Idag var det dags för Tylers första sprutor på BVC. Jag följde inte med denna gången, istället tog Anton med honom för han skulle ändå ha ”pappasamtal”. Jag är så glad över att de äntligen har infört samtal för pappor också som en rutin. Det behövs verkligen för det är så många pappor som mår dåligt utan att någon lägger märke till det. BVC sköterskan har sagt att det var ganska nyligen som dessa samtal infördes och det var bättre sent än aldrig tänker jag!
James har varit hemma med mig under dagen för att krya på sig en sista dag. Alla tre barnen har varit sjuka men nu äntligen är James också frisk! Vi fick med oss något virus från Stockholm men enligt mitt provresultat var det inte corona. Jag har nämligen också haft några symtom såsom huvudvärk, öm hals och trötthet. James följde med mig och hämtade testet och ville gärna se på när jag skulle genomföra det. Jag stod framför spegeln på toaletten med Tyler i bärsjalen. James satt på toaletten. När jag förde in den långa topsen i halsen började jag klökas och James blev genast orolig haha. Han frågade om jag var okej och om jag inte skulle sluta snart. Jag förklarade för honom vad jag skulle göra och det såg nog inte så kul ut men det är värre att genomföra testet själv. Senast jag behövde ta ett test var förra hösten och då tog personalen på vårdcentralen testet på mig. James trodde jag skulle avsluta testet med att sticka in topsen i örat också haha men det var kanske logiskt i hans ögon.
Under hela dagen har Tyler mått dåligt på grund av vaccinationer. Han fick både ett oralt (ROTA-virus) och två stick i benen. Ett par timmar efter det började han bli extremt ledsen och ville bara vara uppe i famnen så jag har tröstat honom hela dagen. Och jag tycker så synd om honom. Han har haft feber och magsmärtor. Man kan riktigt höra på hans skrik och gråt hur ont han har och det blir ännu mer jobbigt när jag inte kan göra så mycket åt det mer än att hålla om honom. Vi testade att ge honom Alvedon på eftermiddagen men det hjälpte inte. Nu har han dock lugnat sig lite och han kan äntligen sova utan att spänna hela kroppen. Min lilla Tyler.
På BVC mätte de honom till 61,2 cm och hans vikt ligger på 6045 gram. Jag bad Anton prata lite amning åt mig också eftersom jag inte kunde närvara för att jag var hemma med James. Det har varit svårt att få Tyler nöjd vid vissa amningstillfällen och jag har börjat ana att han inte blir mätt nog. Men samtidigt stressar han när han äter och tröttnar ibland och då får han inte i sig tillräckligt på grund av det heller. Sköterskans råd var att jag skulle pumpa efter att jag har matat honom för att öka produktionen. Hon sa även att vi ska blanda mjölken jag pumpar med ersättning och ge honom om det behövs. Jag ska börja med att pumpa regelbundet så får jag se om det hjälper.
Eftersom jag har haft Tyler i famnen så mycket under dagen har det varit svårt att tillfredsställa de större barnen. Vissa stunder har det varit kaos och andra stunder frid och fröjd. Anton jobbar till fem på vardagarna och jag hämtar barnen vid 13.30 nu när de går 15-timmar i veckan igen. Det resulterar i fler timmar hemma att försöka fundera ut vad vi ska och kan göra men vissa dagar går det liksom inte att sitta med James och Chloéy så mycket. Det är en av de största förändringarna sedan Tyler kom, att de får ta mer ansvar och göra saker själva. Och just en dag som idag sätter det prov på dem. James har varit väldigt tjatig och gnällig men vi tror det är på grund av att han varit hemma i över en vecka. Han vill aldrig mer gå till förskolan om han får bestämma men när han är där så tycker han det är roligt.
Ikväll när barnen skulle lägga sig var jag hemma själv för Anton var iväg. Efter att Chloéy och James kollat avsnitt på Netflix som de alltid gör på kvällarna råkade Chloéy hoppa rakt på Tyler som låg i soffan och sov. Jag stod precis bredvid men hann inte reagera försen hon låg på honom. Istället fick jag tag i henne direkt och drog ner henne på golvet samtidigt som jag skrek till. Chloéy var chockad och sprang iväg. Jag kollade Tyler så han var okej och det verkar som att han inte fick någon skada som tur är. Bebisar är ju så ömtåliga och jag har många gånger tänkt på att en sådan olycka kan inträffa när man har större barn som hoppar i sängar och i soffor. Ändå påminner vi dem alltid om att vi lägger ner Tyler i soffan samt i vår säng ibland och jag brukar alltid säga till barnen när jag har lagt ner honom någonstans men det gjorde jag inte idag för han låg så väl synlig. Jag är bara glad att det gick bra men jag pratade med både James och Chloéy om att de inte kan hoppa och stoja hur som helst när han är så liten.
När det var Chloéys tur att borsta tänderna efter olyckan blev det först en diskussion gällande vilken tandborste hon skulle använda. Hon ville ha en ny och var påväg att öppna en bebis-tandborste vi införskaffat till Tyler (lite väl tidigt, jag vet). Jag förklarade för henne så gott jag kunde att den tandborsten är för bebisar och att jag gjorde fel som la den på deras toalett. Då gick hon vidare till de större tandborstarna som är för barn och läste till sig att de var för barn mellan 2-4 år. Då blev jag lite ställd eftersom jag själv inte hade läst på förpackningen. Hon är så stor och smart och kritisk vilket jag gillar med henne. Jag önskar jag var lika kritisk som hon ibland. Strax efter tandborstningen upptäckte jag av en slump en fästing i hennes hår på sidan av huvudet, nära örat. Chloéy fick lite smått panik över att det satt fast ett kryp i hennes huvud och jag hade inte dragit loss någon fästing förut så jag tyckte det var obehagligt. Sån otur att Anton inte var hemma heller men det var bara att lösa för den var tvungen att försvinna. Jag bestämde mig för att ringa min duktiga sjuksköterske-mamma på videosamtal och av henne fick jag mentalt stöd och rådgivning, helt gratis haha. Det var skönt när fästingen var borta tyckte både jag och Chloéy och jag var noga med att förklara vart de kommer ifrån samt vad som kan hända om de sitter fast för länge. Nu kommer de nog aldrig våga leka i gräset mera haha…
Chloéy har så roliga tankar men också väldigt stora tankar och frågor om hur saker och ting fungerar. Innan hon somnade berättade hon att hon var rädd för att en tjuv skulle komma. Det slutade med att vi pratade om vad en tjuv är för något och varför de finns. Jag berättade att tjuvar brukar tjuva pengar och Chloéy sa då att det är för att de inte har pengar själva men att de använder pengarna för att köpa egna hus och bilar. Ja sa jag då, men det är inte helt rättvist eftersom det inte är deras pengar. Ne säger hon och sedan sa hon att vi får våra pengar i affären men det får inte tjuvarna. Hon menade alltså att vi tjänar pengar genom att gå till affären haha. Så gulligt. Jag vet att jag som liten också trodde att man fick mer pengar när man fick småpengar tillbaka efter man hade betalat med sedlar. Jag förklarade för henne att man får pengar när man jobbar och att det är därför som de flesta människor gör det. Hon gav sig inte utan avslutade alltsammans med att säga ”och från affären”. HAHA.
Häromdagen ställde hon en väldigt intressant fråga rakt ut. Hon var väldigt förundrad och jag kunde riktigt se på henne hur mycket hon funderade och ville förstå. Den gången handlade det om människans uppkomst. Hon sa: ”Mamma, vem var den första människan? Alltså den allra första människan på jorden. Vem födde den människan och hur blev det så?”. För att besvara hennes fint ställda fråga var jag tvungen att tänka till lite eftersom det finns olika svar och jag vill att hon ska bilda sin egen uppfattning. Därför berättade jag om de två sätten det pratas mest om. Gud som skapade människan och apan som vi härstammar ifrån. Det beror ju på vem man frågar. Jag sa att jag tror att vi kommer från aporna och sedan ville hon veta var apor kommer ifrån och till sist det allra första livet på jorden haha. Så stora tankar i en så liten men ändå stor människa…
Kommentera