VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Jag saknar amningen

Jag har kommit till insikten om att jag förmodligen aldrig kommer amma igen. Det gör mig jätte ledsen inuti för det finns liksom ingenting som kan ersätta de där mysiga amningstillfällena med en liten. Jag försökte mitt bästa för att kunna amma Tyler längre än vad jag kunde med James men det gick inte. Tyler visade tydliga signaler om att han inte ville. Han var stressad när han åt mot slutet och tyckte inte det var mysigt. Han ammade inte för att gosa, det var enbart för att äta och han stressade så pass mycket att han inte åt ordentligt. Flaskan var oundviklig och den ersatte mig väldigt fort.

Om jag hade kunnat hade jag velat amma nu också. Jag trodde aldrig jag skulle känna såhär och jag trodde definitivt inte att jag skulle vilja amma en 9 månaders bebis. Men amning ger så himla mycket närhet på en nivå som inte går att beskriva. Det skapar ett band och innefattar så många känslor. Eftersom vi inte längre ammar och inte har gjort sedan Tyler var typ 5 månader får vi skapa vårt kärleksband på andra sätt. Oavsett om man ammar eller inte är närhet det allra viktigaste och vi är ofta nära. Om inte jag tar initiativ kommer Tyler till mig, vart jag än är. Om han inte hittar mig ger han ifrån sig ljud som visar på att han vill vara med mig. Han är väldigt tydlig med sina signaler och jag försöker tillfredsställa hans behov när det finns möjlighet att göra det. Ibland blir det inte så mycket närhet som jag eller han vill och det beror oftast på hans äldre syskon som också har sina behov att få vara med mig. Men det är något vi alla måste anpassa oss till.

Under flera nätter nu har Tyler haft svårt att sova. Innan dess var han super duktig och vaknade 1 gång om natten, somnade till flaskan och vaknade inte före sju på morgonen. Sen lämnade vi honom hos hans farmor en kväll när vi träffade kompisar i några timmar och då vände det. Han tog det väldigt hårt och har protesterat med sömnen sedan dess. För den kvällen var den första som någon annan la honom på kvällen. Då var det ändå hans farmor som han har träffat väldigt mycket. Vi hade alla förutsättningarna för att det skulle bli bra men vi förstår i efterhand att han inte var riktigt redo. Han kunde inte komma till ro och när vi kom hem nästan halv elva på kvällen var han vaken och fortfarande ledsen. Letade väl efter oss antar jag. Nu vill han ha vår uppmärksamhet extra mycket och det har jag försökt att ge honom just för att han ska förstå att vi faktiskt är här. Det litar såklart inte han på haha. Samtidigt var det bra att testa och se hur det fungerade. För mig är det viktigt att alla våra barn trivs med andra vuxna människor runt omkring oss och att de har andra förebilder förutom Anton och mig. Det är något man bygger upp med tiden såklart och Tyler är fortfarande väldigt liten. Vi kommer inte stressa fram någonting utan ta det i hans takt.

Varje barn är olika och det är otroligt olika hur väl det fungerar att lämna sin bebis till någon annan. Det är inte alltid lätt att lämna dem när de är äldre heller för den delen. Då är dem ännu mer medvetna om sin omgivning och kan uttrycka med ord vad dem vill. Nackdelen med att det inte går att lämna Tyler som vi kanske hade önskat är att Anton och jag inte kan hitta på saker ensamma och få kvalitétstid bara han och jag. Vi vet att det är en av många uppoffringar med att bli förälder men det betyder inte att vi inte vill spendera tid tillsammans bara han och jag. En del tycker egentid är struntprat men jag håller inte riktigt med om det. Jag tycker det är en stor och viktig del i föräldralivet. För mig innebär det återhämtning och utan den skulle jag gå in i väggen totalt. Jag tror att de flesta behöver få distans till sitt vardagsliv och få chansen att ta en paus från det, ladda batterierna och sedan komma tillbaka med nya tag. Men vad det innebär är olika för alla. Och något som jag har lärt mig under mina år som förälder är att man får ta vara på de små stunderna med egentid/återhämtning/kvalitétstid eller vad man vill kalla det. Ofta känner man ju att det inte finns tid till det men jag säger att det visst finns tid. Man måste bara ta sig tiden. Om det innebär att få ta ett långt och skönt bad en kväll i veckan eller att åka på spa en helg i halvåret är helt upp till oss själva. Vi behöver olika saker för att må bra och därför gäller det att göra sådant som man själv uppskattar. Bara lite tips från mig. Sen måste jag erkänna att jag glömmer bort att ta hand om mig själv ibland men det är en annan femma…

Nu har Tyler somnat efter att ha varit uppe sedan sex och stökat. Jag tänkte att jag passar på att söka lite jobb och sådant under tiden men jag borde verkligen sova lite till. Ofta prioriterar jag sova framför allt. Det är också en sån sak som man lär sig under åren som förälder. Att strunta i disken för att sova istället exempelvis. Disken finns kvar och den går att ta när man vaknar igen även fast det kan ta längre tid för att ens bebis är vaken. Det är fortfarande jullov och jag låter det vara extra stökigt för att kunna slappna av mer och inte stressa upp för lätt. James och Chloéy tar sina sovmornar på allvar och sover till åtta/halv nio vilket är bra för att vara dem. Om jag sover när de stiger upp struntar dem i. De väcker nästan aldrig mig haha men jag vaknar när Tyler vaknar igen.

Hoppas ni får en lugn och skön onsdag. Kram ❤

BILDER FRÅN HÄROMDAGEN NÄR JAG OCH BARNEN VAR PÅ LEOS. FÖRSTA GÅNGEN SOM JAMES OCH CHLOÉY LEKTE HELT SJÄLVA DÄR OCH FÖRSTA GÅNGEN SOM TYLER VAR DÄR. JAG UNDRAR VEM AV DEM SOM HADE ROLIGAST 😅

20220103_15213320220103_15223220220103_15323020220103_15322520220103_152922


Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

För att få de senaste uppdateringarna