VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Den är ute

Spjälsängen är ute! Jippieeee ?!?!?! Det har gått bra att låta Chloéy byta säng. Hon har sovit i sin nya säng i en vecka och det har verkligen inte varit några konstigheter. Visst hon trillade ur sängen en gång och råkade krypa UNDER den så när Anton kom i för att bädda om henne hittade han först inte henne haha! Sådant måste nästan hända för att barnen ska förstå att det inte är spjälar vid sidorna. I förr går när hon skulle sova middag var hon inte på humör. Jag bäddade om henne två gånger men hon klev upp. När Chloéy vill komma ut från sitt rum så knackar hon inifrån gullig som hon är och efter att hon hade stigit upp andra gången så väntade jag lite med att gå in. Sedan blev det tyst. Efter 1,5 timme vaknade hon skrikandes och väldigt förvirrad. Jag öppnade dörren till hennes rum och då hade hon sovit på sin matta. Lilla stumpan. Anton berättade tidigt igår morse att hon hade trillat ur sängen igen. Det var inget jag märkte klockan ett på natten men han var uppe då och tröstade henne.

Om två veckor börjar jag jobba igen. Då ska Anton vara hemma med barnen fram till augusti månad när han förhoppningsvis börjar studera. Jag blir mer stressad ju mer det närmar sig men det är väl bara nyttigt. Jag är som en zombie när jag är hemma med barnen så när jag kommer tillbaka till arbetslivet ska jag nog piggna till. Jag ser fram emot det för det mesta men det är läskigt att bara tänka tanken ibland. Jag är så van vid att vara mamma och ENDAST en mamma. Det har varit mitt arbete i nästan två år. Ne jag måste verkligen ruska upp mig och tänka att det kommer göra nytta för oss allihopa. Det är bra för Anton att vara hemma med barnen och det är bra för barnen att vänja sig vid att deras pappa tar hand om dem och det är bra för mig att växa upp ytterligare och försöka skapa mig en karriär på något vis. Om ni har bra tips är det mycket välkommet. Ni som har barn vet hur jag känner.

Allting löser sig i slutändan, kram på det <3

(Den här bilden är tagen för ett par månader sedan och då hade hon bygeln i stolen. Nu använder vi inte den om det inte är i nödfall typ när hon klättrar upp på bordet när vi ska äta haha. Vår stora tjej!)

20161101153251


Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

För att få de senaste uppdateringarna