Det går inte en dag utan att jag tänker på framtiden.
Jag funderar konstant på vad jag vill arbeta med och innan dess utbilda mig till. Jag är helt säker på att jag vill börja studera direkt efter mammaledigheten men det är en gåta vad jag ska studera just nu.
Jag var länge inne på juristyrket men för ett par veckor sedan fick jag avsmak för det. Det har blivit likadant alla gånger jag har kommit på ett yrke jag vill utbilda mig till, skillnaden är att det tar olika lång tid innan jag har bestämt att det inte är just det jag vill göra. Jurist har jag varit inne på längst och det har även kommit fram och tillbaka periodvis. Min senaste anledning till att jag inte vill bli det längre är för att det inte händer så mycket här i Sverige. Hade jag bott i USA tror jag att jag hade känt mer passion för det.
Jag blir så stressad av att inte veta vad jag vill bli, särskilt eftersom jag inte vill arbeta emellan mammaledigheten och studierna. Det är så himla svårt att veta. Ska jag bara hoppa på något som jag kommer in på och chansa? Jag är inte rädd för att chansa men jag har en familj att försörja så att ta onödiga studieår känns inte som det bästa alternativet.
Jag älskar att skriva, det har jag gjort sedan jag kan minnas. Jag skrev dagbok tills jag var 19 kontinuerligt, jag skrev dikter och sagor när jag gick på lekis och mellanstadiet som jag har kvar än idag, jag har alltid tyckt om att skriva i skolan, särskilt för hand. Jag tycker fortfarande om att skriva men idag har jag inte så mycket att skriva om. Jag känner ofta lust till att skriva men jag kommer liksom inte på vad jag ska skriva. Nu har jag bloggen men det är inte riktigt samma sak för mig. Jag har funderat på yrken där man uttrycker sig skriftligt och favoriten är författare. Det skulle vara superkul. Jag har ingen aning om hur det skulle gå till men det är något som alltid har tilltalat mig.
Någonting inom Psykologi har jag tänkt på flera gånger. Jag älskar att läsa om människans psyke och allt som händer i kroppen på olika individer, det är så många saker som pågår i vår kropp och särskilt hjärna som dem flesta inte förstår sig på.
Sex och samlevnad är jag intresserad av. Jag tycker det är roligt att läsa och prata om det, jag har alltid gjort det även fast det har varit generande vissa gånger. Jag vet inte hur jag ska gå vidare med ämnet men det är superintressant.
Att hantera pappersarbete och med syftet att hjälpa andra människor (även om jag inte hjälper dem som förstakontakt) är två saker jag vill ska ingå i mitt framtida yrke. Papper för att jag tycker om att hantera det och få ordning och reda, hjälpa andra för att jag vill få ut något bra med det jag gör som andra kan ha nytta av på något sätt. Jag vill få känslan av att jag behövs och gör skillnad. Det gör nog många av oss för när vi känner att vi gör nytta så känner vi att vi har en mening med livet.
Kramis
Hej! Förstår ångesten, vilket är ju väldigt vanligt. Jag läser mitt andra år till socionom som jag starkt kan rekommendera just för att den är så bred och man kan bli så himla mycket av det. O du läser både psykologi, sociologi och juridik. Kanske hade passat eftersom du är intresserad av de ämnena? Och den finns i Växjö
Man kan ju bli så himla mycket av de, du kan ju jobba med myndighetsutövning och jobba med juridiken ocj lagarna eller ngt med människor, sex och samlevnad vet jag några i min klass som också ska jobba med. Så som sagt man kan ändra vägar efter utbildningen om man tröttnat på en vilket är härligt för att de finns så många vägar att gå
Lycka till med funderingarna.
Kram
Det låter superkul när du skriver om det här, särskilt eftersom det finns så mycket man kan välja mellan! Du har fått mig en riktig tankeställare så jag ska verkligen ha socionom i åtanke. Det är ett stort plus att det finns i Växjö också
Wow och åter wow det här var som att läsa mina egna ord. Samma intressen, samma tankar.. Jag är stor, jag är vuxen men jag kan fortfarande känna ”vad vill jag bli när jag blir stor?” känslan fortfarande. Börjar ta en bana men tröttnar på vägen. Tappar glöden. Så nu tar jag bara kurser, mindre kurser som går snabbare och är inte lika diplomvärda men det är det enda sättet att hålla glöden i liv någorlunda.
Jag gillar olika och många saker. Psykologi, att skriva (det är en passion), att hjälpa människor (håller på med en hel del välgörenhet vid sidan av och hjälper konstant vänner med olika teman), har velat skriva böcker, har velat jobba med parterapi, älskar pappersarbete därav mina långa kontorsarbete liv.. ja jag kan hålla på i evighet gällande ämnet.
Hoppas du hittar ditt snart, jag är gammal nu och har ännu inte hittat. :/
Men kör lite marknadskurser.
Vilket sammanträffande då! Så roligt. Jag har alltid undrat om man fortfarande tänker så som du ”vad vill jag bli när jag blir stor” och då är det inte ovanligt även fast man inte är ett barn längre
jag tror det är nyttigt att byta karriärsliv också och fortsätta våga även när man är vuxen. Man ska aldrig nöja sig försen man hittar rätt 
sedan kan det ta många många år innan man har hittat rätt, särskilt nu förtiden när det finns så mycket att välja mellan.