning i försäkringen som gav oss 200 per dag när hon var inskriven på neonatal. Hon var inskriven från 22/7-27/8 så vi har fått över 7000 kr tillbaka, vi gick alltså plus. Jag rekommenderar er att teckna den som just Trygghansa har, det säger jag inte för att sälja på er något utan för att den inte kostar en förmögenhet fastän den täcker en hel del!
God natt på er!
Inatt var den jobbigaste natten på länge! Lillan var uppe hela natten och skrek desperat rakt ut. Ingenting vi gjorde lugnade henne. Hon fick mat, blöjan byttes, hon fick nappen som hon spottade ut varje gång. Hon lyckades somna i famnen men det gick inte att lägga ner henne i babynestet ensam, då börjde alltsammans om igen. Både Anton och jag blev frustrerade. Jag gav henne till Anton efter första timmen för jag ville inte bli mer arg på henne, hon som är så oskyldig så Anton var uppe med henne längst.
Det var ett jädra oväder inatt, det blixtrade och mullrade hela natten fram till morgonen. Jag har varit rädd för åskan sedan jag var liten och jag tycker fortfarande att det är läskigt, speciellt när det blixtrar så mycket som igår. Usch!
Antons och min årsdag är den 7:e september, på måndag nästa vecka. Vi kan inte komma på något roligt att hitta på. Vi är inte bundna till att vara hemma som vi var när lillan var inskriven på neonatal så jag vill gärna åka iväg, ifrån Växjö. Vi funderar på Göteborg, alternativt att vi åker till Stockholm helgen inpå årsdagen och går ut en kväll ihop. Då får min familj passa lilltjejen för första gången isåfall. Vi sa att vi tar det spontant nästa vecka, Anton och jag så vi får se. Jag har inte varit hos min familj på ett par månader så jag vill verkligen åka dit, shoppingen som finns där är också rolig så den saknar jag också haha. Till helgen kommer familjen till namngivningen så vi ses ju då.
Kram
(Det är tur att hon är söt att titta på iallafall, hon charmar oss på så sätt även fast vi kan bli sura mitt i natten när hon skriker)
Hej! Idag har jag, Anton och äldsta lillebrorsan till mig spelat golf ihop. Jag är väldigt ny på detta, jag hade slagit tre gånger på rangen innan vi gick en 6 håls-runda idag. Jag var glad att jag bara fick iväg bollen och det fick jag, och jag använde mig utav samma boll hela rundan! Lite stolt över det faktiskt även fast jag fick rätt så många slag sammanlagt. Det enda jag inte kan med golfen är att allt ska vara så snofsigt, fint och over the top. Det ska vara speciella outfit med skor, kjol, chinos, keps, speciell utrustning… det tar aldrig slut. Anton tjatar om nya grejer hela tiden. Det är inte försen nästa vår vi båda tänker ta grönt kort så jag vill inte stressa men Anton vill ha allt färdigt. Jag tycker det räcker med att han beställde hem ett set med golfklubbor till mig för några veckor sedan. Han gjorde det när jag hade gått och lagt mig, utan att fråga. Nu när jag har dem så är jag nöjd men jag tycker verkligen att det räcker tillsvidare. Casper var väldigt duktig. Vi kommer verkligen inte från en golf familj, tvärt om. Han har spelat med kompisar så därför var han duktig! Så kul att ha honom på besök. Han är den familjemedlemmen som är här oftast. Känns skönt att ha honom här.
Lillan skriker mer och högre om dagarna. Hon är envis och vet vad hon vill men det är inte alltid lätt att lista ut det för oss. Hon är extra gnällig sent på kvällarna och vill inte sova även om hon är trött så man får hålla på en stund. Mitt eget temperament och tålamod är som lägst på kvällen och natten så jag får verkligen andas djupa andetag och hela tiden tänka att jag får sova ut nästa dag.
Amningen går fortfarande lite upp och ner, hon suger inte superbra vill jag inte påstå. Hon kan när hon vill. Ofta somnar hon eller så har hon inget tålamod alls och då blir det flaska direkt. Jag har väldigt svårt att föreställa mig hur mycket mjölk jag har när hon inte ammar vid varje mål. Även fast sjukvården säger att det finns mjölk så gör det inte det ju. Jag hör när hon sväljer och det gör hon inte alltid vilket betyder att hon inte får någon mjölk. Just nu vet jag knappt varför jag ammar, mest för de viktiga sakerna till hennes immunförsvar. Det är inte lika jobbigt som innan, nu bara gör jag det. Jag får se hur länge jag vill fortsätta.
Kram och god natt
Idag var vi på vårt första besök på BVC där lillan vägdes och mättes till 2835 g och 47 cm. Nästa besök är på tisdag. Vi kommer ha lite tätare besök än vad man brukar ha i och med hennes för tidiga ankomst. Vi hade hembesök tre gånger i veckan så vi trappar ner besöken lite i taget så vi känner oss trygga.
Efter BVC besöket åkte vi hem till min farmor och farfar och fikade. De blir alltid lika glada av våra besök och jag tycker det är mysigt att få träffa dem lite då och då. Jag gav farfar blommor och choklad för hjälpen med körkortet och jag fick blommor utav dem för att jag har tagit körkortet haha 🙂
Ikväll skulle jag ”överraska” Anton med biomys men det blev totalt fail. Från början var tanken att göra det imorgon, jag pratade med Antons mamma om hon kunde passa lillan då men jag smsade henne idag igen vid sextiden och ändrade dagen. Det gick bra så jag och Anton lämnade lillan klockan åtta och tog oss ner till bion vid halv nio. Bion skulle börja 20.45 (trodde jag). Vi gick till hemmakväll och köpte godis och sen in på bion och fixade resten. Biljetterna köpte vi tidigare så jag hade inte kollat på dem så noga. Vi blev insläppta som vanligt och när vi kom in i biosalongen var filmen igång för fullt. Jag tänkte att den hade varat i 15 minuter kanske och att den då hade börjat 20.30 istället för 20.45. Men nej! Vi satte oss på våra platser och jag märkte snabbt att det inte kunde ha gått 15 minuter så jag kollade på biljetterna där det stod 19.45. Vi hade kommit en hel timme sent. Åh vad jag skämdes, jag som försökte ordna en mysig kväll så vi kunde slappna av lite. Hur kunde ens biljettmannen ha släppt in oss en timme försent??! Han sa inte ens någonting, ”salong 3” var det enda han fick ur sig… Anton blev såklart också besviken men vad skulle jag göra? Det har aldrig hänt förut, jag skyller på mitt nya mammaliv. Jag hinner inte tänka som förut. Jag har verkligen inte tid. Jag glömmer fortfarande bort en hel del som folk säger till mig men det är inte lika extremt som det var dagarna efter förlossningen. Tur det!
Jag har väldigt svårt att slappna av om dagarna, jag är på helvarv hela tiden nästan. Det börjar bli jättejobbigt. Jag gör alltid flera saker samtidigt för att vara mer effektiv men det gör mig bara mer stressad. Tiden går mycket fortare när man stressar och det vill jag inte. Jag vill njuta. Jag njuter varje sekund jag är med lillan, det gör jag verkligen, jag älskar att vara med henne, hålla i henne och trösta henne, till och med blöjbytena njuter jag av! Hon är helt underbar, så söt och fin att titta på och jag är helt fascinerad. Jag längtar efter all framtid jag har med henne, ihop med Anton, det ska bli så kul. Jag ser fram emot varje dag med dem! Jag tänkte senast idag på fler barn, jag fick sådan lust att få ett till, att få uppleva en förlossning till. Det var första gången jag såg tillbaka på den och kände att det var en jävligt cool grej jag gjorde, och att jag på allvar kan tänka mig att sätta mig i den sitsen igen. Det är ett litet rus att bara tänka tanken att jag gjorde något så stort, men det känns fortfarande overkligt. Jag hoppas jag få uppleva det igen.
God natt och kram på er
Idag fyller Antons pappa 48 år! Vi har nyligen kommit hem därifrån o grattat honom. Vi köpte två böcker som handlade om Usama Bin Ladin och de soldaterna som tog död på honom. Innan vi åkte hem till dem så var vi runt och gjorde ärenden. Det är mycket fokus på namngivningen som är nästa helg. Det är mycket mer att tänka på än vad jag trodde. Tur att jag har nästa vecka på mig också!
Vi tog massa fina kort hos Antons familj på mig, Anton och lillan. Jag vill rama upp några av dem senare. Antons familj är så bra med lilltjejen vilket känns skönt. Dem sjunger och donar hela tiden, dem är verkligen engagerade. Det gillar vi! Både Anton och jag är jättetrötta nu så jag ska slappa så mycket jag kan.
Kram och godnatt
