Jag har nog missat att berätta för er om Chloéys testresultat på blodproverna och röntgen som hon fick göra för några veckor sedan?! Resultaten visar inte på att det är reumatism vilket vi är väldigt lättade över men hon ska ändå få göra ett test till för just reumatism och det är en ögonundersökning som hon fått en kallelse till i slutet av mars. Jag är imponerad av att läkarna ordnat besöken med täta mellanrum för väntetiderna brukar ju vara så långa.
MEN det slutar inte för att vi har fått svar om att det förmodligen inte är reumatism då röntgen inte visade på något fel i hennes knäled (de tittade efter vätska bland annat) och proverna visade på friska blodkroppar, ingen borrelia eller andra konstigheter så vi har fått i uppgift att ge Chloéy flytande Ipren under nästa period av ömma och stela leder. Just nu är hon inne i en bra period och vi har knappt märkt av några stela fingrar och hennes haltande har jag inte sett ens ens gång under några veckor vilket är jättebra men vi väntar på att det kommer tillbaka för då ska hon få en kur med Ipren under tre veckor, tre gånger per dag för att se hur hon reagerar. Läkaren pratade om inflammation i lederna och det enda jag ville ha svar på som jag frågade efter var om det kan växa bort och det gör det med största sannolikhet om det skulle vara inflammation i lederna.
Min oro har lagt sig och jag tror inte Anton går och tänker på det heller, han brukar släppa saker ganska fort efter att han har fått besked men jag slutar inte oroa mig helt försen jag får ett trovärdigt svar på varför Chloéy har problem med lederna och innerst inne fasar jag omedvetet för en allvarligare sjukdom men jag försöker att inte tänka så, hon mår ju hur bra som helst om dagarna och är full av energi. I eftermiddags när barnen och jag åt kyckling och currygryta så sa Chloéy orden ”fy fan” på skoj vilket hon tycker är kul ibland och det är självklart inget roligt och jag kan med handen på hjärtat säga att det inte är jag som har lärt henne. Jag svär väldigt sällan och brukar säga ”helvete” om jag göra det så jag tror det kan vara Anton men också andra vuxna i vår omgivning. I vilket fall som helst så försökte jag förklara för Chloéy att hon inte får säga ”fy fan” för att det är fult men det gick hon inte med på så jag började säga att det bara är vuxna som får säga så. Då började hon argumentera för att hon är en stor tjej och att hon kan säga så, alltså jag bara förundras över hur hon tänker och för sig, att hon ens försöker argumentera emot mig trots att hon är så liten??? Ingen vann diskussionen haha men den kommer nog igen någon gång och just gällande svordomar så tror jag det bästa är att ignorera dem så att det inte riktas uppmärksamhet mot just de orden för som de flesta vet så ÄLSKAR barn uppmärksamhet så det går snabbt över om man istället vänder på klacken och göra något annat, bara ett tips för er som kanske gör tvärtom 😉
Nä nu ska jag stänga ner här och säga god natt och sov gott, KRAM!
Kommentera