VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Läkarbesök en gång i halvåret

Eftersom Chloéys medicinering Humira fungerar så bra och hennes värk i lederna är kontrollerade till 90% träffar vi enbart läkaren en gång i halvåret. Senaste träffen var igår. Det var den sedvanliga rutinkontrollen när läkaren känner och klämmer på Chloéys leder för att kontrollera eventuella svullnader, stela leder samt rörligheten i dem. Allt såg bra ut som vid vårt senaste besök som gjordes innan Covid19 bröt ut. Den gången var både jag och Anton på plats men det får enbart medverka en vuxen vid alla läkarbesök nu.

Inför besöket igår tog Chloéy blodprov i förra veckan för att vi ska hålla koll på hennes värden i kroppen och för att upptäcka inflammationer inuti. Dessa visade heller inget negativt denna gången vilket vi inte trodde det skulle heller men man vet aldrig. Under det senaste halvåret har Chloéy mått väldigt bra. Hon har sällan klagat på värk men när hon väl gör det är det alltid benen hon klagar på. Ofta när vi promenerar eller när hon går i trappor eller om hon är väldigt trött, då är hon alltid extra känslig. Senaste tiden har hon klagat lite mer men läkaren är inte orolig över något.

Nästa besök på sjukhuset ska vi göra i februari 2021 ungefär. Jag är säker på att vi kommer diskutera huruvida vi ska fortsätta med medicineringen eller inte. Innan sommaren detta året (2020) pratade vi om att testa utan sprutorna om allt går fint framöver. Men vi kommer i sådana fall prova det när årstiderna slår om till varmare grader och därför passar våren samt sommaren väldigt bra! Vi får se vad som händer. Reumatism är en knepig sjukdom som kan ändra riktning när man minst anar det. Trots att man kanske har samma mediciner som har fungerat jättebra under en lång tid kan det komma perioder när ingenting hjälper eller när man måste komplettera med rehabilitering eller andra mediciner. Det finns många barn som har det värre än vår Chloéy, barn vars mediciner inte fungerar och jag är så tacksam för att Chloéys mediciner faktiskt gör det! Hon hade inte varit samma person idag om vi inte hade kommit såhär långt som vi har gjort.

Vi fortsätter hålla tummarna att det fortsätter gå framåt för Chloéy och att hon blir symtomfri längre fram utan att behöva ta sprutor varannan vecka. Lycka till alla ni alla som kämpar där ute ❤

C C2

Kommentera

Vi har flyttat!

Det har gått exakt en vecka sedan vi flyttade från vår 3:a på Östra Lugnet till en 4:a i centrum. Jag börjar känna mig till ro och stressen innan, under och direkt efter har lagt sig. Men jag måste erkänna att det har varit en väldigt jobbig flytt. Jag minns inte att det var så psykiskt ansträngande att flytta men det har det varit för mig. Kanske beror det på att vi har två barn som är fyra respektive fem år gamla vilket gör allting lite mer intensivt. I vilket fall tycker jag det är skönt att flytten är över och nu vill jag helst bara glömma förra veckan som för mig var ångestfylld av alla möjliga anledningar.

Chloéy och James sover numera i en våningssäng vilken de trivs i jättebra! Deras rum är mycket rymligare med mer lekytor som de definitivt förtjänar. Jag och Anton valde att ta ett mindre sovrum för att vi enbart använder rummet till att sova och vi är nöjda med det valet än så länge :) Häromdagen upptäckte Anton att vi har gångavstånd till en munk-vagn. Ni kan inte förstå min lycka när han visade mig den! Det är inte Donuts med fyllning inuti utan riktiga MUNKAR med klassiskt socker på. Lukten av dem slår allting. Förutom gångavstånd till munkarna har vi även gångavstånd till bion, stan och massa annat. Jag tror det kommer passa oss bra framåt.

Det enda som blir en omväg för oss alla är lämning och hämtning på förskolan. James och Chloéy kommer gå kvar på samma förskola tills de blir stora nog att börja skolan. Men det är något vi räknade med eftersom vi inte vill flytta dem mitt i allt. Jag har fortfarande inte fått ett jobb och därför får båda enbart gå 15 timmar i veckan på förskolan. Just nu går de måndag-onsdag från 09.00-14.00. Jag håller tummarna för mig själv varje dag att få ett telefonsamtal från åtminstone 1 arbetsgivare som ser någon potential i mig. Än så länge står det väldigt stilla..

Jag ska försöka få några saker gjort i lägenheten innan barnen ska hämtas, hoppas ni får en bra dag, kram!

 20200906_165411

20200906_164645 20200906_164615 20200906_164625

20200906_202048

Kommentera

Förkyld mitt i flyttkaoset

Hej! Hoppas ni mår bra och att ni lyckats hålla er undan alla förkylningar som lurar nu! Det blev höst över en natt här i princip och självklart är jag den första som blir förkyld. Jag har hållt mig otroligt frisk sedan årsskiftet, iallafall för att vara mig. Men nu har jag haft symtom sedan i lördags och det går väldigt sakta framåt. Idag är jag som piggast med en täppt näsa, innan dess har jag varit snorig, trött, öm och nyst en del. James blev smittad häromnatten och har haft samma symtom som mig. Idag är han dock också väldigt pigg. Väldigt stor skillnad jämfört med igår när han var utslagen. Innan han skulle gå och lägga sig var jag fast bestämd om att han skulle få i sig Alvedon eftersom han har sovit så dåligt. Efter den lilla dosen blev han super pigg och kunde inte sova av den anledningen haha. Men jag gick och la mig jämte honom i vår stora säng och lät honom sova där hela natten.

Idag slappade vi hela förmiddagen och efter lunch gick vi ut en liten stund för att få lite frisk luft. Ni ska veta att samtidigt som vi ligger hemma sjuka är det mitt i flyttkaoset. På tisdag flyttar vi till större lägenhet och därför är det kartonger lite här och där, påsar med kläder och alla möjliga saker vi försöker packa ihop så bra det går. Det börjar verkligen bli påtagligt att bo såhär men några dygn till klarar vi!

För min del är det min sista arbetsvecka som fastighetsskötare för den här sommaren. Förmodligen för alltid. Eftersom jag är hemma och är sjuk samt vabar för James kommer jag inte hinna arbeta några fler timmar. Jag har aktivt sökt jobb i många veckor och inte kommit någonstans känns det som. Det börjar definitivt bli trist och det tar på psyket att inte få in en fot någonstans. Självförtroendet har blivit sämre men jag vet vad jag går för, det kan ingen ta ifrån mig. Men det kommer ändå hjärnspöken som stressar mig. Det är dock verkligen en situation som är svår, att mitt i en pandemi söka jobb när X antal företag går i konkurs och många säger upp väldigt kompetent personal. När jag blev arbetslös i maj hade jag en tanke om att jag borde kunna få ett jobb senast oktober i år. Den förhoppningen har jag kvar. Förhoppningsvis har det värsta lagt sig då och behovet av arbetskraft borde öka..

Från och med nästa vecka börjar James och Chloéy gå 15 timmar på förskolan igen, jag hoppas vi klarar av att vara hemma så mycket med varandra. Det är inte så lätt som det låter att sysselsätta en fyra-åring samt en fem-åring som är i stort behov av att hålla dagarna fullspäckade med utmaningar och aktiviteter.

Ha en fortsatt bra torsdag hörni så hörs vi snart igen, kram ❤

(Bild från förra helgen, dagen innan jag blev sjuk och vi firade min mormor som fyllde 65)

20200821_165412

Kommentera (2)


Chloéy cyklar utan stödhjul!

Igår hände det som vi väntat på hela sommaren – Chloéy cyklade utan stödhjul. Det hände på morgonen påväg till förskolan. Först var tanken att hon skulle sparka på sin sparkcykel men då sa hon ifrån och berättade att jag alltid säger nej när hon vill cykla utan stödhjul. Jag tänkte efter när hon senast cyklade och erkände att det var för längesedan och lät henne cykla. Senast jag gick bredvid kunde jag släppa enstaka stunder samtidigt som jag gick eller sprang tätt bredvid. Igår när jag tog ett stadigt grepp om handtaget som sitter bak på hennes cykel kände jag hur bra balans hon hade. När första raksträckan kom provade jag att släppa och vips cyklade hon!

James var lite framför mig och Chloéy och hörde hur jag hejade på henne. Jag berättade för Chloéy att jag inte höll någonting och att hon var super duktig. Sedan ropade jag på James och sa att han skulle titta. Jag var nästan hysteriskt glad och grät glädjetårar samtidigt som jag sprang efter henne haha! Sen stannade plötsligt Chloéy sin cykel och vinglade till men jag hann fånga upp henne. Dock blev hon riktigt sur över att hon trodde hon skulle trilla men jag gav henne en bamsekram och överöste henne med komplimanger.

Jag tror inte Chloéy kunde uttrycka sin glädje över vad hon hade åstadkommit. Resten av turen mot förskolan höll hon minen och vägrade prata om vad hon hade lyckats med. Det släppte mer när jag kom och hämtade på eftermiddagen. Sedan dess har hon velat cykla så fort hon får tillfälle så det har vi gjort! Jag är fortfarande så lycklig och stolt över henne och idag firade vi med lite tårta efter maten!

Förutom att Chloéy skulle lära sig cykla under sommaren är James mål att lära sig skriva sitt namn. Han är på god väg och kan skriva bokstäverna A, M och E men J och S är svårt tycker han. Plötsligt händer det och då kommer han kunna skriva sitt namn på alla fina teckningar han kommer hem med varje dag ❤

 20200818_162335

Kommentera

Första övernattningen som kontaktfamilj

I förra veckan utökade vi antalet timmar som barnen i vårt uppdrag ska vara hos oss. Vi testade med en första övernattning. Jag hämtade dem på eftermiddagen och lämnade dem dagen efter vid lunch-tid. Det är otroligt hur bra alla fyra barnen, både våra och de andra två, fungerar tillsammans. Inga konstigheter egentligen men såklart lite småtjafs ibland. Den yngsta lyssnade bäst av alla. Han äter allt vi erbjuder utan att klaga, skriker och gråter enbart när han slår sig och ligger stilla som en pinne när vi byter hans blöja. Man kan tro att han beter sig så för att han befinner sig hos en ny familj men det är inte riktigt så. Han är likadan hemma hos sina föräldrar har vi fått veta. Superduktig!

Det blev lite kaos på kvällen när alla skulle ligga stilla på sina sovplatser. Ingen låg stilla haha! James störde Chloéy som var den enda som försökte sova i början. De skulle sova i Antons och min säng. De andra barnen fick låna James och Chloéys sängar. Men de busade och sprang upp och ner många gånger. Tillslut bestämde vi oss för att lägga de två barnen som var mest lugna i samma rum. Chloéy och tjejen som är fyra år gammal fick somna i den stora sängen. James blev motvilligt tvingad att sova i sin egen säng med den yngsta i samma rum. Det gjorde susen för James lugnade ned sig vilket även den yngsta på 2 år gjorde. De triggade inte igång varandra eftersom de inte låg i samma rum som sina egna syskon och kort därefter somnade alla.

Vi har definitivt fullt upp med fyra barn hemma. Telefonerna bryr vi oss inte om knappt och om det ringer någon blir det svårt att få en lugn stund till att kunna gå iväg och prata ostört. Men vi klagar inte. Vi har tid för sådant vid andra tillfällen. Jag tror både våra barn och de barnen vi tar hand om gynnas av att träffa nya människor och bygga nya relationer. Det går inte vara sams hela tiden men vi gör vårt bästa med att lösa konflikter och sätta tydliga gränser som vi har hemma hos oss.

Om ett par veckor ska vi ta hand om barnen från fredag till söndag. Det blir vår första långa helg med fyra småbarn. Men det kommer bli kul och det kommer gå bra! Vi har tänkt att det vore bra att planera lite olika aktiviteter i förväg så vi inte bara sitter hemma. Det behöver hända lite mer när vi ska underhålla fyra barn känner vi. Att ta bussen till en stor lekpark är en sådan aktivitet. Hoppas det blir fint väder!

Om det är någon som undrar något över vårt uppdrag som kontaktfamilj mottar vi gärna frågor, antingen här på bloggen eller privat via mailen :) Den hittar ni i vår profil överst på sidan!

Ha det bäst!

Sommar2019 (70)

Kommentera

För att få de senaste uppdateringarna